Medvetanheten om medvetenhet föder ett ego i min tro. Det är alltså källan till abstraktion, men inte som primat, utan i sin effekt.
Blott ett verktyg med andra ord.
Men egot söker göra sig till mer än bara en fakultet, något som organismen brukar, det söker se sig som den som gör allt, betyngs av allt. Och inte njuter det av solen heller, annat än när det ser sig självt speglat i andras ögon, och med det den där bruna färgen, som nu när arbete är tvång och det i grottor istället för fält visar på ett skenets frihet och "makt".
Organismen söker makt och använder egot som sitt verktyg för det. Om egot inte sätts på plats så tyngs det av denna börda och söker därmed ansvarsfriheten.
Så har vi blivit en dualism istället för en organism, och friktionen mellan de motstridiga tu föder flykt i vanföreställningar.
Vad är ego?
Moderator: Moderatorgruppen
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
Harald Davidsson
- Inlägg: 5897
- Blev medlem: 28 okt 2009 13:48
Det känns fragmentariskt det du skriver, Auk, jag saknar en helhetsbild av ditt ego eller det du försöker säga om ett teoretiskt ego,
medvetenheten om medvetenhet föder ett ego, skriver du, det kan jag se som tänkaren som är medvetenheten, alltså vaken, inte i social masshypnos, men medveten om sig själv och vad som händer
när du tänker använder du ditt medvetande eller DIN ÖVERBLICK, alltså abstrakta överblick, men också förmågan att kunna röra huvudet och observera runt din kropp vad som händer samtidigt på en enda sekund kunna gå till evighets-blicken och skåda några sekunder och tillbaka och observera, och lyssna och förstå vad de säger och replikera och titta på klockan när bussen skall gå och om du handlat alla saker och tänka på texten i den där boken du läser på natten och plötsligt uppleva blicken från en kvinna som älskar dig, och känna det i kroppen som glädje, inspiration och entusiasm, och sedan gå hem och skriva till FF
medvetenheten om medvetenhet föder ett ego, skriver du, det kan jag se som tänkaren som är medvetenheten, alltså vaken, inte i social masshypnos, men medveten om sig själv och vad som händer
när du tänker använder du ditt medvetande eller DIN ÖVERBLICK, alltså abstrakta överblick, men också förmågan att kunna röra huvudet och observera runt din kropp vad som händer samtidigt på en enda sekund kunna gå till evighets-blicken och skåda några sekunder och tillbaka och observera, och lyssna och förstå vad de säger och replikera och titta på klockan när bussen skall gå och om du handlat alla saker och tänka på texten i den där boken du läser på natten och plötsligt uppleva blicken från en kvinna som älskar dig, och känna det i kroppen som glädje, inspiration och entusiasm, och sedan gå hem och skriva till FF
-
Harald Davidsson
- Inlägg: 5897
- Blev medlem: 28 okt 2009 13:48
Formuleringen "socialiserade tolkningar [...av empiriska erfarenheter]", använder jag (kanske onödigt här) ur vanan att annars korrespondera med fysiker, som inte så tydligt ser att tolkningar inte är antingen subjektiva eller objektiva, utan för det absolut mesta, snarare en kombination. Ex. a) vi uppfattar dem som högst personliga, men de är inlärda och därmed mer allmänna än vi helst vill se; ex. b) vi anser dem helt objektiva, men - och det är detta jag oftast jobbar med att få fram - de bygger i vilket fall på djupt inrotad förförståelse av vad som kan och icke kan vara.
