...så har jag insett att jag bara mår dåligt när jag läser alla de storas syn och tankar om livet - och tänker att de inte längre finns ibland oss. Jag får ångest och blir illamående av det. Jag kan knappast vara den enda som vill leva ett par sekel bak för att undgå dagens hjärntvätt. Man har aldrig tid för sig själv längre idag. Istället för att sitta och tänka för sig själv i några minuter ersätter vi all "dö-tid" med TV och dator. Vi sover med film eller musik och har även mobil och skitlitteratur på toaletten. Jag undrar ofta hur jag hade varit om jag hade spenderat mer tid med mig själv, men det är väldigt svårt.
Jag vill veta vad meningen med livet är. Jag är över 30 år och jag har hört alla möjliga svar och jag är medveten om att det inte finns ett universalt korrekt svar där ute.
Men något borde falla mig i smaken.
Tankar? Svar?
/Chopin
I jakten på meningen...
Moderator: Moderatorgruppen
Jakten på, som en jägare, meningen med livet, så brutalt det framstår, som om livet är ett byte som
skall fällas, men vem skall ära den store jägaren när alla i detta fascistiska jättejippo suddat ut
individuella prestationer som något man kan bortse helt ifrån? Nej, det är allas förtjänst att bytet
togs och det idag med massproducerade vapen utan någon som helst individuell prägel.
Nej, annat var det på jägartiden, allt var individuellt framtaget, vartenda pryl, redskap, sax, nål,
dolk, yxa, spjut, liksom kläder och skor, möbler och hem, till och med båtpaddlar var framtagna
utifrån användarens handmått och armlängd. Den som fällde bytet ärades lite extra, men alla delade.
Det fick personen att må bra, känna sig behövd, det i sin tur skapade mening. Idag är detta några få
förunnat som t.ex idrottsvärldens stjärnor men hur många är de?
Vi är utbytbara, små och var för sig betydelselösa, vi är fråntagna alla våra värden som människa och
möjligheterna att delta i olika sammanhang är både låsta och följer rigida regler om vem som får och hur.
Ändå vinner liberalisterna mark för var dag som går, befria individen!!, samtidigt som den fria individen
inte ges möjligheten att använda sin frihet till något annat än som konsument av massproducerad skit.
skall fällas, men vem skall ära den store jägaren när alla i detta fascistiska jättejippo suddat ut
individuella prestationer som något man kan bortse helt ifrån? Nej, det är allas förtjänst att bytet
togs och det idag med massproducerade vapen utan någon som helst individuell prägel.
Nej, annat var det på jägartiden, allt var individuellt framtaget, vartenda pryl, redskap, sax, nål,
dolk, yxa, spjut, liksom kläder och skor, möbler och hem, till och med båtpaddlar var framtagna
utifrån användarens handmått och armlängd. Den som fällde bytet ärades lite extra, men alla delade.
Det fick personen att må bra, känna sig behövd, det i sin tur skapade mening. Idag är detta några få
förunnat som t.ex idrottsvärldens stjärnor men hur många är de?
Vi är utbytbara, små och var för sig betydelselösa, vi är fråntagna alla våra värden som människa och
möjligheterna att delta i olika sammanhang är både låsta och följer rigida regler om vem som får och hur.
Ändå vinner liberalisterna mark för var dag som går, befria individen!!, samtidigt som den fria individen
inte ges möjligheten att använda sin frihet till något annat än som konsument av massproducerad skit.
Re: I jakten på meningen...
chopin skrev:Jag vill veta vad meningen med livet är.
Vad skall du med det svaret till? -Någon svarar dig att meningen med livet är att helt enkelt leva det. Sedan kan man bygga på med att vi skall skaffa avkomma, vi skall bete oss hyggligt och försörja oss själva i den utsträckning vi förmår. Att det skulle finnas några högre syften saknas det evidens för.
Re: I jakten på meningen...
Pilatus skrev:chopin skrev:Jag vill veta vad meningen med livet är.
