Korpen flyger!

Fysik, biologi, teknik, ETC.

Moderator: Moderatorgruppen

meanman
Inlägg: 497
Blev medlem: 06 jun 2005 17:37

Inläggav meanman » 16 okt 2005 12:03

Stefan/

Skönt att vi blev kallibrerade....
det går ju ofta lättare öga mot öga än i ett forum.

Paradoxen som sådan har ju sysselsatt flera 'namnkunniga', men jag tror inte att något förslag till dess undanröjande är oomtvistat.

Det är ju en 'elak' paradox eftersom den aktualiserar vilka observations resultat som skall anses relevanta vid en hypotesprövning...

mvh/
"We are up against trouble caused by our way of expression."
Wittgenstein i "The Blue Book"

Stefan
Inlägg: 1926
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Inläggav Stefan » 16 okt 2005 12:11

Jag är inte så insatt i det där men är väldigt intresserad, så om du har nåt lösningsförslag eller vill diskutera nåt lösningsförslag som finns i litteraturen så ska jag försöka svara.

behållaren
Inlägg: 61
Blev medlem: 17 okt 2005 10:28
Ort: Landsman till Wittgenstein

Inläggav behållaren » 17 okt 2005 11:43

Var har du hittat denna zoo ifrån? I Dubaj eller kalkutta? (bara skojar med dig)

Allvarligt talat så har du ett stort problem med din "syllogism". Att gå in och bestämma "alla korpar är svarta" kräver först och främst en definition på en "korp". I kalkutta`s zoo är korparna svarta och i Dubaj är de vita och i Kook`s öarna är de både vita och svarta. Din formulering är en aning icke-tajt hjärtat. :D

meanman
Inlägg: 497
Blev medlem: 06 jun 2005 17:37

Hempels reonemang 1/2

Inläggav meanman » 17 okt 2005 20:13

Stefan/Tore och ?...

Jag litar på att ni säger till om ni misstänker att jag 'tittat i kors' över tangentbordet, och fortsätter min framställning av 'konstigheterna' vid hypotesprövning, i förstone fram till det som kallas Hempels paradox.

Hempel och andra funderade över de resultat som man får, givet 'substitutionsregeln', de logiskt ekvivalenta formlerna, och de tre nämnda kriterierna.

Man kan börja med att titta på kriteria (iii), menade man, och argumentera för att observation av icke-svarta icke-korpar ger lika så mycket stöd för vår hypotes uttryckt i formel (2), som observation av svarta korpar ger stöd för vår hypotes uttryckt i formel (1).

Och det innebär, menade man, att eftersom (1) och (2) är logiskt ekvivalenta, så ger varje observation av (i vårt fall) röda bollar och svarta plånböcker stöd för vår hypotes att 'alla korpar är svarta'!
Men det är ju självklart en absurditet.

För att ytterligare spetsa till det inför man en tredje formel, även den (predikat)logiskt ekvivalent med vår hypotes uttryckt i formel (1), nämligen:

(3) Vx((Kx v ~Kx) --> (~Kx v Sx))

' Det gäller för alla x((x är korp eller x är icke-korp) --> (x är icke-korp eller x är svart))'.

Den första satsen i implikationen är en tautologi, och satisfieras av precis allt.
Följaktligen är (3) 'confirmed' av alla föremål som satisfierar den andra satsen i implikationen.
Alltså av t.ex 'röda bollar', och 'svarta plånböcker', men även av 'svarta korpar'.
Däremot satisfieras (3) inte av 'vita korpar'.

Om vi nu i vårt exempel 'gått igenom' hela fågelinhägnaden, så har vi bara två 'grupper', till skillnad från de tre vi får enligt (1) och (2).

Vi har en grupp (g1): av 'allt svart' (inklusive svarta korpar) och 'allt icke-svart icke-korpar'(t.ex röda bollar')

Vi har också en grupp (g2): av 'icke-svarta korpar' (om vi nu fann några..)

Men vi har inte någon grupp med irrelevanta (neutrala) föremål.

Hempel argumenterar nu för att vi bör acceptera detta förhållande, och därför utesluta kriteria (ii), det ena av Nicods kriteria angående 'the relation of confirmation between instance and law'.

Hempel hänvisar till vår 'bakgrundskunskap' för vårt utskiljande av 'svarta korpar' i (g1).

Hempels paradox är att det inte finns några irrelevanta (neutrala) observationer i förhållande till vår hypotes.

Han tar ett annat exempel för att ytterligare stärka sin slutsats.
Det kan jag ta i nästa inlägg, om ni fortfarande är med så här långt..

Det mynnar också ut i en anmärkning om att det vi uppfattade som paradoxalt, inte är objektivt grundat, utan är en psykologisk illusion.