SKRIVER HERMIT
det är ett nytt begrepp, det känns bra, socialiserade tolkningar, alltså fördigfabricerade svar, vårt ego består av en bråte av fenomen som ingen förklarat ordentligt, för ingen förstår egentligen vad ett ego är, och för det mesta används det felaktigt,,vi vet redan allting när vi föds, men vi vet inte hur vi ska använda det, därför måste vi mista det och försöka ta tillbaka det vi förlorat, hela den processen kan kallas för en medvetendeprocess, vi blir egentligen bara medvetna om att vi faktiskt redan var medvetna som små barn, fast vi inte fattade det, därför är Newtons andra sats så viktig, vi måste först förlora vad vi har för att förstå vad vi haft, när vi blir sjuka förstår vi vad hälsa är, och vi upplever då hälsa som något stort.
frågan om arv och miljö, ingen vågar ta upp den, men jönsa med gener hit och dit går bra, för det är ju ingen som förstår det som sker då. men jag menar inte att du gör det.
SKRIVER HERMIT
det är ett nytt begrepp, det känns bra, socialiserade tolkningar, alltså fördigfabricerade svar, vårt ego består av en bråte av fenomen som ingen förklarat ordentligt, för ingen förstår egentligen vad ett ego är, och för det mesta används det felaktigt,,vi vet redan allting när vi föds, men vi vet inte hur vi ska använda det, därför måste vi mista det och försöka ta tillbaka det vi förlorat, hela den processen kan kallas för en medvetendeprocess, vi blir egentligen bara medvetna om att vi faktiskt redan var medvetna som små barn, fast vi inte fattade det, därför är Newtons andra sats så viktig, vi måste först förlora vad vi har för att förstå vad vi haft, när vi blir sjuka förstår vi vad hälsa är, och vi upplever då hälsa som något stort.
frågan om arv och miljö, ingen vågar ta upp den, men jönsa med gener hit och dit går bra, för det är ju ingen som förstår det som sker då. men jag menar inte att du gör det.
-
Harald Davidsson
- Inlägg: 5897
- Blev medlem: 28 okt 2009 13:48
Jag skall försöka utveckla min egoteori.
Jag ser "egot" som något som är en del av "hjärnan", hjärnan som en del av en "organism". En organism ser jag som det som är avskiljt i sin försörjning från den "miljö" som försörjer den. Näringen spjälkas genom att jag förstör miljön och det separerar mig och gör mig till en organism. (Bara för att ge en antydning om vad jag anser att människan är. Jag håller inte en organism för att vara en själsubstans utan jag håller organismen för att vara ett organon dvs ett verktyg för de där ingående delarna. Vi är alltså en enhet byggd på disparata delar redan i vår organism.)
Vad är då egots del i hjärnan? Ja det är inte en fysikalisk del. Jag tror inte att alla människor har ett ego, trots att hjärnan är näst intill identisk. Utan jag ser det som en del i den komplexitet som hjärnans organ skapar. Egot är nog ett symmetribrott i hjärnans funktion. Funktionen är organismens reaktivitet med miljön. Betänk att det för att någonting överhuvudtaget skall kunna urskiljas så krävs det ett redan förestående omdöme. Även en enkel cell som reagerar på alla slags energiöverlåtelser till den har redan en förestående omdömesförmåga. Förmågan till omdömet om överlåtelse eller ej. Genom sin blotta existens som något eget så ryms det ofrånkomligt ett omdöme om det egna. Även om det är i negation av det egna, dvs genom det andra.
Medvetandet har jag påtalat i en idé som det som gör omdömen om omdömen. Dvs det organ, sinne, som kan ta sinnesförnimmelser och sätta i abstraktion, för sig själva, för att föregå det som det söker göra omdömen om.
Så kan vi tex göra ett omdöme om en bok som välter utan stöd där de flesta andra former av liv faller kort. Istället har hunden eller katten större fokus på sina sinnesförnimmelser istället för på det perceptuella innehållet av dem. De reagerar sinnligt, vi reagerar medvetet på vår sinnlighet. (Självklart reagerar vi sinnligt också, men vårt sjätte sinne (medvetande) ges så stor relevans så det blir relevant att tala om skillnaden.
Vi kan också göra omdömen om vinterns förråd av mat, inte som en vana, utan som en förutsägelse (ett omdöme om vanan satt i relation till det invanda [vanans sättande i det ovandas invänjande, eller hur vi i vårt nu sätter en vana om livet baserat på detta nu].
