Verklighetsuppfattning
Moderator: Moderatorgruppen
-
Sefket Ramovic
- Avslutat konto
- Inlägg: 505
- Blev medlem: 18 mar 2011 12:24
- Ort: många gånger har jag velat vakna ur en dröm, vaknat och funnit att jag drömmer!
Sefket Ramovic skrev:jag tänkte på detta med att någon är GALEN
och med det menar man i dagligt tal att deras
verklighetsuppfattning är totalt skev, de har
inte en SANN verklighetsuppfattning, men sedan
kommer en upplyst människa som Algotezza och
säger att allt är godtyckligt, eller en Sokrates såsom
Okunnig och säger "Jag vet att jag inget vet!"
så då tänker jag "inte vill jag väl vara galen", men
här säger flera upplysta människor att ingen sanning
kan finnas i verkligheten som vi kan observera,
våra erfarenheter är inte sanna säger de, och jag vill
inte vara en galning, däremot tänker jag istället att "jag skall
fästa min verklighetsuppfattning i det som är sant",
och det råkar visa sig vara kärlek, eftersom vetskapen
om att jag inget vet, fyller mig med kärlek till allt och alla
Du fyller alltså det du inte vet med kärlek och definerar det som sant?
-Ska vi ha sex?
-jag vet inte.
-nice..
Vad är den sanna kärleken? Det skulle kunna vara hormoner och elektriska impulser? Drivkrafter från ditt undermedvetna eller "själ". Du får nog djupdyka i vad kärleken är. Det låter lite som att "den varma sanningen köper jag" och det finns inget som säger att sanningen skulle vara varm mer än att vi vill det. Eller om det finns, vad säger det?
-
Sefket Ramovic
- Avslutat konto
- Inlägg: 505
- Blev medlem: 18 mar 2011 12:24
- Ort: många gånger har jag velat vakna ur en dröm, vaknat och funnit att jag drömmer!
Sefket Ramovic skrev:Kotten skrev:Sefket Ramovic skrev:jag tänkte på detta med att någon är GALEN
och med det menar man i dagligt tal att deras
verklighetsuppfattning är totalt skev, de har
inte en SANN verklighetsuppfattning, men sedan
kommer en upplyst människa som Algotezza och
säger att allt är godtyckligt, eller en Sokrates såsom
Okunnig och säger "Jag vet att jag inget vet!"
så då tänker jag "inte vill jag väl vara galen", men
här säger flera upplysta människor att ingen sanning
kan finnas i verkligheten som vi kan observera,
våra erfarenheter är inte sanna säger de, och jag vill
inte vara en galning, däremot tänker jag istället att "jag skall
fästa min verklighetsuppfattning i det som är sant",
och det råkar visa sig vara kärlek, eftersom vetskapen
om att jag inget vet, fyller mig med kärlek till allt och alla
Du fyller alltså det du inte vet med kärlek och definerar det som sant?
-Ska vi ha sex?
-jag vet inte.
-nice..
Vad är den sanna kärleken? Det skulle kunna vara hormoner och elektriska impulser? Drivkrafter från ditt undermedvetna eller "själ". Du får nog djupdyka i vad kärleken är. Det låter lite som att "den varma sanningen köper jag" och det finns inget som säger att sanningen skulle vara varm mer än att vi vill det. Eller om det finns, vad säger det?
Vad jag säger är att vetskapen om att jag inget vet,
fyller mig med kärlek till allt och alla, denna vetskap
skapar alltså spontant en kärleks-reaktioner gentemot
allting, men det är inte så enkelt, eftersom allting inte är
kärleksfullt, och då ser jag lögnen på riktigt för första gången
också i allt som inte är kärleksfullt,
sanningen framkallar inom mig och alla andra som inser den (kärlek) som rymmer:
skönhet
godhet
och då kan jag också se lögnen tydligt som är:
groteskthet
ondska
en ful varelse
en ond varelse
en vacker varelse
en god varelse
Okej du har genom kärlek(eg känslor) sett den estetiska sanningen vad som är vackert i världen... Men...
Sanningen kan vara ond anta att din flickvän har bedragit dig, din vän förråder dig, du får ett cancerbesked. Sanningen kan vara grotesk, du fick syra i ansiktet och kan inte se dig själv i spegeln längre. Vad säger att lögnen som vi kan enas om är negativ också är synonymer med alla andra negativa beting? Är det inte så att du generaliserar negativa begrepp, allt är inte guld som glimmar. Vad jag menar är att det är brett spektrum som du försöker smalna av på ett ohanterbart sätt, eller jag klarar inte av det iallafall, och jag känner en känsla av att jag är desillussionerad vad gäller detta och att du är naiv i ditt perspektiv kan vi inte hitta roten till hur du känner på dig att detta är det rätta och hur det tar uttryck i dig som person?
-
Sefket Ramovic
- Avslutat konto
- Inlägg: 505
- Blev medlem: 18 mar 2011 12:24
- Ort: många gånger har jag velat vakna ur en dröm, vaknat och funnit att jag drömmer!
