En väl fungerande konstitution

[BoS]

är en som, bland annat, minimerar utrymmet för demagogi och inte erbjuder någon plattform för folk med maktutövningsambitioner.

Mina idéer i detta sammanhang:

1: Individuell beslutsrätt om fördelningen av ens skattemedel över olika av de folkvalda godkända samhällsnyttiga ändamål vilket i stort onödiggör regeringsmakten och preciserar den folkvalda församlingens roll till lagstiftarens.

2: Rösträtt och myndighet skall inte som nu relateras till en viss uppnådd ålder, utan till dokumenterad grundskolekompetens.

I denna skall lämpligtvis ingå basala insikter i marknadsekonomins funktion. - Här håller jag öppet för, att man bör kunna kräva insikter även i andra sorters ekonomiers funktion, om någon skulle känna till någon sådan annan fungerande ekonomi.

3: En första kammare bör inrättas, - en "vad var det vi sa" - kammare, vars enda makt skulle bestå i, att alltid visa sig ha haft rätt.

Den skall bestå av ett antal av landets intelligentaste individer som utväljs genom ett tävling, där det är objektiva kriterier för intelligens som ger utslag (eller om det eventuellt är någon annan objektivt mätbar egenskap som kan ses som ännu viktigare).

Alla lagförslag skall passera första kammaren för bedömning. Om den lagstiftande folkvalda församlingen ignorerar denna bedömning, skall de motivera detta offentligt och skriftligt.

4: Till huvudman för rättsväsendet och ordförande med utslagsröst i en högsta instans skall man också ha en som framsorterats i en återkommande tävling, där objektiva kriterier ger utslag. - Detta för att garantera, att rättstillämpningen aldrig urartar till ett redskap för politiken.

När vårt kungahus en gång insomnar eller tröttnar, kan man överflytta benämningen kung på denna huvudman för rättsväsendet och så har vi åter ett kungadöme i ordets ursprungliga betydelse.


- Och varför skriver jag detta här? - Jo här finns ju många antifascister har jag noterat och här är receptet för en stabil konstitutionell garanti mot maktgalningar av alla slag.

[Algotezza]

är en som, bland annat, minimerar utrymmet för demagogi och inte erbjuder någon plattform för folk med maktutövningsambitioner.

Mina idéer i detta sammanhang:

1: Individuell beslutsrätt om fördelningen av ens skattemedel över olika av de folkvalda godkända samhällsnyttiga ändamål vilket i stort onödiggör regeringsmakten och preciserar den folkvalda församlingens roll till lagstiftarens.

2: Rösträtt och myndighet skall inte som nu relateras till en viss uppnådd ålder, utan till dokumenterad grundskolekompetens.

I denna skall lämpligtvis ingå basala insikter i marknadsekonomins funktion. - Här håller jag öppet för, att man bör kunna kräva insikter även i andra sorters ekonomiers funktion, om någon skulle känna till någon sådan annan fungerande ekonomi.

3: En första kammare bör inrättas, - en "vad var det vi sa" - kammare, vars enda makt skulle bestå i, att alltid visa sig ha haft rätt.

Den skall bestå av ett antal av landets intelligentaste individer som utväljs genom ett tävling, där det är objektiva kriterier för intelligens som ger utslag (eller om det eventuellt är någon annan objektivt mätbar egenskap som kan ses som ännu viktigare).

Alla lagförslag skall passera första kammaren för bedömning. Om den lagstiftande folkvalda församlingen ignorerar denna bedömning, skall de motivera detta offentligt och skriftligt.

4: Till huvudman för rättsväsendet och ordförande med utslagsröst i en högsta instans skall man också ha en som framsorterats i en återkommande tävling, där objektiva kriterier ger utslag. - Detta för att garantera, att rättstillämpningen aldrig urartar till ett redskap för politiken.

När vårt kungahus en gång insomnar eller tröttnar, kan man överflytta benämningen kung på denna huvudman för rättsväsendet och så har vi åter ett kungadöme i ordets ursprungliga betydelse.


- Och varför skriver jag detta här? - Jo här finns ju många antifascister har jag noterat och här är receptet för en stabil konstitutionell garanti mot maktgalningar av alla slag.

Finns inga objektiva kriterier för någonting, bara intersubjektiva på konsensusgrund mellan dem som har fördel av dem. Jag drar verkligen åt mig öronen när man som du skriver

Den skall bestå av ett antal av landets intelligentaste individer som utväljs genom ett tävling, där det är objektiva kriterier för intelligens som ger utslag (eller om det eventuellt är någon annan objektivt mätbar egenskap som kan ses som ännu viktigare).



