Flummig fråga
Moderator: Moderatorgruppen
Flummig fråga
Vad är en metafor -egentligen?
Finns det en värld utan metaforen/metaforer alt. en värld där den är omöjlig, alltså inte existerar?
-
Det vi kan göra är att "bryta metaforen" och förändra perspektivet -hur?
Ett exempel, även fast det är väldigt dåligt: Vi ser oftast döden som samma sak som födelse och tron gör att döden "urkristallieras". Dödens mer ursprungliga klimat ur ett religiöst perspektiv är ondska och botten. En tanke är därför att närhet och intimitet som associeras till döden "tar slut" hela tiden, och med människans behov av intimiteten söker hon i det döda, för att få tillgång till detta som är det mest "avslutade" -inget exklusivt.
Finns det en värld utan metaforen/metaforer alt. en värld där den är omöjlig, alltså inte existerar?
-
Det vi kan göra är att "bryta metaforen" och förändra perspektivet -hur?
Ett exempel, även fast det är väldigt dåligt: Vi ser oftast döden som samma sak som födelse och tron gör att döden "urkristallieras". Dödens mer ursprungliga klimat ur ett religiöst perspektiv är ondska och botten. En tanke är därför att närhet och intimitet som associeras till döden "tar slut" hela tiden, och med människans behov av intimiteten söker hon i det döda, för att få tillgång till detta som är det mest "avslutade" -inget exklusivt.
Min privata definition av värld är ett ställe som skiljer sig från något annat.
solsystemet skulle kunna vara en värld, jorden en värld, mitt rum en värld, du är en värld.
du lade till om död och liv, och vad folk letar efter...
Jag letar efter trygghet och förändring. Ett liv där jag mår bra men inte blir uttråkad av meningslös repetition.
död är ångestfyllt för många, livskrafterna vill få oss att leva, och vi stöter bort dödens tanke,
Livet är ett evigt nu (vi har ju stött bort döden) och döden är väl mer en portal.
Tror det är lite så som man har sina metaforer...
En värld utan metaforer, hmm en andlig värld känns inte som att den är rädd för döden och har inte metaforer.
solsystemet skulle kunna vara en värld, jorden en värld, mitt rum en värld, du är en värld.
du lade till om död och liv, och vad folk letar efter...
Jag letar efter trygghet och förändring. Ett liv där jag mår bra men inte blir uttråkad av meningslös repetition.
död är ångestfyllt för många, livskrafterna vill få oss att leva, och vi stöter bort dödens tanke,
Livet är ett evigt nu (vi har ju stött bort döden) och döden är väl mer en portal.
Tror det är lite så som man har sina metaforer...
En värld utan metaforer, hmm en andlig värld känns inte som att den är rädd för döden och har inte metaforer.
Anna Sara skrev:Vad är en värld?
En mängd löst sammanhållen antingen via ett subjekts upplevande av och verksamhet i densamma eller via gravitation - men det finns inga fasta gränser mellan olika världar. De går över i varandra.
Vi befinenr oss i en fysiskt-materiell värld (jordklotet och "ut" så långt vi kan tänka oss i rymden) som ligger till grund för vår personliga upplevelsevärld eller upplevelseuniversum, genom att vi upplver och är verksamma i den fysiska värld vi är en materiell del av.
Eller kan vi förenklat säga att det finns en värld (som vi kan anlägga två aspekter på - lite Spinoza-inspirerat): det fysiska universum/kosmos och vars och ens mentala upplevelse av den. Den yttre och den inre världen.
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Jag tycker om att se till vad orden står för. Då är man ju närmare ursprungsbetydelsen (mallen). Sedan ju längre tid ordet används kan flera olika tolkningar, personliga innebördar läggas i. slå upp metafor till exempel,då står där säkert förslag på betydels och användning. Själva ordets delar meta och for betyder något mer exakt. ( jag kan inte detta och har inget uppslagsverk). Men jag tror mig veta ordet världs härkomst. senare delen öld-old och förleden her-ver-hwer. Detta syftar på jordklotet såsom varandes gammalt. Vi använder ordet också för helt andra,mindre o större rum. Eller så är detta något som jag inte heller vet.