Dessa omdömen kallar vi "tankar". Tankar behövs inte för att vi skall göra saker, vi handlar obetänksamt (ej i värderande termer) och instinktivt. Men vi kan tänka på vad som blev gjort likväl som vad som kunde bliva gjort. Tanken är atemporal (i relation till en tänkt faktisk tid) och relaterar till tiden endast som relevans. Den kan med andra ord sätta sitt objekt i en annan tid. Så som vi tänker oss bokens fall i framtiden om den inte ges stöd, trots att den kan ställas i detta nu.
Jag tror att genom utvecklingen av detta nya organ, medvetande, så uppstår det behovet av att sätta ett "från var" som tiden relativiseras. Jag kan ju även tänka på att jag tänker på att boken i framtiden kommer falla. Det krävs för den tanken en distinktion mellan ett "här" och ett "där".
Detta 'här' betecknar enligt mig det som när det sätter sig självt som mest relevant, före den organism som har detta 'här' som ett idealt verktyg för organet som söker sätta sinnesförnimmelser atemporalt.
Organismen har hela sin värld i sig, för genom dess distinktion så ges den inget annat än världen genom sig självt. Den är sin värld, om även i negation.
Medvetandets "här" har dock inte hela sin värld. Den har inte ens sig självt inom sig. Medvetandets "här" är något utanför medvetandet som stirrar tillbaks, något som kan stirras på.
Därför är detta "här", egot, något som är alienerat sin egen mening, då dess relevans enbart är kontingent och antagen i ett syfte. Det är teleologiskt.
Organismen har dock ingen teleologi eftersom det har sin egen värld inom sig, och inget utanför når den. Det finns inget mål som kan bestämma den, inte som medvetandet vilket ju som sagt är en organismens verktyg. Hela dess raison är uppfyllnad av det som blir det givet. Organismen är sitt subjekt (jag är inte determinist i naiv realistisk mening) och sätter sig självt. Och detta skall inte tas som att organismen determinerar sig självt innan den finns, utan blott att när den existerar så är den i determination av sig självt. Och inte heller skall det tas som att det inte finns någon yttre värld som påverkar den, blott att den påverkan som den lider gör den inom sig.
Så egot är en funktion, en funktion hos medvetandet som vårt sinne. Funktionen kan dock sätta sig som relevant före den funktion den fyller. Dvs organismen i sin medvetenhet blir alienerad.
Så egot är inte inherent negativt, som en del förespråkar. Utan det är en förutsättning för att abstrahera det som komma skall från det som är. Det negativa egot är det ego som inte inrättar sig i sin funktion utan sätter sig självt som det värdegivande.
Det är som en synestesi fast där istället för att ljud tar form som ljus så tar medvetenheten form som medvetandet.
Medvetenhet är organismens relation till sig självt. Den relaterar sina egna delar mot varandra och detta "mot varandra" som minne mot 'mot varandra' som det faktiskt ges. Medvetandet är dock inte något reellt, utan just en medvetenhet om medvetenhet.
Det är analogt som när kungen ser sig som kung av guds nåd istället för kung över de som gjort, och gör, honom till kung.
Jag ser "egot" som något som är en del av "hjärnan", hjärnan som en del av en "organism". En organism ser jag som det som är avskiljt i sin försörjning från den "miljö" som försörjer den. Näringen spjälkas genom att jag förstör miljön och det separerar mig och gör mig till en organism. (Bara för att ge en antydning om vad jag anser att människan är. Jag håller inte en organism för att vara en själsubstans utan jag håller organismen för att vara ett organon dvs ett verktyg för de där ingående delarna. Vi är alltså en enhet byggd på disparata delar redan i vår organism.)
