Nytt måleriprojekt

[Harald Davidsson]

Bilden av trädet..banal..
det är vad man kan se i varenda kalender,
men den gula färgen på himlen bra, fast den blåa färgen på höger sidan passar ej, förstör bilden,
men kanske skulle brandgul under den blåa färgen balansera upp och lite mera mörkgult nere i högra hörnet..

de andra bilderna är för mörka för att uppfattas..

[dokido]

tack johan

snygga utsnitt
större penslar, bättre papper
ja kanske det,när jag känner mig modigare tror jag

tack harald

bilden är ett skede i en process
ingen färdig målning
jag kan inte kritisera mig själv för att vara banal
då slutar processen
tvärtom måste jag bejaka det banala
det är det som är det svåra

[dokido]

Projekt Klotter

ett äldre bild projekt som jag har för avsikt att fortsätta med. under lektioner och föreläsningar brukade jag alltid klottra, idén är att på olika sätt använda detta klotter. varför? - ska besvara det senare.

delprojekt 3D-klotter

transformera klotter till 3d figurer. ofta när jag har klottrat har jag inre bilder av vad jag ritat, olika former och färger finns kvar inne i skallen. jag gillar att det är mitt omedvetna bla som skapat dessa figurer. Det var intressant att se det så här i en ny form, jag ser nu en del missar lite tydligare.

klotter



3D figur, skapad i 3D studio max



denna figur används sen vidare på olika sätt

[Harald Davidsson]

Den tredje bilden skulle väl Johan gilla, för den har en slags
perspektiv, en världslig kropp, den är ju rumsren, men kanske
lite för mycket tå slickeri, fast den mörka färgen i mitten i
bakgrunden är BRA, men en sak som Johan säkert skulle missa  är att
bilden i sin världsliga prål faktiskt är mystisk.

[Johan Ågren]

En sprängd Mondrian.  :)

[Johan Ågren]

Ett starkt uttryck i en riktning kan i vissa fall visa på att man har en stark känsla i en annan riktning också:

[Harald Davidsson]

Mondrians bilder är stela och en slags galler, som Fröding sa vi har i bröstet, hans träd känns som rep eller piskor som viner  i luften.

[dokido]

En sprängd Mondrian.  :)

insåg nu att jag är uppvuxen med kandinskij
farsan var nog ett fan, vi hade många reproduktioner hemma
kan ju vara han som spökar

men det var rätt likt mondrian faktiskt
sprängd förstås
jo jag gillar honom
han har skön balans i sina färger o fyrkanter
men jag gillar det mesta från den tiden

[dokido]

Är det bara jag som ser en flicka i klänning från förra sekelskiftet? I så fall måste jag måla hatt och nån antydan till ansikte antar jag. Men det verkar som ingen annan ser det?

[Harald Davidsson]

Kandinski har en helt annan färgskala än du, lite av den tidige Pollock innan dropp-teckniken, fast i den fjärde bilden, en aning av Asker Jorns färger, fast han jobbade med färger på många olika vis, experimenterade, fast mirro har du säkert tagit in i bakhuvudet, hans former, men dina målningar här liknar mera lego-klossar eller som Johan sa sprängd men jag skulle vilja säga en pusselbit i ett vanligt pussel för barn. Kandinsky och Mirro kom ganska nära varandra i bilderna på slutet. Det sorgliga med Kandinsky var att hans känsla dog och han började göra mekaniska bilder, som en slags maskindelar ur en ritning på¨en bilmotors alla små delar. Fast du rör dig fortfarande kring sekelskiftet 1800-1900 i modernismen, och det är faktiskt de modernistiska bilderna än i dag som kan ge något till världen.

[Harald Davidsson]

Den flicka du pratar om tror jag alla kan se.

[dokido]

Jo alla ska vi dö.

Kul att du ser flickan. Trodde min fantasi spelade mig ett spratt.

[dokido]

lite gammal skåpmat igen från sent 80-tal från High Valley - Högdalen vill säga
med modern (gjord i kväll) stämningsmusik, dock utan melodi än...



http://filosofiforum.com/gallery/albums/userpics/101023.mp3

[dokido]

och en till från samma period
dock i något nyktrare tillstånd

[J R Auk]

Mondrians bilder är stela och en slags galler, som Fröding sa vi har i bröstet, hans träd känns som rep eller piskor som viner  i luften.

Och så känns dina ord och ingen av dem kunde ha verkan utan den syntes som utverkas.