Förlåtelse eller oberörd?

[Marko]

Vänlighet leder ingenstans om inte mottagaren har förmmågor.

[Anne]

Det är jag nog sorgesamt medveten om, Marko Jag vet inte om det vettigaste är att försöka förlåta, eller att göra beslutet att en del människor behöver "gå i särskola" för det är ju liksom inte så uppmuntrande att se goa tant Dagny som bor i min trapp snigla sig fram med sin rollator med ett hårt grepp om handväskan (vars föregångare redan en gång blivit ryckt) och titta oroligt åt sidorna Jag tror på förlåtelse i största möjliga mån som lösning, men precis som du antyder finns det en del som enbart fortsätter med det dåliga beteendet när förlåtelse sker. Ja, jag vet inte... Poliser med sadistiska tendenser och hämndbegär är inte lämpade som poliser.

[Marko]

Lynx, det har startats ett krig : )
Jag kommer att medvetengöra denna persons agerande inför hans kollegor. (minst hans tillfälliga kollega ogillade sättet)
Det kommer att ske annat med, inte för att jag njuter, utan för att det är rätt.
Jag har. motsatts till motståndaren bevis och uppgifter som går att bevisa. Det ska bli ett nöje att se han i tinget.. Där kommer jag nog att droppa allt, mitt syfte är helt annat.


vänlighet ska förtjänas, inte krävas. eller hur det nu var : )

Det krig jag för idag är från fakta jag fick idag. Jag är inte bara en människa,.Utan kämpar mot idioter med som vill vara, men inte är, för att dom inte orkar. (min son sa OK till att vittna) Domslutet är skitsamma, Publikationen är jag ute efter.

[Marko]

-- Editorn var framme igen

[Angelina]

Menar du att man själv kan välja om någon har varit taskig emot en eller inte? Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att det är så. Ibland tänker jag att ingen kan komma åt mig, för oavsett om människor blir arga på mig, så blir jag inte arg på dem.

Nej, det menar jag inte heller egentligen, fast till en viss del kan man välja, beroende på hur duktig man är på hantera sina känslor, och det hänger väl lite på hur härdad man är. Ju taskigare folk har varit mot en desto mer erfarenhet har man av att tackla sådana upplevelser.
Men det hindrar inte folk från att fortsätta vara taskiga, så du kan alltså inte välja deras beteende gentemot dig själv.

Jag vet heller inte om man verkligen kan välja sin reaktion heller, eller bara intala sig att man väljer och vad skillnaden i såna fall är. Blir man inte arg så blir man inte arg, men blir man arg och försöker trycka ner den känslan är en helt annan sak.

Tiden låter en dock bearbeta upplevelser och få distans genom gå igenom hela spektrumet av möjliga reaktioner på samma händelse.

Jag kan förklara hur jag ser på saken..
Någon har varit taskig mot dig om den har lyckats förändra dina tankar och framförallt åsikter (din moral) till det negativa, om du är stark och lyckas stå emot allt sådant, så har du träffat ytterligare en omgogen person som gett dig realistisk erfarenhet.
Hur ser du på det?

Vad menar du med realistisk erfarenhet?

Att man trodde gott om personen till att börja med och sedan får motsatsen bevisad?

Vad är moral och vad är det negativa?

Det går egentligen inte att föra en "realistisk" dialog om så diffusa ämnen.

Om jag säger att du i dina resonemang verkar omogen, hur reagerar du på det? Säger samma sak tillbaka, ignorerar, eller ler och klappar på huvudet, ger igen dubbelt upp? Vilken metod av interaktion faller dig bäst i smaken?

Det handlar nog inte så mycket om att folk har förmågan att förändra ens tankar utan att de lyckas rubba ett harmoniskt känslotillstånd till besvikelse och aggression. Vi lever i en värld smockfull av idioter så man får räkna med att stöta på ett mycket stort antal under en livstid. Man behöver inte ha en för sig själv förutbestämd reaktion redo att ta till utan kan låta tillfället bestämma vilken som passar bäst just då.

[Marko]

Egentligen ville jag posta denna låt i tråden. "Vad lyssnar ni på"
men jag kör den här, eftersom förlåt är en vind, som formar vattnets yta. (jag är vind och bryr mig inte, såvida vatten inte motsäger) Eld hör inte hemma i förlåt.

[Angelina]

Ok ska berätta ärligt.

Jag satt uppe hos min bästa bekant, han är turk.
Vi har varit goda vänner i många år. Genom åren insåg jag att han ville bemästra kvinnor, han är gift och besöker turkiet ofta, och har sina kvinnor, som han behandlar som shit. Han misshandlar sin handikappade fru mentalt var dag /det var hans inkörsport till sverige att gifta sig med en kvinna som hade mentala handikap/ Han tar alla hennes pengar, köper hon ens en glass till deras gemensamma dotter, så bryter det ut ett helvete. själv köper han saker för alla pengar som finns, har alla plattor, datorer och telefoner etc.