Vad är då egots del i hjärnan? Ja det är inte en fysikalisk del. Jag tror inte att alla människor har ett ego, trots att hjärnan är näst intill identisk. Utan jag ser det som en del i den komplexitet som hjärnans organ skapar. Egot är nog ett symmetribrott i hjärnans funktion. Funktionen är organismens reaktivitet med miljön. Betänk att det för att någonting överhuvudtaget skall kunna urskiljas så krävs det ett redan förestående omdöme. Även en enkel cell som reagerar på alla slags energiöverlåtelser till den har redan en förestående omdömesförmåga. Förmågan till omdömet om överlåtelse eller ej. Genom sin blotta existens som något eget så ryms det ofrånkomligt ett omdöme om det egna. Även om det är i negation av det egna, dvs genom det andra.
Medvetandet har jag påtalat i en idé som det som gör omdömen om omdömen. Dvs det organ, sinne, som kan ta sinnesförnimmelser och sätta i abstraktion, för sig själva, för att föregå det som det söker göra omdömen om.
Så kan vi tex göra ett omdöme om en bok som välter utan stöd där de flesta andra former av liv faller kort. Istället har hunden eller katten större fokus på sina sinnesförnimmelser istället för på det perceptuella innehållet av dem. De reagerar sinnligt, vi reagerar medvetet på vår sinnlighet. (Självklart reagerar vi sinnligt också, men vårt sjätte sinne (medvetande) ges så stor relevans så det blir relevant att tala om skillnaden.
Vi kan också göra omdömen om vinterns förråd av mat, inte som en vana, utan som en förutsägelse (ett omdöme om vanan satt i relation till det invanda [vanans sättande i det ovandas invänjande, eller hur vi i vårt nu sätter en vana om livet baserat på detta nu].
Dessa omdömen kallar vi "tankar". Tankar behövs inte för att vi skall göra saker, vi handlar obetänksamt (ej i värderande termer) och instinktivt. Men vi kan tänka på vad som blev gjort likväl som vad som kunde bliva gjort. Tanken är atemporal (i relation till en tänkt faktisk tid) och relaterar till tiden endast som relevans. Den kan med andra ord sätta sitt objekt i en annan tid. Så som vi tänker oss bokens fall i framtiden om den inte ges stöd, trots att den kan ställas i detta nu.
Jag tror att genom utvecklingen av detta nya organ, medvetande, så uppstår det behovet av att sätta ett "från var" som tiden relativiseras. Jag kan ju även tänka på att jag tänker på att boken i framtiden kommer falla. Det krävs för den tanken en distinktion mellan ett "här" och ett "där".
Detta 'här' betecknar enligt mig det som när det sätter sig självt som mest relevant, före den organism som har detta 'här' som ett idealt verktyg för organet som söker sätta sinnesförnimmelser atemporalt.
Organismen har hela sin värld i sig, för genom dess distinktion så ges den inget annat än världen genom sig självt. Den är sin värld, om även i negation.
Medvetandets "här" har dock inte hela sin värld. Den har inte ens sig självt inom sig. Medvetandets "här" är något utanför medvetandet som stirrar tillbaks, något som kan stirras på.
Därför är detta "här", egot, något som är alienerat sin egen mening, då dess relevans enbart är kontingent och antagen i ett syfte. Det är teleologiskt.
Organismen har dock ingen teleologi eftersom det har sin egen värld inom sig, och inget utanför når den. Det finns inget mål som kan bestämma den, inte som medvetandet vilket ju som sagt är en organismens verktyg. Hela dess raison är uppfyllnad av det som blir det givet. Organismen är sitt subjekt (jag är inte determinist i naiv realistisk mening) och sätter sig självt. Och detta skall inte tas som att organismen determinerar sig självt innan den finns, utan blott att när den existerar så är den i determination av sig självt. Och inte heller skall det tas som att det inte finns någon yttre värld som påverkar den, blott att den påverkan som den lider gör den inom sig.
Så egot är en funktion, en funktion hos medvetandet som vårt sinne. Funktionen kan dock sätta sig som relevant före den funktion den fyller. Dvs organismen i sin medvetenhet blir alienerad.