Vad tycker ni?
Själv vet jag inte hur jag vill förhålla mig.
Bara att jag föstår resonemanget bättre nu än under kursens gång.

mvh/
"We are up against trouble caused by our way of expression."

Wittgenstein i "The Blue Book"

Stefan
Inlägg: 1926
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Inläggav Stefan » 18 okt 2005 00:24

Intressant. Vad jag förstår står vi här inför ett dilemma. Vi måste antingen:

1) Erkänna att det inte finns några neutrala observationer. eller
2) Ge upp översättningen av "alla korpar är svarta" till "Vx(Kx -> Sx)".

Detta givet att det inte finns någon teknisk lösning som löser dilemmat.

1) är inte särskilt inbjudande, iaf inte vid första påsyn. Men jag är nyfiken på resten av "berättelsen", så ta gärna nästa bit i nästa inlägg.

2): Man kan lägga märke till att med den Fregeanska/Strawsonska satsanalys har man ett "neutralt" värde. Enligt denna analys så förutsätter man när man säger att "kungen av Fr. är skallig" att kungen av Fr. existerar. Gör han inte det saknar satsen poäng, och är varken sann eller falsk. Enligt Russells analys är satsen istället falsk.

Kanske kunde man komma runt problemet med en Fregeansk lösning, eller kanske bättre med någon form av intensional logik. Jag är säker på att någon sådan form av lösning föreslagits. Men det finns problem med intensional logik: Quine, t ex, förkastade alla former av intensional logik (han verkade tycka att de var flummiga: med viss rätt, vill jag tillägga).

Vad var det för kurs, var läste du den, på vilken nivå och för vem? Låter kul.

meanman
Inlägg: 497
Blev medlem: 06 jun 2005 17:37

Inläggav meanman » 18 okt 2005 18:51

Stefan skrev:Intressant. Vad jag förstår står vi här inför ett dilemma. Vi måste antingen:

1) Erkänna att det inte finns några neutrala observationer. eller
2) Ge upp översättningen av "alla korpar är svarta" till "Vx(Kx -> Sx)".

Detta givet att det inte finns någon teknisk lösning som löser dilemmat.

1) är inte särskilt inbjudande, iaf inte vid första påsyn. Men jag är nyfiken på resten av "berättelsen", så ta gärna nästa bit i nästa inlägg.*******

******Vad var det för kurs, var läste du den, på vilken nivå och för vem? Låter kul.


Ja jag kommer med fortsättningen.....
kusen jag nämnde var en del av mina 60 p i teoretisk filosofi och leddes av Paul Needham sthlm univ.
"We are up against trouble caused by our way of expression."

Wittgenstein i "The Blue Book"

Stefan
Inlägg: 1926
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Inläggav Stefan » 19 okt 2005 00:44

Jaha, du har läst vid SU. Det har jag också. Har haft Paul som lärare i mereologi och modallogik. Läser just nu magisterkursen.

Vilken kurs var detta? Kursen i vetenskapsteori?

meanman
Inlägg: 497
Blev medlem: 06 jun 2005 17:37

Hempel 2/2

Inläggav meanman » 19 okt 2005 17:57

Stefan skrev:Jaha, du har läst vid SU. Det har jag också. Har haft Paul som lärare i mereologi och modallogik. Läser just nu magisterkursen.

Vilken kurs var detta? Kursen i vetenskapsteori?


Vad kul!
Ja det var vetenskapsteori. Ångrar att jag inte läste mer sådant. Men jag jobbade heltid, och 'läste nästan under sängen'. Det var inte ekonomiskt etc realistiskt för mig att fortsätta, så jag nöjde mig med en fil kand fördelat på teoretisk och praktisk filosofi.

här kommer Hempel del 2/2

Stefan/

Ja visst är det ett dilemma. Jag nämnde tidigare att Hempel ansåg att det berodde på en psykologisk illusion.

Ett drag av 'psykologism' hos honom? Eller vill han undanröja vår psykologisering av observationer?

Han ber oss fundera över följande exempel:

'Alla sodium salter ger en gul låga i flamtestet'.
(har jag ingen erfarenhet av, men Tore vet säkert)

S=sodium salt och Y=yellow

(4) Vx(Sx -> Yx) och dess kontrapositionella logiskt ekvivalenta:

(5) Vx(~Yx -> ~Sx)


1) Första experimentet är en ren isbit. Lågan förblir färglös och är alltså inte gul.
Både försatsen och eftersatsen i (5) satisfieras, och enligt de i förra inlägget nämnda kriterierna (i) och (iii) så är också (4) confirmed.

Detta verkar paradoxalt. Det kan inte vara så lätt att fastställa naturlagar! 'Stödet' från testet med isbiten förefaller oss helt irrelevant ifråga om (4).

