Inläggav Harald Davidsson » 08 jul 2010 17:08
känslor uttrycker livet, känslor är sköna, härliga, underbara, fantastiska, jag lever jag känner, alla känslor är underbara,
men frihetskänslan är kanske den bästa, men mest avundade, fast i stort är alla känslor lika fantastiska, när jag känner är jag inte ensam, för då är jag tillsammans med mig själv, och jag älskar att vara tillsammans med mig själv, och det är jätteskönt att gråta, då det kommer spontant från magen eller från bröstet, det känns lite grand som en återfödelse,
hat, hämd, girighet, avundsjuka och svartsjuka är viktiga känslor, och att verkligen känna svartsjuka i kroppen, skaka i knävecken för att hon kanske är hos en annan, och kanske älskar med honom, verkligen gå in i den känslan, genomleva den, för den är oerhört negativ, utplånande, mördande på en själv, men våga känna svartsjukan som en knut i magen, vi måste försöka så djupt som möjligt uppleva dessa negativa känslor, och försöka förstå varifrån de kommer, varför vi känner oss totalt fimpade osv..och svartsjukan måste levas ut, inte genom mord, men genom att få snacka igenom varför känslan är där, med den som skapat svartsjukan, men om det handlar om en kvinna som varit otrogen, mannen känner det, inte bara då han möter henne, men han känner det i magen då hon älskar med en annan man, fast hon är kanske hundratals kilometer bort från honom, han känner sig stel, sorgsen och orolig.