Valet den 19e september

[Basal]

varför rött?

För att blått skär sig med det mesta.


Vi verkar enbart ha två valmöjligheter för tillfället ---> gällande politik. (förhoppningsvis inte partner.)

Och någon revolution i Sverige kommer det med all sannolikhet inte att ske - nog inte ens innan valet år 2210.
Pga passiv svensk majoritet.

(??)

[dokido]

revolution, ja, nej, det får vi hoppas
att det dröjer altså
till 2210 när messias kommer
el nåt

så det var det du mena med yttrandefrihet då?

[german.timofejev]

Men om man nu inte är insatt i politiken varför inte bara rösta blankt? Måste man verkligen ha en parti tillhörighet för att uppfylla sin plikt?

Röstplikten är ett fantasifoster. Och den som röstar blankt har kastat bort sin tid.

Det kan ju vara såhär att man har valmöjlighet att rösta eller inte rösta beroende på vad man önskar själv. Ar det verkligen medborgares plikt att rösta? Skulle det inte varit rätt så diktatoriskt då om man skulle enligt lagen varit tvungen att rösta?

[Gassendi]

Ar det verkligen medborgares plikt att rösta? Skulle det inte varit rätt så diktatoriskt då om man skulle enligt lagen varit tvungen att rösta?

Nej, röstplikt vore auktoritärt, inte diktatoriskt, om beslutet tagits av en folkvald lagstiftande församling.

Röstplikt förekommer i bland annat Belgien, men jag ser inte hur du kan tolka att Sverige skulle hemsökas av detta spöke (annat än i pensionärers huvuden).

[Algotezza]

Precis.  Egentligen är sanningen subjektiv.

Ja, i alla fall är sanningen om sanningen det...

etc.

/Algotezza

[freddemalte]

Precis.  Egentligen är sanningen subjektiv.

Kan verkligen sanningen per definition vara subjektiv? Är det inte så att begreppet eller ordet sanning tappar sin betydelse om man säger att den är subjektiv? / Fredrik

[nuddle]

sanningen måste vara oberoende utav bekräftaren, och bekräftaren kommer från objective mind

[Algotezza]

sanningen måste vara oberoende utav bekräftaren, och bekräftaren kommer från objective mind

Hur kan man upptäcka och därmed veta något  sanningen - veta attd en finns och är sann -  utan att betrakta den?

/Algotezza

[nuddle]

bekräftaren är ju bara en del av hjärnan, den som ifrågasätter och håller på, det som är kvar då bekräftaren elimineras är medvetandet, och handlingen är det subjektiva, som alltid är subjektivt, fast man kan inte kasta bort sin objektiva del, det är den som hjälper oss att inse universums lagar såsom tex determinism, monism, energiprincipen osv, men den kan inte handla, och materia o energi är två olika saker, kroppen består inte bara av materia, för dagensforskare säger att det finns mörkmateria, graviditation, elektromagnetism, liten/stor atomkraft, så kroppen kan inte bara vara materia, och materia o energi är inte samma sak, annars hade ju Einstein skrivit det i sin berömda formell, så vi kan inte bara vara en produkt av materian, som ju är totalt stilla, för det krävs en viss mängd energi för att röra en viss mängd materia, ju större materia desto mer energi krävs det för att få rörelse på det...

[Basal]

revolution, ja, nej, det får vi hoppas
att det dröjer altså
till 2210 när messias kommer
el nåt

så det var det du mena med yttrandefrihet då?

nej.

[dokido]

aha

[Justin Case]

Jag tassar försiktigt in här till er i politikforumet, och mitt råd till er som tänker på att rösta blir återigen detta:

Antingen taktikröstar man för att få bort det värsta, eller så försöker man bidra till att akumulera en opinion som stärker alternativ, och då är det faktiskt starkast att tillsammans med andra avstå att rösta. Vad som då sker inför nästa val är att resurser läggs ner på att försöka vinna dessa missnöjda "soffliggares" intresse, och det är då en tvåvägskommunikation är möjlig, väljarna får makt genom att de tidigare visat att de inte svalt betet. Om man däremot klämt fram en röst tidigare så har man sagt OK, och har ett mycket sämre förhandlingsläge. Så ge inte bort era röster om ni inte menar det, det ger fel signaler. En demokrati i kris är ett bättre utgångsläge för förändringar än ett styre som har hybris tack vare att en hel nation höftar in lite röster för att de inte vill framstå som "soffliggare".

Men denna strategi innebär ju att ingen skulle rösta alls. Alla partier är ju kompromisser. De kompromisslösa har alltså inget att rösta på, utan röstar då blankt. Om alla skulle rösta blankt, skulle det bli total anarki. En anarki som aldrig skulle övergå i något annat än anarki så länge man följde ditt råd. Parlamentarisk demokrati går ut på KOMPROMISSER. Det är tråkigt, men nödvändigt. Däremot måste man inte acceptera hur tråkiga kompromisser som helst. Så jag är ändå med dig till viss del. Men ett problem är att det i Sverige mycket väl kan uppstå en diktatur bestående av en partikoalition B, trots att andelen av de röstberättigade (för att inte tala om andelen av HELA folket) som röstade på något av blocket B:s partier var långt mindre än 50%. En diktatur är så pass plågsam för alla utom några få promillle av befolkningen, att den är värd att undvika nästan till vilket pris som helst. Ett av de pris som definitivt är värda att betala är tyvärr det vi nu betalar: en imaginär total demokrati som inte ens teoretiskt är uppnåbar.

