Tonernas makt

[behållaren]

Vad är så magiskt med dessa musikaliska toner? Varför kan jag bara uttrycka mina tankar med hjälp av den? Varför människor inte förstår mig när jag talar och de blir tagna när jag "spelar" samma tanke med pianos tangenter? Jag pendlar dagligen mellan olika kulturer och olika språk. kan många fler språk än många ndra i min närhet. Men trotts det har jag svårt att nå fram till dem. Vad är det så speciellt med musiken? Häromdagen fick jag tag i ett piano på ett allmänn plats. mina fingrar började skaka och jag satt mig vid den. jag skönk in i mina tankar och lät tangenterna följa mina tankars struktur. När jag "vaknade till" såg jag folkmassor runt omkring mig applåderande och tagna. Massro av dem. Alla sorter. Men jag hade annat i mina tankar när de apploderade: Jag tänkte om jag hade pratat med dem hade nog ingen av dem förstått mina tankar. vad är dessa toner som följer tankarnas struktur och förmedlar dem. vad är detta medium? kan någon hjälpa mig med svaret? jag verkligen vill veta det?

[Angelina]

Musik förmedlar kanske inte så mycket tanke som känsla. Du spelar med hjärtat och hela själen, tonera känns i hela kroppen av de som lyssnar och de känner vad du känner när du spelar, en slags känslomässig telepati, empati.
Har du något musikstycke som man får höra?

[behållaren]

Jag kanske känns som romantiskt. Jag upplever inte någon romantik i mina tankar. Tragedi, skulle jag nog sortera upp dem. Men jag tror jag förstår din poäng ändå. Jag tror på ett språk bortom det som kan uttryckas. Ett "privat språk" om du så vill kalla det. Jag hittar verkligen ingen bättre definition på det. Detta språk låter tankarna uttrycka sig i känslorna. När jag försöker uttrycka tanken blir den falsk och nonsens. den bokstavligen förlamar mina tankar. Ett språk som förmedlar de omöjliga tankarna, går bortom det som inte kan sägas och tar fram dem hos mina lyssnare. Mitt största problem är inte att hitta liets mening utan just hitta kopplingen mellan tanken, ord och tonen. orden vill följa mina tankars struktur och dess grammatik men inte lyckas fullt ut. Tonerna följer samma grammatik men lyckas få fram min tanke. När jag frågar åhöraren vad den kände så säger de alla utan undantag: "svårt att säga men jag förstår dig". jag har många svar på mina frågor men just denna fråga har jag inte kunnat få svar på. Jag känner att den finns någonstans i periferin men vill inte träda fram. Kanske den väntar på någon annan.

(du frågar om jag har "min musik" någonstans tillgänglig på nätet. Jag har inte den. Jag spelar när jag känner för och varje gång är det något annarlunda. Temat är detsamma men "parametrarna" skiljer sig. Någongång när jag lyckas planera min spelning lovar jag att spela in den för dig.)

[Angelina]

Du kan verkligen beskriva musikens dynamik. Men vad är det du egentligen frågar efter? Vem är du? Är det det ?
Den ogripbara tanken. Den flyktiga existensen. Det eviga varandet. En definition som passar.

[behållaren]

Jag vet vem jag är. Jag kan mig själv utan och innan. En "musiker" kan jag beskriva mig med. Jag kan komponera med notera en tanke som jag vill få fram. Jag kan tankarnas grammatik. Bara flyttar på de till olika riktningar, olika plaseringar, först a, sen c, sen kanske a igen och vet att utfallet blir det jag vill. en hantverkare är jag. tankarnas logik kan jag bra. Vet du förresten varför Nietzche blev ovän med wagner? År 1876 vid en fest i Bayreuth skäller Nietzche ut Wagner och lämnar festen. De tillhörde olika världar men Wagner uttryckte att han med hans musik kunde framställa Nietzches tankar. Detta var förstås inte sant. Alla de som har läst Nietzches citat av Zarathustra i Sålunda talade Zarathustra då solen går sakta upp och lyser Zarathustras grotta, och har lyssnat till Strauss´Also sprach Zarathustra!Op.30, vet vad jag pratar om. Orden i Nietzhes citat skapar en bild. Men inte alla får samma känsla som bilden skapar. Ta med dig denna bild och lyssna samtidigt på Strauss så får du se vad som händer. Strauss ton-grammatik framkallar den känslan, tanken, som många Nietzche läsare inte kunde få fram med blotta texten. Tankarnas grammatik framkallar känslan. avslöjar den dolda koden. Ger dig nyckeln till dörren. Jag vet vad jag kan göra med tonerna. jag kan framkalla bilde i mina tankar hos lyssnaren. men jag kan inte framkalla denna bild med ordenas grammatik. Det hela ser jag som den mänskliga tragedin. Låsda fångar med en massa bilder.

