Absolut fri vilja i en annars deterministisk värld?

[Johan Ågren]

Men att tala på ett "svårare" språk än nödvändigt bara för att markera sin status är idiotiskt. Om man kan säga samma sak men med ord som gör att alla förstår så gör man det.

Det håller jag med om, men det finns också en poäng med att inte tala bebisspråk med barn hela livet, utan att faktiskt tala på det sätt som de ska komma att växa in i. Det finns ingen reell distinktion mellan det naiva och det fullmogna på denna skala. Vad man måste göra om man inte gillar detta är att ifrågasätta den språkliga kultiveringen, och då har man en annan argumentationsgrund. Är den språkliga kultiveringen och utvecklingen av ondo?

[Algotezza]

Men att tala på ett "svårare" språk än nödvändigt bara för att markera sin status är idiotiskt. Om man kan säga samma sak men med ord som gör att alla förstår så gör man det.

Det håller jag med om, men det finns också en poäng med att inte tala bebisspråk med barn hela livet, utan att faktiskt tala på det sätt som de ska komma att växa in i. Det finns ingen reell distinktion mellan det naiva och det fullmogna på denna skala. Vad man måste göra om man inte gillar detta är att ifrågasätta den språkliga kultiveringen, och då har man en annan argumentationsgrund. Är den språkliga kultiveringen och utvecklingen av ondo?

Man måste ha fingertutskänsla så andra hajar klyket. Ha tentaxlarna ute så man känner i magikänslan vad man skall snacka om.

Prata med bönder om bönders skit och med lärde män om latrin.

Finna en ballt funktionell välansad balans mellan vad man vill säga och hur man vill säga det  och att det skall gå fram.

/Algotezza

[Johan Ågren]

Kommunikation är på så sätt synonymt med förståelse. Utan förståelse ingen kommunikation. Men utan svåra inslag i kommunikationen så sker ingen utveckling. Där utmärker sig den skrivna texten som ett bra verktyg jämfört med tal. Den skrivna texten kan man sitta och klura på och sedan växa som människa.

Att medvetet tala förbi/över en människa för att få dem att känna sig dumma är naturligtvis riktigt dåligt och lågt.

[Algotezza]

Kommunikation är på så sätt synonymt med förståelse. Utan förståelse ingen kommunikation. Men utan svåra inslag i kommunikationen så sker ingen utveckling. Där utmärker sig den skrivna texten som ett bra verktyg jämfört med tal. Den skrivna texten kan man sitta och klura på och sedan växa som människa.

Det håller jag med om. Andlig digestion, fibrer, vitaminer, verbalt-andliga nyttigheter, inte bara talets lättuggade och lättsvalda snabbmat. Gott det också... Allsidighet och omväxling anbefalles...

/Algotezza

[J R Auk]

Tja inte nog med att jag begagnar ord från de verk jag läser. Vilka oftast har ett par eller nära nog hundra år på nacken. Jag är dessutom benägen till att skriva lyriskt och inte prosaiskt

Detta då jag dels inte tror på språklig mening som allmän utan intersubjektiv och enskild i sin essens och för att jag heller inte riktigt tror på att någon ids ta till sig och analysera det formella. Jag stöter inte på det här i alla fall.

Filosofi är väldigt platt så som den getts vid de läroinstitutioner som jag gått vid. Så mitt språkval är lite av ett normativt ställningstagande om en filosofins modus också.

Jag vill förmedla det som jag anser mest meningsbärande, vilket är vad jag kallar erkänslan för begreppens idealitet tagen som reell. Dvs när vi talar om tex moral eller fri vilja anser jag att man inte kan ta begreppen för abstrakt. Vad vi vill ha är ju inte en moral i en tänkt värld, utan moralen i världen som vi tänker i.

[J R Auk]

Men att tala på ett "svårare" språk än nödvändigt bara för att markera sin status är idiotiskt. Om man kan säga samma sak men med ord som gör att alla förstår så gör man det.

Det håller jag med om, men det finns också en poäng med att inte tala bebisspråk med barn hela livet, utan att faktiskt tala på det sätt som de ska komma att växa in i. Det finns ingen reell distinktion mellan det naiva och det fullmogna på denna skala. Vad man måste göra om man inte gillar detta är att ifrågasätta den språkliga kultiveringen, och då har man en annan argumentationsgrund. Är den språkliga kultiveringen och utvecklingen av ondo?