Vad skall du med det svaret till? -Någon svarar dig att meningen med livet är att helt enkelt leva det. Sedan kan man bygga på med att vi skall skaffa avkomma, vi skall bete oss hyggligt och försörja oss själva i den utsträckning vi förmår. Att det skulle finnas några högre syften saknas det evidens för.
Hur är det ens mänskligt möjligt att inte vilja ha det svaret?
Re: I jakten på meningen...
chopin skrev:Pilatus skrev:chopin skrev:Jag vill veta vad meningen med livet är.
Vad skall du med det svaret till? -Någon svarar dig att meningen med livet är att helt enkelt leva det. Sedan kan man bygga på med att vi skall skaffa avkomma, vi skall bete oss hyggligt och försörja oss själva i den utsträckning vi förmår. Att det skulle finnas några högre syften saknas det evidens för.
Hur är det ens mänskligt möjligt att inte vilja ha det svaret?
Det beror på vad slags mening du lägger i frågan. Filosofiskt sett tror jag inte det finns något bra svar. Mänskligt sett är det bara du själv kan besvara frågan. Så vad har du för idéer om frågan?
vad är livet inte värt ?
För att filosofin inte kan ge några svar på generella meningar så betyder det inte att det inte finns mening.
En människa är inte bara en kemikalisk reagerande maskin, vi har en andlig sida med som önskar och hoppas på det bästa. Den vill ha ett gott liv i sin själ. Hur man hittar det är en gåta att lösa
kanske den finns i det enkla, kanske i det svåra. kanske vi kan försöka minnas tillbaka till det som gjort oss på bra humör, och försöka använda det igen.
För att filosofin inte kan ge några svar på generella meningar så betyder det inte att det inte finns mening.
En människa är inte bara en kemikalisk reagerande maskin, vi har en andlig sida med som önskar och hoppas på det bästa. Den vill ha ett gott liv i sin själ. Hur man hittar det är en gåta att lösa
Alla människor som är framgångsrika och lyckliga har svar på den frågan; Varför är JAG här. Jag måste hitta mitt egna svar, men jag vet inte om jag ställer fel fråga. Ska jag leva hela livet och vara god mot alla andra? När ska man ta ställning till vad för liv man vill leva? Har man ens det valet? Jag blir tokig.
chopin skrev:Alla människor som är framgångsrika och lyckliga har svar på den frågan; Varför är JAG här. Jag måste hitta mitt egna svar, men jag vet inte om jag ställer fel fråga. Ska jag leva hela livet och vara god mot alla andra? När ska man ta ställning till vad för liv man vill leva? Har man ens det valet? Jag blir tokig.
Måste man alls ställa frågan?
Den kanske är given utan att behöva tas upp i ett medvetande.
En extremt komplex existens ska fås ett ytterst abstrakt svar i en enkel mening ?
Tror du att det är möjligt att ställa den rätta frågan ?
chopin skrev:Alla människor som är framgångsrika och lyckliga har svar på den frågan; Varför är JAG här. Jag måste hitta mitt egna svar, men jag vet inte om jag ställer fel fråga. Ska jag leva hela livet och vara god mot alla andra? När ska man ta ställning till vad för liv man vill leva? Har man ens det valet? Jag blir tokig.
Jag läste en gång i min ungdom Jean Paul Sartre: "Existentialismen är en humanism" och annat som fanns översatt till svenska. Sartre tycks ju mena att vi är dömda att ta ställning, på något annat sätt går det inte. Vi får vara så goda och göra vad vi kan. Det är ett ansvar vi har, fastän vi aldrig frågat efter det. Så under resan tar vi ständigt nya beslut som justerar vår kurs. Det kan synas trivialt enkelt, men ser vi oss omkring förstår vi att det är lika enkelt att fatta ett beslut som leder oss helt fel. Kanske är det lugnast att vara litet optimistisk.
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 10 och 0 gäster