Bite of the apple

[Skogsälvan]

Tja, vart hundrade år, eller hur var det?

[Morningstar]

---

[Skogsälvan]

ska du inte fråga dig när kommer pussen?

[Morningstar]

---

[Skogsälvan]

kosmosgubbe? nej, tror jag inte jag har mött

[Skogsälvan]

di leva räknas väl inte

[Morningstar]

---

[Zokrates]

Inget att vänta på, djävlar och annat otyg, de är redan här, ja hos mig. Hade besök i förrgår igen, något vandrade omkring i rummet, drog ned en pryl från bordet, efter nån minut något från bokhyllan, jag släckte lampan och lyssnade, en dunk bakom mig till höger, väntade, ett ljud som av kortslutning, intensivt och sprakande, tystnad, en minut går säkert sedan kom det, finalen med en explosion i mitt kylskåp, allt knäckt, huller om buller, men kylskåpet är helt, funkar fortfarande.
Det var 3 år sedan det senast small till så ordentligt (bortsett från en bokhylleskiva för några veckor sen), den gången hände det under en diskbänk, tumtjocka hyllor knäckta till brasved, förstår inte hur något kan ackumelera upp en sådan energi, det krävs flera ton. Inget att bry sig om, har aldrig sålt min själ och ger inte efter för hot. Lättast vore förståss att inbilla sig att det bara var en inbillning, inklusive städningen efteråt.

[Skogsälvan]

Jag brukar mest känna kyla när det krockar.

[Morningstar]

---

[Harald Davidsson]

Sailaways teckning


Hon ger ett hotfullt intryck, men verkar mera vara en effekt
av skräck och ångest, att hon blivit jagad och hunsad, alltså
förföljd, vilket resulterat i att hennes kontakt till omvärlden
i det närmsta blivit utbränd, men hennes barnsliga baby-mun
vittnar om att
barnet fortfarande är i liv, och hennes stora klara ögon som
både ger intryck av förvåning och av skräck visar att hon är
extremt känslig, och att hennes medvetande är på full vakt för
att försvara sin känslighet emot en extremt vidrig omgivning.

Hon är ungefär som HC Andersens den fula ankungen.

en sådan här söndertrasad kontaktkänsla som hon har
kan repareras endast genom kärlek, fast det kommer att ta tid.

[Morningstar]

---

[Zokrates]

En nektarsugande enorm insektskvinna,
med en längtan efter njutning mer
än kärlek bland blommorna som är
symboliska män, rotade och statiska.
Runt omkring surrar små insekter som
en symbol för de riktiga kvinnorna.
Samtidigt är hon rädd för att ertappas,
ser sig om med en rädsla i blicken,
som vore hon förföljd av sitt förflutna,
det tidigare maskstadiet, hon är allt
annat än fri, fast i en livssnara.

min tolkning av din "positiva" bild..

[Morningstar]

---

[Morningstar]

---