Men detta svårare språk är ju relativt den som läser/skriver det. Det finns inte vad jag kan se något som i sig förtjänar kallas 'svårt'. Man kan tala om otillgängliga begrepp, som vissa tekniska termer o dyl.

Men jag antar att du i princip säger det samma i "reell distinktion mellan det naiva och fullmogna".

För övrigt så ifrågasätter jag starkt det här med att alla förstår. För vad förstår de då? Är begreppen så lätt tillgängliga att de inte rymmer någon skillnad relativt de som håller dem?

Jag tillhör också gruppen som ger sura blickar till dessa mammor som förstör sina barns fragile egg shell minds med sitt pladder. Se bara hur 'vasst' blir 'dumt' i ett försök att härbärgera känslan hos barnet som genom erfarenhet sätter begreppen i världen. Inte bara urvattnas 'dumt' som begrepp, det sätter också värderelationer till det som bäst beskrivs deskriptivt och inte normativt.

Själv talar jag aldrig bebisspråk med barn och jag får ofta förundrade kommentarer om att dessa små lyssnar så väl på mig. Inte konstigt är väl det när det som sägs sägs med en avsikt att förmedla mer än min känsla inför detta barn. Vem skulle ge odelad uppmärksamhet till den som behandlar dig som ett objekt?

[Justin Case]

Men att tala på ett "svårare" språk än nödvändigt bara för att markera sin status är idiotiskt. Om man kan säga samma sak men med ord som gör att alla förstår så gör man det.

Jag tror inte J R Auk boastar. Jag tror han uttrycker sig som han tänker. Och det vore idealiskt att han gjorde det - om publiken hade hans sätt att tänka. Nu har dock hans publik inte hans sätt att tänka, och då får han anpassa sig om han ska bli förstådd. Och varför skriva om man inte blir förstådd?

Jag föreslår att J R Auk under en tid framöver skriver både i den kortfattade men svårdechiffrerade form han spontant vill skriva i, och därefter i en mer lättbegriplig form för de som inte förstår den svårdechiffrerade. Då kunde man som läsare kanske på samma gång också lära sig en gång för alla hur de två "språken" förhåller sig till varandra, så att man så småningom kunde översätta själv i fortsättningen.

Problemet är inte så mycket läsarens brister i ordkunskap - det är ju bara att gå till wikipedia och lära sig de ord man inte kan. Problemet är främst läsarens okunskap om vad J R Auk personligen underförstår mellan raderna i sina extremförkortande ordval, hans ovanliga sätt att formulera sig, hans ovanliga satsbyggnad som följer av hans vilja att komprimera extremt hårt vad han säger, sådana saker. De problemen kan läsaren nämligen inte lösa med aldrig så mycket tittande i uppslagsverk. Liksom en ljudfils kvalitet försämras av komprimering, försämras J R Auks läsares läsförståelse av J R Auks komprimeringar. Och liksom Stephen Hawking säkert skulle ha anklagats för otydlighet om han bara hade sagt "svarta hål är strålande" istället för att svarta hål avger strålning, skapar även J R Auks sparsamhet med preciseringar en liknande osäkerhet kring vad han menar.

J R Auk har hävdat att han inte kan uttrycka sig annorlunda än han gör. Det tror jag inte på. Han kan väl i alla fall prova?

[hermit philosopher]

Frågan om fri vilja i en i övrigt determinerad värld, är exempel på varför jag tycker att filosofen gör fel i att uppfatta varje paradox som en omöjlighet. Paradoxer är enligt mig problematiska, men inte alltid omöjliga!

Rationellt tänkande sägs ibland ha bidragit till människoartens överlevnad och utveckling.
Rationellt tänkande behandlar världen kausalt.
Vår fysiska värld är därför förmodligen kausalt styrd.
Som del av fysisk värld, är människan i så fall också kausalt styrd.
Men, då rationellt tänkande får oss att förstå sakers kausala samband, ger det oss möjligheten att frivilligt avvika från kausalitet och agera annorlunda än vi vore benägna att göra.