[Tortuga]

Jag tror att alla har sitt sätt att uttrycka sig. Vissa kanske får ut mest av sig själv, sina tankar och känslor genom att prata, andra genom att spela musik, att måla, skriva poesi, spela teater och så vidare. Den som sedan ser/hör/upplever vad någon annan åstakommer kan i olika grad leva sig in i det, och få samma känsla/ tanke. Det är därför jag tycker det är så häftigt och intressant med all slags kreativitet och skapande.

[behållaren]

Tortuga skrev:

Det är därför jag tycker det är så häftigt och intressant med all slags kreativitet och skapande.

Intressant. Har empati några beröringspunkter med kreativiteten? Om ja, utveckla gärna din tanke, jag är nyfiken på det. Om nej, hur hamnade den efter kreativitetsmeningen?

[A friend of ours]

Musiken är själens spegel, poesin är intellektets.

[kringlan]

Jag vet vem jag är. Jag kan mig själv utan och innan. En "musiker" kan jag beskriva mig med. Jag kan komponera med notera en tanke som jag vill få fram. Jag kan tankarnas grammatik. Bara flyttar på de till olika riktningar, olika plaseringar, först a, sen c, sen kanske a igen och vet att utfallet blir det jag vill. en hantverkare är jag. tankarnas logik kan jag bra. Vet du förresten varför Nietzche blev ovän med wagner? År 1876 vid en fest i Bayreuth skäller Nietzche ut Wagner och lämnar festen. De tillhörde olika världar men Wagner uttryckte att han med hans musik kunde framställa Nietzches tankar. Detta var förstås inte sant. Alla de som har läst Nietzches citat av Zarathustra i Sålunda talade Zarathustra då solen går sakta upp och lyser Zarathustras grotta, och har lyssnat till Strauss´Also sprach Zarathustra!Op.30, vet vad jag pratar om. Orden i Nietzhes citat skapar en bild. Men inte alla får samma känsla som bilden skapar. Ta med dig denna bild och lyssna samtidigt på Strauss så får du se vad som händer. Strauss ton-grammatik framkallar den känslan, tanken, som många Nietzche läsare inte kunde få fram med blotta texten. Tankarnas grammatik framkallar känslan. avslöjar den dolda koden. Ger dig nyckeln till dörren. Jag vet vad jag kan göra med tonerna. jag kan framkalla bilde i mina tankar hos lyssnaren. men jag kan inte framkalla denna bild med ordenas grammatik. Det hela ser jag som den mänskliga tragedin. Låsda fångar med en massa bilder.

Håller själv på en hel del med musik och håller med till en viss gräns. Ofta får dock de som lyssnar en helt annan idée än det du aktiskt hade från början, det går att läsa in så oerhört mcyket i musik som i all annan kommuniakation. Sen gör jag väl musik som ofta med flit är rätt tvetydig.

[behållaren]

Jag sitter i en ganska dåligt sitts. egentligen tycks det mig, att jag sitter på två olika sittsar. Vart vill jag komma? jo, tänk en magdansare. Skulle dansaren kunna magdansa med Jacksons låt "the bad"? Visserligen skulle en välvillig magdansare låta masken sitta och snorra på som om det följde rytmen. Och så samtidigt i rummet berdvid finns en annan magdansare som dansar med turkiskt magdansmusik. Så, vilken av de följer rytmen? vilken av de inte upplever besvär? vilken av de njuter? Vilken av de kämpar och vilken bara flyter?
Poängen:
Det finns en fast kod inlagt i tonernas grammatik. en tema om du så vill kalla det för. När den når fram så orsakar en viss konsekvens, en viss handling, en viss tanke. De duktiga kompositörerna vet detta och lägger in denna kod väldigt elegant. Under rätt omständighet, rätt kontext, kan alla utan undantag uppfatta koden. Koden framträder i rätt kontext. Kompositören skapar i sin tongrammatik en förberedelse. Han definierar kontexten. och när han väl vet att det är dags då släpper in tanken. Inbakad. Konsekvensen ger kompositören en bekräftelse. Han förutsätter konsekvensen lång innan och vet exakt hur den ter sig.

[Angelina]

Det här är väldigt intressant, tonernas grammatik. Vad representerar de olika tonerna, enskilt och tillsammans, i olika kombinationer har de olika betydelser...
Vad är tonernas andliga mening? Korresponderar de med chakran tex?

