Ungkarl skrev:freddemalte skrev:Ungkarl skrev:[...]Om din fråga dock berör vad som skulle erfaras utan neurala processer så är nog Markos ide om att knäcka skallen (elller helt enkelt vänta tills döden) bland det bästa.[...]
Hej UngkarlRoligt att du ger dig in i diskussionen!
På vilket sätt skulle jag bevisa för mig själv att yttervälden existerar genom att skära av mitt eget huvud?
Mvh
Fredrik
Huvudkapning var det ja, och Marko syftade för övrigt på något lite annat än vad jag gör här.
Jag håller inte med om benämningen "yttervärlden", jag tror egentligen inte att det finns något yttre. Man skulle dessutom behöva avsluta alla neurala processer inte bara sina egna för att klargöra vad "verkligheten minus neurala processer" innebär, så jag tar tillbaka det jag skrev.
Så jag ger inget svar i nuläget eftersom jag inte vet, men tycker det lurar en del problem i din frågeställning.
Jag tolkar det i vilket fall som helst som att du egentligen vill veta vad som skulle hända om alla neurala processer försvann?
Hej Ungkarl
Det är egentligen jag som uttrycker mig slarvigt och aningen klantigt när jag lyfter in begreppet ”neurala processer” i frågeställningen! Detta då idén eller förställningen om dessa "neurala processer” är en del av själva problemställningen som sådan – dvs vi har nått kunskap om att vi har en hjärna med sådana processer just genom våra sinnen – vilket skapar en epistemologisk loop. Jag borde egentligen ha uttryckt mig på följande sätt istället:
Frågeställning:
”Kan du ge några argument för att det existerar en objektiv yttre värld utanför det fenomen som utgör din upplevelse förstått på ett sådant sätt att denna värld ger upphov till men dock ej är beroende av denna upplevelse?”
Ja borde alltså inte ha dragit in hjärnan i det hela då våra teorier om och observationer av hjärnan just är en del av vår upplevelse.
Med yttre värld avser jag följande:
I vår vardagliga common-sense-syn på världen (den världsbild som de flesta människor ändå verkar försanthålla oavsett djupare reflektion eller inte) burkar vi väl (ungefär) se det som så att de fenomen så som objekt (t.ex. en gitarr), varelser (så som människor och djur) etc, existerar i en ”3D-matis” (rummet), uppbyggda av fysisk materia i tiden (flödet av händelser). Om vi uttrycker detta lite mer lättillgängligt så ger denna beskrivning av världen vid handen att t.ex. din bil som står på parkeringen är ett eget fysiskt objekt fristående från huruvida du upplever den eller inte. Du kan dock (med din fysikaliska struktur), kroppen går fram till den, öppna dörren och sätta dig i den etc. Om du blundar eller lämnar parkeringsplatsen är du övertygad om att bilen fortfarande existerar (står kvar) i på parkeringenl och om du skulle tvivla kan du fråga t.ex. din vän eller någon förbipasserande på gatan och eftersom du även är övertygad om att de är egna fysiska fenomen i ”rumtiden” utanför din egen upplevelse, litar du på deras svar när de säger – ja! Bilen står kvar. Om du går och lägger dig för att sova, somnar och vaknar är du i enlighet med denna världsbild övertygad om att den ovan nämnda fysiska ”yttre objektivt fristående” världen har existerat under den tid då du sovit (trots att du kanske har haft privata upplevelser under tiden, dvs nattdrömmar). Så med en ”yttre objektivt fristående värld” menar jag i detta resonemang allt det som du erfar och upplever som varande utanför min egen ”inre (privata) värld” i kraft av att inte verka vara beroende av vad du tänker, tycker, tror eller känner. Du kan dock interagera med dessa fonemen, dvs köra din bil, äta den mat du har framför mig, vifta på din hand, prata med dina vänner etc. Alla dessa en del av denna ”av dig antagna” yttre ”objektivt fristående” verkligheten.
Så vad är det då jag frågar i min frågeställning? Jo, allt det jag tidigare beskriv här ovan är ju sådant som du har erfarit genom din upplevelse av världen (dvs genom dina sinnen) – enligt den traditionella synen på kunskapsinhämtning, logik och common-sense. Min fråga är nu, men vilka argument (hållbara och relevanta) – eller med vilken metod, du nu kan ta reda på eller bevisa att alla dessa fenomen (de ovan nämnda) verkligen är just yttre och ”objektivt fristående”? Mycket, mycket enkelt och bildligt uttryckt: Hur motbevisar du att allt du varit med om enbart är en privat erfarenhet, ”dröm”, illusion, upplevelse – eller vad man nu vill kalla det? Hur säkerställer du att t.ex. din bil existerar som ett eget objekt i en egen 3D-värld utanför din upplevelse? Alltså att den inte bara är en slags projektion . . . i ett internt system (oavsett hur detta system eller fenomen är i sin beskaffenhet). Tänk om det inte är några sinnen eller någon processerande hjärna som tolkar intryck från en värld "utanför" utan helt enkelt själva din upplevelse som är världen. Här har hittills ingen kommit med några övertygande argument.
Mvh
Fredrik