Med denna överskrift kan man ju inkludera det mesta som kan tänkas skrivas. Lägger därför några tankar om sanning i denna tråd. Är sanningen inte tråkig? Jo, den lockar väl inte till skratt tänker jag. Den är ganska behaglig,bara så som allting är,varken mer eller mindre. Sanningens grundide´ är att visa sig exakt och precist så som den är. Det är väl inte roligt. Inte fantastiskt. Sanningen påminner om kärlek. Enkel och svår. Näst intill omöjlig att finna, så visar den sig plötsligt idet lilla, klar och stark. Sanningen är avskalad. En flykt därifrån kan locka till någon sorts skratt. Kanske går det att skratta av sann lycka, eller är lyckan seriös? Nej varför skulle jag nu komplicera det med begreppet lycka. Pröva att beskriva dig själv utan att förminska eller uppförstora dig själv. Uttala vilka förmågor du har. Utan överdrifter så är dom ändå fantastiska. Sanningen är vacker
"sanning" är lite jobbigt ord eftersom det kan ha flera olika betydelser. dessutom finns det så mycket laddning i ordet, gör det känsligt.
ibland har jag tänkt, jag vill inte använda ordet "sanning" alls eftersom det blir så konstigt tolkat, men annars har jag också tänkt ähh jag skriver väl vad jag behagar.
minns en gång, träffade en amerikan som ville frälsa mig. jag berättade att jag var intresserad av filosofi. han frågade nåt då om jag sett sanningen, varpå jag svarade -äh, jag bryr mig inte om vad som är sant. hans kommentar: då tycker jag du är en dålig filosof. haha liksom, han själv då, som en stereotyp av trångsynt amerikansk högerkristen.
ibland har jag tänkt, jag vill inte använda ordet "sanning" alls eftersom det blir så konstigt tolkat, men annars har jag också tänkt ähh jag skriver väl vad jag behagar.
minns en gång, träffade en amerikan som ville frälsa mig. jag berättade att jag var intresserad av filosofi. han frågade nåt då om jag sett sanningen, varpå jag svarade -äh, jag bryr mig inte om vad som är sant. hans kommentar: då tycker jag du är en dålig filosof. haha liksom, han själv då, som en stereotyp av trångsynt amerikansk högerkristen.
Jaha! Alla frågor kan vara flummiga. Speciellt de som försöker ge en bild av att vara något de inte är. Svaren (som ibland kommer före frågorna) -ännu flummigare. Inte minst detta. Jag skrev nog under fel rubrik ändå då detta inte är någon egentlig fråga. Utan tankar. Men tankarna kan ifrågasättas. Är de sanna tillexempel. Och då frågar du dig inte det eftersom du inte intresserar dig för det begreppet.
anledningen till att jag sa så, att jag bryr mig inte om vad som är sant, kan ha flera orsaker
- tänkte kanske främst att med ord "sanning" förväntas något djupt och flummigt, det duger inte med vad som är enkelt, logiskt, common sense. alltså till exempel, säger jag "5 personer är fler än 4 personer", ja då menar jag helt enkelt det, vill inte krångla till på något sätt. men är det verkligen sanningen? undrar någon (se här vilken laddning ordet får när vi ställer sådan fråga). någon vill kanske påstå att det är logiskt att 5 är fler än 4, men att det är inte betyder att det är sant. då tänker jag, jaha, men vill man anta en flummig definition av sanning som inte har med logik att göra så förstår jag inte poängen med det, så jag säger: då bryr jag mig inte vad som är sant.
du scirocco pratar ju också om sanning på ett flummigt sätt, om att indianerna skulle ha mest med sanning att göra. vad är då sanning? något mystiskt? spirituellt? ursprungligt? positivt värdeladdat? ja du må ha dina skäl . . . men sanning betyder så olika saker för olika personer, därför lätt missförstånd menar jag.
- tänkte kanske främst att med ord "sanning" förväntas något djupt och flummigt, det duger inte med vad som är enkelt, logiskt, common sense. alltså till exempel, säger jag "5 personer är fler än 4 personer", ja då menar jag helt enkelt det, vill inte krångla till på något sätt. men är det verkligen sanningen? undrar någon (se här vilken laddning ordet får när vi ställer sådan fråga). någon vill kanske påstå att det är logiskt att 5 är fler än 4, men att det är inte betyder att det är sant. då tänker jag, jaha, men vill man anta en flummig definition av sanning som inte har med logik att göra så förstår jag inte poängen med det, så jag säger: då bryr jag mig inte vad som är sant.
du scirocco pratar ju också om sanning på ett flummigt sätt, om att indianerna skulle ha mest med sanning att göra. vad är då sanning? något mystiskt? spirituellt? ursprungligt? positivt värdeladdat? ja du må ha dina skäl . . . men sanning betyder så olika saker för olika personer, därför lätt missförstånd menar jag.
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 6 och 0 gäster