Så egot är inte inherent negativt, som en del förespråkar. Utan det är en förutsättning för att abstrahera det som komma skall från det som är. Det negativa egot är det ego som inte inrättar sig i sin funktion utan sätter sig självt som det värdegivande.
Det är som en synestesi fast där istället för att ljud tar form som ljus så tar medvetenheten form som medvetandet.
Medvetenhet är organismens relation till sig självt. Den relaterar sina egna delar mot varandra och detta "mot varandra" som minne mot 'mot varandra' som det faktiskt ges. Medvetandet är dock inte något reellt, utan just en medvetenhet om medvetenhet.
Det är analogt som när kungen ser sig som kung av guds nåd istället för kung över de som gjort, och gör, honom till kung.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Vilka djur har ego?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
Harald Davidsson
- Inlägg: 5897
- Blev medlem: 28 okt 2009 13:48
Vårt ego är en fabrikation av super-ego eller över-jaget som Freud kallade det, jag är den först tror jag som lyckats sätta ett finger på super-ego, jag kallar det för det centrum som det onda parlamentet reflekterar som vibrationer, utstrålning tankar osv. rakt ut i atmosfären och som vibrerar runt hela jorden, och att vårt super ego består av åtta olika chakra medvetanden som projiceras ut i atmosfären och som alla människor introjicerar därför att de befinner sig på en lägre chakra-nivå, men vi kan kalla detta super-ego för det ATMOSFÄRISKA SAMVETET som styr vår värld och som formar var och ens ego-medvetande.
-
Harald Davidsson
- Inlägg: 5897
- Blev medlem: 28 okt 2009 13:48
-
Harald Davidsson
- Inlägg: 5897
- Blev medlem: 28 okt 2009 13:48
-
Harald Davidsson
- Inlägg: 5897
- Blev medlem: 28 okt 2009 13:48
Vårt atmosfäriska samvete som är av ond karatär har varit rådande på vår jord i över 4000 år nu, innan hade de ett
annat slags samvete som var av god karaktär och var skapat av den goda hierarkin i gamla riket i Egyptien, men då omkring 2100 f.kr. ...
hur många människor fanns det på jorden då???? 2 millioner??
och dessa människor hade således inget ego, men befann sig på det tionde chakrats nivå, utan att för den skull ha tillgång till mirakel power.
annat slags samvete som var av god karaktär och var skapat av den goda hierarkin i gamla riket i Egyptien, men då omkring 2100 f.kr. ...
hur många människor fanns det på jorden då???? 2 millioner??
och dessa människor hade således inget ego, men befann sig på det tionde chakrats nivå, utan att för den skull ha tillgång till mirakel power.
för att kanske närmare förstå det harald pratar om här... angående samvetet... kan vi analysera oss själva i olika känslo-tillstånd... och eftersom varje situation är unik... krävs det ett unikt-handlande...
detta handlande baserar vi på de känslor, tankar vi upplever... vibrations-fältet idag är ont... allså skapar den negativa tankar och känslor.. vilka leder till ett visst sätt att VÄRDERA saker...
ingen kan med säkerthet säga... när någon är alltför hård eller alltför mjuk... allt sånt går på känsla...
va säger Harald om denna min text?
detta handlande baserar vi på de känslor, tankar vi upplever... vibrations-fältet idag är ont... allså skapar den negativa tankar och känslor.. vilka leder till ett visst sätt att VÄRDERA saker...
ingen kan med säkerthet säga... när någon är alltför hård eller alltför mjuk... allt sånt går på känsla...
va säger Harald om denna min text?
citat ur HARALD DAVIDSSON blogg:
här skriver harald om det TREDJE ÖGAT...som kan leda in oss på absoluta värden...
här skriver harald om det TREDJE ÖGAT...som kan leda in oss på absoluta värden...
Enkelt sagt, vårt medvetande opererar normalt med två fotografiska ögon, som orienterar oss i här och nu, men vi har också ett öga till, som fokuserar oss på den eviga världen, och det ögats bilder är symboliska. Och varje äkta konstnär har en stark känsla för detta symboliska öga.