[behållaren]

På något sätt kanske ligger denna grammatik i beröring med "chakran-teorin". Om jag inte misstar mig, menar man i chakran sammanhang att varje förändring gör att hela chakran systemet kommer i obalans och man menar att detta är inte alls negativ och tvärtom upphöjande. Men jag vill inte spekulera i de här banorna för att jag kan väldigt lite om den. Vad beträffar den "andliga" delen av tonernas grammatik, skulle jag hellre säga, att denna grammatik gör att man når motparten genom den subliminala delen av perceptionsystemet. Man skapar s.a.s en direkt länk mellan sin subliminalitet och den andras. Om själva tonernas essens kan jag ingenting om men deras roll är nog någon form av en "pjäs" på en bräda. Tänk dig en schackbräde med dess pjäser. Var och en har en funktion. Tillsammans har en funktion. Varje drag har en tanke. varje pjäs är en tanke. Varje form/sammanhållning är en tanke. Och tvingar motparten till en handling. Men var och en av dem tankarna har olika "mängd". Mängd i antal "Under-tankar". Nästan samma roll som ord och begrepp. Jag ser tänkandet som något som sker i en "behållare" fullt med tankar. En bräda med massor av tankar/pjäser. Det är därför jag vill att ni (i min tråd "Tankarnas arkitektur) rör ihop dem för mig och låter mig röra ihop era. För att jag vill få fram de tankar som finns i periferin både hos mig och hos deltagarna. En ömsesidig hjälp. Varje pjäs representerar en tanke/ord/bild. det finns en fantastiskt inbördes relation att upptäcka och det är bara de som deltar och får sina pjäser omplacerade känner det. Betraktaren utanför kan bara tolka det men inte känna det. Jag gillar känslan när en dogm lämnar min behållare. en knut som öppnar sig och ger utrymme.

[neo]

Vad är så magiskt med dessa musikaliska toner? Varför kan jag bara uttrycka mina tankar med hjälp av den? Varför människor inte förstår mig när jag talar och de blir tagna när jag "spelar" samma tanke med pianos tangenter? Jag pendlar dagligen mellan olika kulturer och olika språk. kan många fler språk än många ndra i min närhet. Men trotts det har jag svårt att nå fram till dem. Vad är det så speciellt med musiken? Häromdagen fick jag tag i ett piano på ett allmänn plats. mina fingrar började skaka och jag satt mig vid den. jag skönk in i mina tankar och lät tangenterna följa mina tankars struktur. När jag "vaknade till" såg jag folkmassor runt omkring mig applåderande och tagna. Massro av dem. Alla sorter. Men jag hade annat i mina tankar när de apploderade: Jag tänkte om jag hade pratat med dem hade nog ingen av dem förstått mina tankar. vad är dessa toner som följer tankarnas struktur och förmedlar dem. vad är detta medium? kan någon hjälpa mig med svaret? jag verkligen vill veta det?

Svaret tror jag kan finnas genom ett annat område, från mystiken av matematiskt inriktade filosofer, de så kallade Pytagoréer efter Pytagoras som enligt traditionen var mystiker, vetenskapsman och en sort musikalisk matematiker, som möjligviss utförskade i tonernas makt, tror jag.
Pytagoréerna underströk betydelsen av de oföränderliga elementen i naturen och samhället. I sin sökande efter universums eviga lagar studerade de geometri, aritmetik, astronomi och musik, de så kallade "quadrivium".

[behållaren]

Du har rätt neo. Låt oss slänga böckerna och resa i deras stig. vi vet var dem var. Vi hittar vägen dit och ser deras tanke-stig. Följ med.

[suchanother]

Pythagoras levde större delen av sitt liv på ön Kreta (om jag inte minns helt galet).
(Var där på semester en gång och hade för avsikt att göra en resa till templet där Pythagoras verkade, men nåt annat kom ivägen, ni anar säkert vad)
Ja, han var mystiker. Genom sin matematiska upptäckt (Pythagoras sats) trodde han sej ha nyckeln till universums hemligheter; allt i universum är uppbyggt med heltalsförhållanden. Han blev sa tagen av sin upptäckt att han bildade skola där eleverna fick avge tystnadslöfte, de var ju invigda i Guds hemligheter!
Kan för lite om musik, men musiken (oktaver?) bygger på heltalsförhållanden?
Grekerna var övertygade om universums förnuftighet, endast cirkeln kunde vara värdig planetrörelsen.
Denna "sanning" var så stark att den höll pall i nästan 2000 år!