Sefket Ramovic skrev:jag tänkte på detta med att någon är GALEN
och med det menar man i dagligt tal att deras
verklighetsuppfattning är totalt skev, de har
inte en SANN verklighetsuppfattning, men sedan
kommer en upplyst människa som Algotezza och
säger att allt är godtyckligt, eller en Sokrates såsom
Okunnig och säger "Jag vet att jag inget vet!"
så då tänker jag "inte vill jag väl vara galen", men
här säger flera upplysta människor att ingen sanning
kan finnas i verkligheten som vi kan observera,
våra erfarenheter är inte sanna säger de, och jag vill
inte vara en galning, däremot tänker jag istället att "jag skall
fästa min verklighetsuppfattning i det som är sant",
och det råkar visa sig vara kärlek, eftersom vetskapen
om att jag inget vet, fyller mig med kärlek till allt och alla
Du utformar din bild av verkligheten i enlighet med dina förmågor att bearbeta och förstå denna, utifrån dina redan gjorda erfarenheter och i det socialt-språkligt-mentala sammanhang du tillhör - och gentemot vilken du kan stämma av din uppfattning. Din verklighetsbild är din - och den har du ungefärligen gemensam med alla som har med dina erfarenheter och dina förmågor analoga erfarenheter och förmågor. Inget godtyckligt i dess uppkomst alltså - en väv av kausalitet och logik.
Godtycke först uppkommer om vi glömmer genesen för vår världsbild och på lösa boliner utifrån egna kriterier utnämner den till den bästa i sitt slag - till något objektiv och absolut.
Och detta här skissearde menar ju inte jag är den enda vettiga synen på verklighetsuppfattningars genes - men för mig är det ett praktiskt synsätt - som gör mig mer tolerant mot andras uppfattningar - men att det likävl är rätt att ha den uppfattning jag har - jag kan ju inte stryka ett streck över vad jag erfarit eller låtsas jag erfarit det jag inte erfarit.
Har alla då rätt - är alla uppfattningar "lika sanna"?
Alla har rätt till sin uppfattning. En bild av existensen överenssätmmer aldir med denna. En bild är den bild. Man lär känna livet genom att leva och reflektera däröver och man skapar hela tiden nya bilder av den genom vad man erfar. Ju mer vi erfar detso tydligare bild - som ett hologram - samma bildfinns i delen - men helhetsbilden har högre täthet.
Varje uppfattning, egen och andras, prövas bäst både teoretiskt via överensstämmelse eller ej med empiri, dess högre eller lägre grad av koherens och redan utnyttjade och ev framtida prövbarhetsmöjligheter - och inte minst genom att man i sitt lilla vardagsliv försöker utröna vad slags konsekvenser det får att använda den som "tolkningsglasögon". Blir världen bättre eller ej? Blir jag bättre eller ej? Når jag mina livsmål effektivare eller ej? Blir detta liv roligare och mer uthärdligt? Eller ej...
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
-
Sefket Ramovic
- Avslutat konto
- Inlägg: 505
- Blev medlem: 18 mar 2011 12:24
- Ort: många gånger har jag velat vakna ur en dröm, vaknat och funnit att jag drömmer!
-
Sefket Ramovic
- Avslutat konto
- Inlägg: 505
- Blev medlem: 18 mar 2011 12:24
- Ort: många gånger har jag velat vakna ur en dröm, vaknat och funnit att jag drömmer!
Sefket Ramovic skrev:Algotezza skrev:Sefket Ramovic skrev:KÄRLEKEN är alla tings mått!
men måttbandet är logiken!
och det som mäts allting!
------------------------------<Allting>------------------------------
Varför skulle kärleken vara intresserad av att mäta?
/Algotezza
Kärleken mäter inget,
den är själva MÅTTET!
det som mäter är medvetandet,
och måttbandet, är logiken! <--- förlåt förnuftet
och det som mäts ALLTING!
Kärleken är oändlig. Hur mäter du med oändligheten?
Men varför bara rikta in sig på livets kvantitativa, mätbara sida?
Bör vi inte vara medvetna om båda sidorna av tillvaron, den kvalitativa såväl som den kvantitiva?
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
-
Sefket Ramovic
- Avslutat konto
- Inlägg: 505
- Blev medlem: 18 mar 2011 12:24
- Ort: många gånger har jag velat vakna ur en dröm, vaknat och funnit att jag drömmer!
Ur min synvinkel
Människans kärlek är en inte sällan lite gnisslande mix av egoism och nästakärlek. Djurens kärlek är ren skär egoism - inget gnissel. Djurens paradis styrs av klar och tydlig instinkt och egoism - de är lyckliga - och de dör när de dör, lider när det ldier - utan att ha varit rädda för det i förväg (antar jag). Vi har kastats ut från djurens paradis och änglarna med svärd hindrar oss från att återvända. Återstår lidandets väg, bära sitt kors - och inte längre ofelbart styras av instinkt - men tillit tro - som ofta sviktar. Förnuftet räcker inte till, inte det mänskliga i alla fall.
Ha det bra, Sefket!
/Algotezza
Ha det bra, Sefket!
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
-
Sefket Ramovic
- Avslutat konto
- Inlägg: 505
- Blev medlem: 18 mar 2011 12:24
- Ort: många gånger har jag velat vakna ur en dröm, vaknat och funnit att jag drömmer!
Jag har gått en kurs i meta-logik på Lunds Universitet med Peter Gärdenfors som lärare när han ännu var amanuens på Philosophicum när jag läste påbyggnadskurs i teoretisk filosofi 1975.
Tvivlet är trons/tillitens salt - och om saltet mister sin sälta blir det bara smaklösheter kvar - lite vitt socker på sin höjd.
Prova med lite självdiagnostik också som omväxling!
/Algotezza
Tvivlet är trons/tillitens salt - och om saltet mister sin sälta blir det bara smaklösheter kvar - lite vitt socker på sin höjd.
Prova med lite självdiagnostik också som omväxling!
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
-
Sefket Ramovic
- Avslutat konto
- Inlägg: 505
- Blev medlem: 18 mar 2011 12:24
- Ort: många gånger har jag velat vakna ur en dröm, vaknat och funnit att jag drömmer!
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 16 och 0 gäster