Men hur många sådana konstnärer har det funnits? Inte många. För normalt är känslan för det symboliska ögat svag, även inom konstmärskåren och när den förnimms förvirrar den mer än klargör. Därför förträngs den medvetet för att inte bilden ska bli suddig.
Men detta symboliska öga är ett All-öga, som är till för att hjälpa oss att komma ut ur den tillfälliga, sociala världen in i den eviga världen, detta all-öga uppträder alltså som en trogen och verkligt sann inre vägvisaren i oss och kan leda oss ut ur förvirring och ångest, in i klarhet och glädje, ut ur labyrinten i världen som håller oss fångade i de fotografiska ögonens seenden.
Detta symboliska öga har ingen specifik plats i vårt huvud, men i Vedante texterna i Indien, (i Upanishads), talas det om ett tredje öga fungerande mittemellan de fotografiska ögonen, fast en aning över dem och dess organ skulle vara tallkottkörteln. Det är fel. För det symboliska ögat fungerar på ett helt annourlunda sätt, faktiskt som en slags associerande hjärna som är kopplad till varje cell i vår normala fysiska hjärna, dessutom som ett slags överordnat och högre medvetande direkt relaterat till all-medvetandet.
-
Harald Davidsson
- Inlägg: 5897
- Blev medlem: 28 okt 2009 13:48
va säger Harald om denna min text? skriver Nuddle..
Den där texten har du citerat från min blog, tror jag, och kanske ett år gammal, jag blir förvånad, jag skrev tydligare då, men friktionen här på FF har gjort min kommunikation mera exoterisk...
alltså vibrations-fältet är hierarkiskt, för ifall någon kommer upp på sin inre chakra-stege och börjar frigöra kärlek, då kan t.ex. Sai BABA, ifall han uppfattar dessa vibrationer sända en mantra puja emot vederbörande och totalt blockera sexualiteten i andra chakrat, så den som kommit upp i kärleks-energi plötsligt stryps och kanske aldrig mera för STÅND.
det finns alltså ett öga också i det onda fältet, big brothers öga
Den där texten har du citerat från min blog, tror jag, och kanske ett år gammal, jag blir förvånad, jag skrev tydligare då, men friktionen här på FF har gjort min kommunikation mera exoterisk...
alltså vibrations-fältet är hierarkiskt, för ifall någon kommer upp på sin inre chakra-stege och börjar frigöra kärlek, då kan t.ex. Sai BABA, ifall han uppfattar dessa vibrationer sända en mantra puja emot vederbörande och totalt blockera sexualiteten i andra chakrat, så den som kommit upp i kärleks-energi plötsligt stryps och kanske aldrig mera för STÅND.
det finns alltså ett öga också i det onda fältet, big brothers öga
Harald Davidsson skrev:va säger Harald om denna min text? skriver Nuddle..
Den där texten har du citerat från min blog, tror jag, och kanske ett år gammal, jag blir förvånad, jag skrev tydligare då, men friktionen här på FF har gjort min kommunikation mera exoterisk...
alltså vibrations-fältet är hierarkiskt, för ifall någon kommer upp på sin inre chakra-stege och börjar frigöra kärlek, då kan t.ex. Sai BABA, ifall han uppfattar dessa vibrationer sända en mantra puja emot vederbörande och totalt blockera sexualiteten i andra chakrat, så den som kommit upp i kärleks-energi plötsligt stryps och kanske aldrig mera för STÅND.
det finns alltså ett öga också i det onda fältet, big brothers öga
NuddLE svarar:
tack för de uppmuntrande orden.
idag så la mitt vänstra-lunga av... bara den högra andades... förvisso suckade jag mer eller mindre hela tiden under några timmar... SPONTANT... så jag märkte inte av det på en gång... men jag fick medvetet börja andas med den andra... den kändes något blockerad...
förresten... jag har bara en PUNG-KULA... blir inte SAI BABA förvirrad då???
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 28 och 0 gäster