2) I andra experimentet gör vi flamtestet med ett stycke kemiskt okänt sammansatt substans. Och lågan förblir lika färglös(inte gul) som i första exemplet. Och anta vidare att en efterföljande oberoende kemisk analys bekräftar att det inte fanns några sodium salter i substansen.

Då är inte resultatet av flamtestet irrelevant i relation till (4), menar Hempel. Det efterföljande av flamtestet oberoende analysresultatet är ju just vad vi kunde förvänta oss på basis av (4).

En förutsägelse gjordes, eller kunde ha gjorts, på grundval av flamtestet. Och förutsägelsen visade sig stämma vid den efterföljande oberoende analysen. Detta är ju konfirmation, menar Hempel.

Sedan frågar Hempel vad som är den relevanta skillnaden mellan exempel 1) och 2). (De kan ju ge upphov till så intuitivt olika reaktioner hos oss).

Hempel vidhåller att det har att göra med 'bakgrundskunskap'.
- i första fallet visste vi på förhand att det inte förekom något sodium salt (i isbiten). Och därför gav flamtestet oss ingen ytterligare information.
- i andra fallet visste vi inte om det förekom något sodium salt (i kemiskt okänt sammansatta substansen). Och därför, säger Hempel, var flamtestet genuint informativt.
Skulle det nämligen ha funnits sodium salter så hade lågan blivit gul.
Och flamtestet känns genast intuitivt bättre att jämföra med (4), som ju just säger att sodium salter ger gul låga.


I det ursprungliga exemplet 'alla korpar är svarta', finns det inte, som Hempel säger, en så tydlig tidsskillnad (om ens någon), mellan observationen av 'försatsen'(en korp) och 'eftersatsen'(är svart).

I själva verket kan det t.o.m vara fråga om 'omkastad' tid. Dvs att vi är benägna att först uppmärksamma att en fågel är svart, innan vi är i position att bestämma huruvida det är en korp.

Och observation av våra röda bollar är att likna vid flamtestet med vad vi visste var en ren isbit. Som Hempel säger, det ger ingen ny information, vi vet redan att det är fråga om icke-korpar.

Hempel menar att paradoxen uppstår pga fel uppfattning om universella satsers referens eller om vad de handlar om.

------

Ja jag vet inte. Vi har väl (bakgrunds)kunskap om varför sodium salter färgar lågan gul, men väl inte någon kunskap om korpar som gör dom svarta? Och vilka biologiska kännetecken är nödvändiga och tillräckliga för att 'vara korp'?

Hempels exempel (4) och (5) är ju inte en hypotes, typ allmän generalisering som i fallet med korparna. Hempels exempel är väl att betrakta som en hypotes om vad vi vill benämna 'naturlag', hur svårdefinierat det än är.

Om denna skillnad är riktig, så tycker jag inte att Hempels (4) och (5) bidrar till att avlägsna underligheterna i samband med (1-3).
För mig verkar det då kvarstå att visst går det bra med hypoteser grundade på allmänna generaliseringar, men hypotesprövning i sådana fall förblir förbryllande. Jag har en känsla av att mer behöver sägas.
Och det tyckte tydligen t.ex Goodman också...

Vad får du för förstahands intryck av Hempels reonemang?
"We are up against trouble caused by our way of expression."

Wittgenstein i "The Blue Book"

Stefan
Inlägg: 1926
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Inläggav Stefan » 19 okt 2005 23:48

Tack för redogörelsen. Jag är lite konfunderad över detta:

2) I andra experimentet gör vi flamtestet med ett stycke kemiskt okänt sammansatt substans. Och lågan förblir lika färglös(inte gul) som i första exemplet. Och anta vidare att en efterföljande oberoende kemisk analys bekräftar att det inte fanns några sodium salter i substansen.

Då är inte resultatet av flamtestet irrelevant i relation till (4), menar Hempel. Det efterföljande av flamtestet oberoende analysresultatet är ju just vad vi kunde förvänta oss på basis av (4).

En förutsägelse gjordes, eller kunde ha gjorts, på grundval av flamtestet. Och förutsägelsen visade sig stämma vid den efterföljande oberoende analysen. Detta är ju konfirmation, menar Hempel.


Anta att vi gjort det andra flamtestet, och förutsagt analysresultatet. Då ger analysresultatet konfirmation till (4). Flamtestet är väl bara "bakgrundsinformation".

Skillnaden mellan de båda experimenten är att i det första experimentet gör vi, på basis av 4, förutsägelsen:

Icke-S eller Y

I det andra experimentet gör vi, på basis av 4 och flamtestet förutsägelsen:

Icke-S

Som jag ser det är det all skillnad i världen.

