dokido skrev:Men jag ser det som att det finns 2 meningar med mening, objektiv eller subjektiv.
Antingen att man tänker sig meningen som något objektivt, som en reell kraft. Eller också som något skapat av människan med någon sorts avsikt. En subjektiv mening.
OBJEKTIV
Man kan ju tänka sig att det finns en sorts mening med livet som inte är skapad av människan. Att meningen är typ universell el dyl. Som en naturkraft. Att då hänvisa till överlevnad eller existens verkar väl inte ologiskt. Lite tomt kanske. Frågan är ju hur en sådan bevisföring skulle kunna se ut.
SUBJEKTIV
Man kan ju också tänka sig att meningen med livet är en idé skapad av människan därför att vår hjärna har begränsad kapacitet att förstå verkligheten.
Om man tänker sig att alla ideologier och alla religioner, åtminstonde för en ateist som mig, inte längre kan ge folk någon mening med att leva. Kanske ideologierna bara var intresserad av att manipulera folk hit och dit, möjligen även i god tro. I och med att det finns en mening med livet så kan man slåss för att förändra, eller arbeta för något.
Det enda mening jag finner i dagens samhälle är njutning (kanske man kan kalla det perceptions knarkare el fenomenologism?).
Jag vet inte om jag tjatar om något som någon annan skrivit. Jag är inte så bevandrad i filosofi tyvärr, jag kan mest om konst. Vet inte om jag förklarat något eller trasslat in mig ännu mer. Jag högaktar verkligen Sartre men tyvärr har jag aldrig lyckats greppa essens och existens begreppen, eller Hegels dito.
PS. Naturligtvis kan man ju sen alltid argumentera om att den objektiva meningen i själva verket är subjektiv. DS
Jag vill inte krångla till detta ytterligare, men jag tror att det är dags att blanda in intentionaliteten(*) i detta ämne. Om man tänker sig livet(**) som ett intentionalt objekt som "vi" kan rikta vår uppmärksamhet mot ja, då kan ju kanske en mening formleras (subjektivt eller gemensamt) som meningen med mitt (eller vårt) liv är . . . "det som värdesätts som meningsfullt" av det inetnionala systemet (subjektet eller gruppen)" etc. Däremot är det svårare att hitta det intentionala utanför våra psyken eller våra gemensamma psyken (objektivt) så hur ska den intentionaliteten formuleras?
(*) http://sv.wikipedia.org/wiki/Intentionalitet
(**)Oavsett om vi avser livet som den biologiska aktiviteten på jorden, eller livet som den upplevelseperiod vi har mellan födelse och död.
Fredrik