Man kan likna det vid en helt vanlig situation i vardagen:

Anta att du fått en sticka i fingret och att det gör ont i fingret för tillfället. Det snabbaste sättet att få bort smärtan är antagligen att ta en smärtstillande tablett, supa till ordentligt, knarka eller ta livet av sig. Emellertid är det KLOKASTE sättet att få bort smärtan inget av dessa quick-fix-sätt, utan något helt annat: t.ex. att leta fram en pincett och ta bort stickan, eller gå till doktorn, eller helt enkelt strunta i smärtan och lita på att stickan försvinner av sig själv med tiden, och istället fokusera på vad som är allra viktigast att göra, vad nu det är (t.ex. rädda planeten från korrupta politiker genom att se till att vettigare politiker kommer in i riksdagen).

Rösta eller inte rösta är kanske inte det viktigaste. Vad som är viktigare är att VERKLIGT EFFEKTIVT påverka mänskligheten till att skapa en bättre framtid. Hur man nu gör det.

[Justin Case]

Låt oss för en kort stund anta att den finns något som (abstrakt vision) skulle kunna beskrivas som den allra bästa av världar. Då avser jag att samhällsskick och en ordning som innebär att den allra största och mjöligaste njutning för var och en och med den allra minsta (lägsta) gard av lidande för var och en.

Då utgår du ifrån att vi alla är utilitarister och därmed röstar utifrån ett utilitaristiskt tankesätt. Det är en utgångspunkt som du borde skrota utan vidare omsvep.

Människor, inklusive svenskar, är utilitarister i mycket högre grad än de brukar vilja erkänna, och i särskilt hög grad just i valsammanhang, då det i valsammanhang blir särskilt tydligt att man, för att nå någon framgång alls, måste vara beredd att offra vissa saker för att uppnå andra saker. Att vara beredd att offra vissa saker för att uppnå andra saker är utmärkande för just utilitarism.

[Justin Case]

Låt oss för en kort stund anta att den finns något som (abstrakt vision) skulle kunna beskrivas som den allra bästa av världar. Då avser jag att samhällsskick och en ordning som innebär att den allra största och mjöligaste njutning för var och en och med den allra minsta (lägsta) gard av lidande för var och en. Då talar jag om vad som är praktiskt och teoretiskt möjligt inom amen för hur världen är beskaffad och vad vi känner till om världen. Alltså inget övernaturligt eller omöjligt etc.

Min fråga till er är då:

Vilket/vilka politiskt parti(er) tror ni har en agenda som, när den genomförs, kommer närmast denna bästa av världar? I detta måste även parametern "sannolikheten att de lyckas genomföra det de utlovar" vägas in!

Det sista du skriver, att sannolikheten ska vägas in, är viktigt, men inte ens det räcker nödvändigtvis; det är även viktigt hur sannolikheter vägs mot "braigheter"* och mot varandra. När man väger in sannolikheten för genomförande av den vision som, om den skulle infrias, vore det bästa möjliga samhället, är det nämligen inte alls säkert att det parti som med störst sannolikhet ger det samhället är det parti man bör rösta på. Anta t.ex. följande:

Parti A skulle, om det fick styra, ha 1% sannolikhet för att skapa ett samhälle av braighetsgrad 1000, 49% sannolikhet för att skapa ett samhälle av i genomsnitt braighetsgrad 5, och 50% sannolikhet för att skapa ett samhälle av i genomsnitt braighetsgrad 0.

Parti B skulle, om det fick styra, ha 0,01% sannolikhet för att skapa ett samhälle av braighetsgrad 1000, och 89,99% sannolikhet för att skapa ett samhälle av i genomsnitt braighetsgrad 50, och 10% sannolikhet för att skapa ett samhälle av i genomsnitt braighetsgrad 0.

Trots att parti A har större sannolikhet än parti B för att skapa det bästa möjliga samhället, är det bättre att rösta på parti B, eftersom den sammantagna förväntade förbättringen blir större om parti B får styra än om parti A får styra.

*) Braighet = hur bra något vore. (Något vedertaget adjektiv för att uttrycka det jag ovan försöker uttrycka saknas i svenska språket, vad jag vet. Ordet "önskvärdhet" vore kanske en variant, men det kan missförstås då det kan tolkas som underförstående att en sannolikhetskalkyl redan är inbakad, något man kanske inte vill underförstå.)

[Gassendi]

Låt oss för en kort stund anta att den finns något som (abstrakt vision) skulle kunna beskrivas som den allra bästa av världar. Då avser jag att samhällsskick och en ordning som innebär att den allra största och mjöligaste njutning för var och en och med den allra minsta (lägsta) gard av lidande för var och en.

Då utgår du ifrån att vi alla är utilitarister och därmed röstar utifrån ett utilitaristiskt tankesätt. Det är en utgångspunkt som du borde skrota utan vidare omsvep.

Människor, inklusive svenskar, är utilitarister i mycket högre grad än de brukar vilja erkänna, och i särskilt hög grad just i valsammanhang, då det i valsammanhang blir särskilt tydligt att man, för att nå någon framgång alls, måste vara beredd att offra vissa saker för att uppnå andra saker. Att vara beredd att offra vissa saker för att uppnå andra saker är utmärkande för just utilitarism.

Nej, det krävs mer än så för att en väljare ska agera utilitaristiskt. Du måste gå bortom det grundläggande (väljarens traditionella tillhörighet och rädslor) och göra en bedömning i t.ex. frågeställningen: vilka premisser ska jag utgå ifrån för en maximering?

När jag läser igenom dina inlägg ser jag däremot att du inte tagit dig an kriterier som berör varken inrikes- eller utrikespolitik eller någonting annat som kan relateras till rikets lagstiftande församling. I stället har du slängt fram tvivelaktiga siffror och sannolikheter utan någon som helst förankring i de omständigheter som faktiskt rör valet den 19:e september.

Men du kan ju naturligtvis tro att du och andra agerar utilitaristiskt, och ingen kan ju ta din tro ifrån dig.