4: Till huvudman för rättsväsendet och ordförande med utslagsröst i en högsta instans skall man också ha en som framsorterats i en återkommande tävling, där objektiva kriterier ger utslag. - Detta för att garantera, att rättstillämpningen aldrig urartar till ett redskap för politiken.

Det är bara förklädnad för att man själv och/eller ens gelikar skall ha en chans vid maktens köttgrytor.


Hela den mänskliga tillvaron idag är i mer ller mindre förklädd form just detta:

plattform för folk med maktutövningsambitioner.

Det finns ju många sorters makt, officiell politisk, andlig, intellektuell - you name it. Alla vill ha makt på något sätt. Om inte annat så inverterat och dolt genom att påskina de inte är ute efter det. Viljan till makt över våra levnadsvillkor för att skapa en tillvaro som vi vill ha den, är typiskt för människan. Hade inte viljan till makt funnits hade vi nöjt oss med att leva som samlare fortfarande där rovdjuren bestämmanbde våra liv och vår död.

Om dina förslag genomfördes hade du bara lagt grunden för en ny maktelit - kanske den du hoppas tillhöra?  Makt korrumperar oavsett vem som får den.

/Algotezza

[BoS]

Jag är inte ute efter att avskaffa strävan att få plats i denna centrala position, om du menar högsta rättsinstans.

Ett bra utformat regelverk gör att den lämpligaste får jobbet.

Den första kammare jag nämnde, är inget maktorgan utan en remissinstans.

[Algotezza]

Jag är inte ute efter att avskaffa strävan att få plats i denna centrala position, om du menar högsta rättsinstans.

Ett bra utformat regelverk gör att den lämpligaste får jobbet.

Den första kammare jag nämnde, är inget maktorgan utan en remissinstans.

Vi har en övertro i Sverige på  att just  "bra utformade regelverk" löser alla eller de flesta problem. Det är tillämpningen  av regelverken som är problemet. Du kan inte ha ett regelverk till för tillämpningen av regelverket för då måste du ha ett regelverk för hur man skall tolka tillämpningsreglerna osv. Never ending story. Ett  samhälle kan vara humant men med ett formellt sett uselt regelverk.

It's all about us!

Inte reglerna!

/Algotezza

[BoS]

Ett samhälle mest befolkat av egoister som bara såg till egna fördelar men som ärvt en genomtänkt rättsordning och konstitution, skulle klara sig bättre än ett annat befolkat med altruister som försökte klara sig utan regler eller pengar.

Skall vi alls ha en rättsordning och en konstitution, skall den vara genomtänkt och beslutsamt försvarad.

[Algotezza]

Ett samhälle mest befolkat av egoister som bara såg till egna fördelar men som ärvt en genomtänkt rättsordning och konstitution, skulle klara sig bättre än ett annat befolkat med altruister som försökte klara sig utan regler eller pengar.

Ärvt efter vem? Skapad av vem? Det förflutnas jesus-gestalter?

Vad slags regler behöver en värld befolkad av altrusiter menar du? Vad slags regler behövs i en värld där man hellre ger än tar? Regler som ger dem tvingade det finns någon somn är tvingad ta emot? Varför behöver man pengar där?

Skall vi alls ha en rättsordning och en konstitution, skall den vara genomtänkt och beslutsamt försvarad.

Rättsordning och regelverk är ju till för att staga upp, stötta oss oss via gemensamt besultade ansträngninar när det naturliga är egoism och girighet.

Var ditt förslag genomtänkt då?

Avskaffa monarkin men ha kvar titeln? varför?

/Algotezza

[BoS]

Jag har inte föreslagit avskaffande av monarkin utan tvärtom att fylla rollen med innehåll.

Girighet och egoism. Girighet kan kallas att med engagemang verka för sina intressen och det skall man göra. - Något annat är slappt eller destruktivt. Egoism kallas det när dessa intressen är alltför inskränkta. Man har trångt perspektiv och ser bara till vad man har närmast sig själv. Egoismen kan inte avskaffas eftersom ett obegränsat perspektiv resulterar i overksamhet: Har man uppgått i alltet, kan man inte bekymra sig för något begränsat.

"Gemensamt beslutade ansträngningar" är något djävla skit som man slipper med en bra rättsordning. - Under en sådan gör man hela tiden det man helst vill och allt går väl.