Rationellt tänkande medför med andra ord, i form av valmöjlighet, människans frihet från determination.

[seekeroftruth]

Frågan om fri vilja i en i övrigt determinerad värld, är exempel på varför jag tycker att filosofen gör fel i att uppfatta varje paradox som en omöjlighet. Paradoxer är enligt mig problematiska, men inte alltid omöjliga!

Rationellt tänkande sägs ibland ha bidragit till människoartens överlevnad och utveckling.
Rationellt tänkande behandlar världen kausalt.
Vår fysiska värld är därför förmodligen kausalt styrd.
Som del av fysisk värld, är människan i så fall också kausalt styrd.
Men, då rationellt tänkande får oss att förstå sakers kausala samband, ger det oss möjligheten att frivilligt avvika från kausalitet och agera annorlunda än vi vore benägna att göra.

Rationellt tänkande medför med andra ord, i form av valmöjlighet, människans frihet från determination.

kom med något konkret tack!  :oops:

[J R Auk]

Jag sa inte att jag inte kan uttrycka mig annorlunda jag sa att för mig är det det bästa sättet att uttrycka mig.

Man kan inte bara anpassa sig efter läsaren även om jag instämmer att man bör göra det (dock tycker jag det lämpar sig bäst att anpassa sig i dialogen, när kommentarer har getts, dvs utveckla sin mening). Men anpassar man sig så anpassar man språket, om man nu inte lyckas omskriva språket, och förlorar distinktionerna som görs i valet av olika begrepp.

Så jag säger istället, var inte blyga fråga bara. Och fråga igen. Jag kan inte anpassa mig efter någon innan denne har ingått i dialog. Då anpassar jag mig bara efter min bild av någon annan, dvs efter mina fördomar.

[J R Auk]

För övrigt är inte wikipedia en bra källa för att kolla ords betydelse. Deras definitioner är det sällan som jag instämmer i. Dock så ger de en rudimentär förståelse av begreppets riktning.

Problemet är att de ofta definierar med synonymer och inte mot synonymer vilket skulle ge distinktionen.

[hermit philosopher]

Frågan om fri vilja i en i övrigt determinerad värld, är exempel på varför jag tycker att filosofen gör fel i att uppfatta varje paradox som en omöjlighet. Paradoxer är enligt mig problematiska, men inte alltid omöjliga!

Rationellt tänkande sägs ibland ha bidragit till människoartens överlevnad och utveckling.
Rationellt tänkande behandlar världen kausalt.
Vår fysiska värld är därför förmodligen kausalt styrd.
Som del av fysisk värld, är människan i så fall också kausalt styrd.
Men, då rationellt tänkande får oss att förstå sakers kausala samband, ger det oss möjligheten att frivilligt avvika från kausalitet och agera annorlunda än vi vore benägna att göra.

Rationellt tänkande medför med andra ord, i form av valmöjlighet, människans frihet från determination.

kom med något konkret tack!  :oops:

Hej igen,
Förlåt; ska ge exempel istället:

Förståelse av AIDS och dess smittvägar, möjliggjorde skyddsåtgärder som begränsar/kontrollerar dess spridning (rationellt tänkande sägs bidra till människoartens överlevnad och utveckling).

Man utgick från att AIDS inte drabbade helt slumpmässigt; man antog det ett resultat av något orsakssamband (rationellt tänkande behandlar världen kausalt).

Då skyddsåtgärderna har effekt, ligger det något i förståelsen av kausala förloppet till AIDS (vår fysiska värld är förmodligen kausalt styrd).

Under ”rätta” förutsättningar, kan AIDS drabba vem som helst (som del av fysisk värld, är människan kausalt styrd).

Människan behöver inte t ex varken helt avstå från sex, eller ha sex och utdö i AIDS. Det finns bra sätt att skydda sig som individen kan välja ifrån (då rationellt tänkande får oss att förstå kausala samband, ger det oss möjlighet att frivilligt avvika från kausalitet).

Slutsats: Av nödvändighet förändrade AIDS människans sexuella beteende men exakt hur, hur mycket och när, blev upp till henne.

Och jag tror att exakt hur, hur mycket och när du låter AIDS påverka ditt beteende, är - åtminstonne delvis - upp till dig.