Dancing with the King of Stones

[Anne]

Fähund! Jag markerade ju lite bara eftersom du har skrämt mig flera gånger - jag menar, det är ju på sin plats då. Stenar måste veta hur det känns liksom, eller hur?

[SigurdV]

fnittrade, vände sig om, föll på knä,
bankade huvudet mot marken
och vickade på stussen.

Efter vad som verkade som en evighet...
jag misstänkte att ängeln av misstag
hade skickat mig till paradiset,
kom så den närsynte ängeln
med en portfölji handen:

[SigurdV]

Jo då Älskade med vassa naglar ...
jag är kanske lite stöddig,
kanske behöver jag en omgång då och då

Och ängeln sade:Jag hoppas du ursäktar mitt misstag,
du hamnade i Delphi som just nu blir berömt för sitt orakel.
Du behöver dina verktyg från skärselden och jag tog mig friheten
att modifiera dina grejor lite grann.

Har du förresten märkt att...du åldras inte...
du blir aldrig trött... du tänker klarare...
Sådan är Skärselden. Lycka till!

Jag stod där och tänkte: Åt helvete med paradiset
när den svarta ängeln kom, det blev alldeles mörkt och...

Vad gör jag här?
en gubbe säger
du är hos doktorn
en annan säger:
Om du ger mig kedjan du har
runt halsen ska ja se till att allt ordnar sig.

Du får panik...Vad slags dårhus har du hamnat i?
Du rusar ut. Ingen hindrar dig.
Och snart är du ute på gatan.
En BAR! Du är torr i halsen så du går in.
The End?

[Anne]

Ja, det är ju uppenbart, men nu måste jag sova en stund.

[SigurdV]

Ja, det är ju uppenbart, men nu måste jag sova en stund.

God natt! Många kramar...

[Anne]

Kan du krama mig - snälla? Har inte kunnat sova och känner mig djupt bedrövad. Är det så att en sortering måste ske ?

[SigurdV]

Kan du krama mig - snälla? Har inte kunnat sova och känner mig djupt bedrövad. Är det så att en sortering måste ske ?

Men? ...KRAM! ...och KRAM igen...
Själv har jag sovit som en stock. Är lite snuvig men annars ok.
Det "måstes" nog ingenting...bestäm inget om du är deppig.
Vänta tills solen skiner igen. Puss!

[Anne]

Skoja inte med mig nu för nu rinner tårarna. Om jag nu skulle råka få en biljett - kan jag ge den till någon annan?

[SigurdV]

Jag skojar inte. Jag är lite sorgsen för att du inte är glad.
Fattar inte det där med "biljetter". Balkong,cig å chatt?

[Anne]

Till himlen förstås. Alltså, jag tycker ju att alla förtjänar en rejäl chans. Men liksom när jag läser tidningarna och så där märker jag ju att det här fungerar inte och tanken på sortering gör mig totalt förkrosssad.

[SigurdV]

Ähum...Icke! Stanna hos mig snälla

Borde jobba nu men min son svarar inte på telefonen.
Jag har nöjet att jobba tillsammans med honom,
fast han skäller mest...tänk så många fel han ser hos sin far.

Jag vet inte riktigt vad det är jag skriver här?
Det får bli vad det vill, jag kan ju alltid redigera
nån gång i framtiden.Det är nog nån slags memoarer,
glimtar ur mitt förflutna. Egentligen var det ju filosofiska
spörsmål jag hade tänkt mig skriva om, men min enda läsare
verkar inte lika road av det...så jag kör väl vidare på
min slingrande väg:

Har lite bråttom just nu...men måste vänta på min son...
han kommer att fråga: Har du lagt lapparna?
Jag svarar njaeej och morgongrälet är igång.
Jag lär mig aldrig av erfarenheten.

Jag hade tänkt professorera men blev lyckligtvis fönsterputsare.
Jäg läste ju in 80 poäng filosofi på sjuttitalet...
hade tänkt fortsätta med matte och teoretisk fysik
men nornorna ville annorlunda.

[SigurdV]

Det fanns tre anledningar till att jag lämnade universitetet.
Min fru. Vi läste tillsammans och vi var på väg bort från varandra.

Bristen på spännande diskussioner, tyvärr var de flesta inne på
att tillhöra ett eller annat filosofiskt system och jobbade intensivt
med pränta in trossatserna. Jag var mer problem inriktad:
Vilka är de filosofiska problemen och hur löser vi dem?

En attityd som inte riktigt gick hem. Hallå! Lösa filosofiska problem?
Vad gör vi sen? Vi hade tänkt oss få betalt för att grubbla på olösliga problem?
Och så undrar du vilka infallsvinklar vi har för att befria oss? Nä du!

Och så hade jag bestämt mig för att befria filosofin från paradoxer.
Och insåg att det skulle bli ett ensamt arbete.Så en morgon kastade
jag lite småsten på ett fönster och min älskarinna tittade yrvaket ut
medan min bästa kompis inte verkade vilja vakna.

[Anne]

Har du inte kommit längre? Blev din tröja för blöt och tung när jag lutade mig mot dig? Jag tycker att vi dansar väldigt bra ihop. Paradoxer minsann... Upplever mig själv som rejält paradoxal

[SigurdV]

Har du inte kommit längre? Blev din tröja för blöt och tung när jag lutade mig mot dig? Jag tycker att vi dansar väldigt bra ihop. Paradoxer minsann... Upplever mig själv som rejält paradoxal

Jag ringer och ringer men grabben vaknar inte...får väl betala trängselavgift och åka dit...suck. Öh... Hej Söta Du!
Jo existens känns paradoxalt...men nån "Existens paradox" tror jag inte man kan googla på.
Det är ett problem: Är listan på paradoxer fullständig? Hur många sorters paradoxer finns det? Jag valde ut "Lögnarparadoxen" som modell för flertalet paradoxer.

Exempel: Det du nu läser är inte sant.

Problemet är flera tusen år gammalt.När jag har skrivit om lösningen,
som det tog mig trettio år att hitta, brukar jag tänka mig att jag har
någon med logiska kunskaper som läsare så jag inser plötsligt att jag
inte försökt hitta den enklaste förklaringsformen

(Sigurd sneglar nu på Lynx...tänk om ...eh...Äsh! Nu måste han iväg och jobba...)

[SigurdV]

Till varje påstående hör en "referens",det vill säga det föremål som påståendet uttalar sig om. Låt oss välja ett enkelt exempel för att se hur det går till när vi avgör om ett påstående är sant.

1 Det du nu läser är på svenska. (Skall undersökas, vi ser efter vad subjektet syfter på.)

2 Subjektet "Det du nu läser" syftar på "Det du nu läser är på svenska." (referensen understruken)

3 "Det du nu läser är på svenska." är på svenska.
Här har vi slutledningen från de föregående satserna: vi ser efter om innehållet inom citationstecknen är på svenska... om så är fallet är satsen sann!

I det här fallet är referensen en sats och det gör processen tydlig. Om vi pratar om annat än satser så kan det föremål satsen uttalar sig om inte ta plats inom citationstecken...

Sats 2 är i dessa fall en tanke som tyvärr inte motsvaras av en sats. Vi behöver emellertid inte här presentera en allmän teori eftersom den sats vi vill studera uttalar sig om en sats!

Men varför inte göra det ändå:

1 Solen lyser. (skall undersökas)
2 Solen = #Solen# (referens)
3 #Solen# lyser. (slutsats)

Tecknet "#" används här för att förvandla vilket som helst föremål till en beståndsdel i en sats.