Det här tror jag mest handlar om att se andra agera, reagera, tycka till, bidra med sin kunskap, gräva djupt och flyga högt. Det handlar om att titta på - betrakta. Vissa av oss är mer lyssnare än talare och vice versa. Ja, jag känner mig väldigt gammal idag, men det finns en punkt eller åtminstone en paus från skaparglädjen.
<iframe title="YouTube video player" width="480" height="390" src="http://www.youtube.com/embed/Jf9w2hJIqUk" frameborder="0"></iframe>
TV-tittandet
Moderator: Moderatorgruppen
Re: TV-tittandet
Hej cosmic-philosopher!
Jag är en kvinna på 46 år som inte har haft TV sedan 1983. Jag tillsammans med min dåvarande man fattade vad vi tyckte ett pedagogiskt beslut att våra barn inte skulle växa upp med TV i sitt hem. Själva ansåg vi för vår egen del att TV:n tar alltför mycket dyrbar tid i anspråk som vi kunde bruka på sociala interaktioner i olika sammanhang i eller utanför hemmet efter arbetstid. TV:n har dock många fördelar eftersom utbudet är brett och servar många olika intressen. Jag tror att en del har behov av något som kanske stänger tankar ute eller stävja ensamhet. Program kan vara upplysande och kan också ge en form av gemenskap då man samlas kring det. Nackdelen kan vara av samma sort, att det istället leder till isolering och utestänger gemenskap för att man passiviseras och förlorar initiativförmågan att inbjuda till gemenskap, att vi förlorar kreativiteten och skapar fysisk ohälsa på grund av inaktivitet.
Jag skulle gärna titta på vissa dokumentärer, utbildningsprogram och naturprogram, en och annan film skulle också intressera mig. Men möjligheten till att tillfredsställa min längtan för det finns genom internet, universitet, bibliotek och i vissa gruppgemenskaper. Då det gäller nöje kan jag hyra eller köpa en film eller gå på BIO eller teater.
Jag ser lite på TV då jag är på jobb. Ibland ges det tillfälle att sitta ner och följa enstaka program. Mitt TV-tittande är dock mycket begränsat och kan nog kanske uppgå till ca 1 tim/vecka.
Jag klarar mig alldeles utmärkt utan TV.
Jag är en kvinna på 46 år som inte har haft TV sedan 1983. Jag tillsammans med min dåvarande man fattade vad vi tyckte ett pedagogiskt beslut att våra barn inte skulle växa upp med TV i sitt hem. Själva ansåg vi för vår egen del att TV:n tar alltför mycket dyrbar tid i anspråk som vi kunde bruka på sociala interaktioner i olika sammanhang i eller utanför hemmet efter arbetstid. TV:n har dock många fördelar eftersom utbudet är brett och servar många olika intressen. Jag tror att en del har behov av något som kanske stänger tankar ute eller stävja ensamhet. Program kan vara upplysande och kan också ge en form av gemenskap då man samlas kring det. Nackdelen kan vara av samma sort, att det istället leder till isolering och utestänger gemenskap för att man passiviseras och förlorar initiativförmågan att inbjuda till gemenskap, att vi förlorar kreativiteten och skapar fysisk ohälsa på grund av inaktivitet.
Jag skulle gärna titta på vissa dokumentärer, utbildningsprogram och naturprogram, en och annan film skulle också intressera mig. Men möjligheten till att tillfredsställa min längtan för det finns genom internet, universitet, bibliotek och i vissa gruppgemenskaper. Då det gäller nöje kan jag hyra eller köpa en film eller gå på BIO eller teater.
Jag ser lite på TV då jag är på jobb. Ibland ges det tillfälle att sitta ner och följa enstaka program. Mitt TV-tittande är dock mycket begränsat och kan nog kanske uppgå till ca 1 tim/vecka.
Jag klarar mig alldeles utmärkt utan TV.
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 6 och 0 gäster