En fråga: Vad räknar man som hypoteskonfirmation? Anta att vi har hundra individer i ett individområde. Anta vidare att vi vet att tio individer är korpar, resten icke-korpar. Anta vidare att vi har en hypotes som säger att Vx(~KxvSx). Anta nu att vi observerar en vit icke-korp. Får vi stöd för vår hypotes? Vi borde ju knappast få det, eftersom vi visste redan innan hur många icke-korpar (som gör hypotesen sann) det finns.[/quote]

meanman
Inlägg: 497
Blev medlem: 06 jun 2005 17:37

Inläggav meanman » 22 okt 2005 18:07

Stefan skrev:......Anta att vi gjort det andra flamtestet, och förutsagt analysresultatet. Då ger analysresultatet konfirmation till (4). Flamtestet är väl bara "bakgrundsinformation".

Skillnaden mellan de båda experimenten är att i det första experimentet gör vi, på basis av 4, förutsägelsen:

Icke-S eller Y

I det andra experimentet gör vi, på basis av 4 och flamtestet förutsägelsen:

Icke-S

Som jag ser det är det all skillnad i världen.


Ja, så utryckt. Men jag fattade Hempels resonemang som att flamtestet även gjordes med isbiten, och då kan förutsägelsen i första exemplet bara bli som i det andra exemplet: Icke-S



Stefan skrev:...En fråga: Vad räknar man som hypoteskonfirmation? Anta att vi har hundra individer i ett individområde. Anta vidare att vi vet att tio individer är korpar, resten icke-korpar. Anta vidare att vi har en hypotes som säger att Vx(~KxvSx). Anta nu att vi observerar en vit icke-korp. Får vi stöd för vår hypotes? Vi borde ju knappast få det, eftersom vi visste redan innan hur många icke-korpar (som gör hypotesen sann) det finns.


Nej med den bakgrundsinformationen så får vi ju inte någon ny information, som Hempel säger. Och vi får ju av samma anledning inte heller något stöd för hypotesen då vi observerar en svart korp. Vi visste ju redan innan att det finns (10) korpar?
"We are up against trouble caused by our way of expression."

Wittgenstein i "The Blue Book"

meanman
Inlägg: 497
Blev medlem: 06 jun 2005 17:37

Inläggav meanman » 22 okt 2005 19:04

Stefan/

Lite av mina kon-funderingar om Hempel och hypotes prövnig.

Först, Skillnaden i grammatiken för orden 'är' och 'blir', för att tala med W.

I exemplet (1) sägs att 'om x är korp så är x svart'

I exemplet (4) sägs att 'om x är sodium salt så blir(gör x) lågan gul.

Hempel vill ha en tydlig tidsskillnad mellan försatsen och eftersatsen för att undvika den 'psykologiska illusionen'.
Men han byter därvid verb (blir/gör istället för är).

Vidare, Vad för slag av implikation är (1)?
Den uttalar sig om en ytstrukturell egenskap, dvs en för oss (med goda ögon) omedelbart observerbar egenskap(vara svart,vara röd).

(4) kräver att människan använder 'labb'-utrustning.
Men att vi behöver labb-utrustning för att kunna uppfatta att något, när vi har det framför oss, är sodium salt, kan ju sägas bero på att våra sinnen inte mäktar detta. En hund skulle säkert kunna lära sig det.
Och att vi när vi ser något, också ser att detta är t.ex svart och inte rött vore omöjligt vid grav färgblindhet.

Slutligen, Hempel vill ha tidsskillnad, så låt oss anta att alla föremål i vårt individområde i (1) är dolt i varsin låda. Då har vi infört hans önskade tidsskillnad, och vi upplever dessutom inte längre att något observerat föremål är irrelevant.
"We are up against trouble caused by our way of expression."

Wittgenstein i "The Blue Book"

Stefan
Inlägg: 1926
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Inläggav Stefan » 24 okt 2005 00:01

Jag ska läsa in mig på det här. Jag tror att vi får ut mer av diskussionen sedan jag gjort det. Vilken av Hempels böcker bör man läsa? Är det "Aspects of Scientific Explanation"?

meanman
Inlägg: 497
Blev medlem: 06 jun 2005 17:37

Inläggav meanman » 24 okt 2005 00:56

Stefan skrev:Jag ska läsa in mig på det här. Jag tror att vi får ut mer av diskussionen sedan jag gjort det. Vilken av Hempels böcker bör man läsa? Är det "Aspects of Scientific Explanation"?


Jag hade bara anteckningar och stencilerat, och det verkade vara från Mind, nr 54(?) 1945, "Studies in the logic of Confirmation". Den verkar ingå i något från 1965 benämnt 'Hempel'. Den bok du nämnde kanske för det hela längre.
Jag har inte artikeln i sin helhet, så hittar du den, så får du föra taktpinnen..! Och det är ju mer din specialitet än min. Logik menar jag.
mvh
"We are up against trouble caused by our way of expression."

Wittgenstein i "The Blue Book"


Återgå till "Naturvetenskap"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 15 och 0 gäster