Han har väldigt ofta hotat sin fru till livet, och sin dotter.
Var dag i slutet att umgås med han,var en pina med bara hot.
Han ägde även sina kvinnor i turkiet, skröt om det och visade på film, om hur det gick till att få dem i kontroll /jag har kopior/

Ibörjan fikade jag och barnen ihop med hans familj, vi hade roligt ihop.
sen började det publikt hos oss att komma dödshot mot fru eller barn.
och jag droppaed det efter en tid.
Men vi har en sak på film, och datumet är rent och klart. nyårsafton två år tillbaka. (det ska min son vittna på, dottern är för ung)

Det jag ska göra är att få papper på allt detta, sen skiter jag i dommen.

Det finns mycket mer i detta att berätta, men tur var att jag inte gifte in hans syster till sverige via skenäktenskap...


Trotts långårig vänskap, så kunde han inte leda mig 10 meter hem, han ringde polisen
/och jag lovar att jag ofta försätter folk i tvivel, för att testa dem/ han nappade.
Lite tröst i mig är att han förlorat all sin datakraft som jag skötte om, han vet inte hur man hanterar filsystem ens.. jag försökte pedagogiskt lära han i flera år. men han fattade aldrig ens vad en dator var.

Det var i hans soffa jag satt stilla och lugnt och inget sade. som han anmälde och inte hjälpte.

Jag fotade till hans dörr, och han påstår saker, som iof sig är sant, men inte mina ord.
han begär 30 000 i skadestånd för att jag ska ha sag att du är död din turkdjävel.
/mordhot och psykiskt lidande/

Jag njuter iaf av att han inte ens kan få igång det arbete vi genomfört i åratal,
han kan inte gå förbi första stadiet i en felkontroll av diskar... lämnade med flit fyra terabyte diskar som kräver manuell check... hans nät är helt borta, all data e borta.. i smile. (ett par miljoner spam mejl adresser han ville hosta (jag satte aldrig upp ngn epost server hos han, sa det var omöjligt)

Tack för att du delade med dig av detta. Det tydliggjorde vissa saker för mig personligen. Jag dejtade en kille ett tag med liknande tendenser och det tog ett tag att inse vilken rubbad kvinnosyn han egentligen hade. Jag ville inte vara fördomsfull och utgå från att han var sådan som man hört att folk från andra sidan planeten kan vara, men till slut blev det alldeles för uppenbart att det faktiskt var så illa det var.

[klorofyll]

om jag säger att jag litar på dig - det är alltså min ståndpunkt - så kan jag inte samtidigt hålla på att kontrollera och ifrågasätta dig.

Håller helt med,
Orden när dom används ska fungera och vara meningsfulla,

Jag vet inte om jag gör rätt eller fel,
Men när barnen gör fel, så har jag sagt till dom att jag inte vill veta av några förlåt.
Det är oftast förlåtet redan innan det händer, för vi gör fel, och vi provar på saker som kanske inte blir så lyckat. Jag är inte far för att dömma, jag är far för att hjälpa och gå vidare. Men samtidigt gör jag också fel, och vill be om ursäkt, visa på att jag ångrar det jag gjorde, visa att jag inte sitter på stolthetens tron, utan är jämlik i dem när det gäller brister, vi gör alla fel.

Jag tolkar det du skriver som att du vill att dina barn inte bara skall förlita sig på dig, utan att de också skall förlita sig på sig själva, det är också en ståndpunkt.

[Anne]

Oj oj, Marko Det är klart att det måste bli ett slut på det där eländiga beteendet som din "vän" pysslar med. Frågan är bara hur. Minns du kvällen klart och tydligt fast du var packad? Fanns det vittnen? Vid det här laget borde du veta att jag inte har några önskemål att såra dig, men jag har noterat att du kan bli ganska otrevlig när du dricker. Du beskriver det som du bara satt i soffan. Jag kan inte råda dig hur du ska hantera det här. Skickar en varm kram till dig i mina tankar.

[klorofyll]

Jag kan förklara hur jag ser på saken..
Någon har varit taskig mot dig om den har lyckats förändra dina tankar och framförallt åsikter (din moral) till det negativa, om du är stark och lyckas stå emot allt sådant, så har du träffat ytterligare en omgogen person som gett dig realistisk erfarenhet.
Hur ser du på det?

Vad menar du med realistisk erfarenhet?

Jag menar att människor kan se väldigt olika på saker och ting, jag tycker att det är höjden av realism att det finns olika synsätt, motsatsen skulle vara att man kan söka efter information som hela tiden bekräftar ens åsikter, men i en konflikt blir det väldigt tydligt att man ser saker på olika sätt.

Vad är moral och vad är det negativa?

Jag tror moral handlar om värden, vad man sätter för värde på sig själv och sin omgivning och på handlingar, och dessa värden kan ju ändras, för det första är väl ett värde alltid något positivt. Om någon får dig att tro felaktigt att dina värden inte alls stämmer, om någon får dig att tro att du själv är lurad och sviken, så kanske du slänger dina värden över bord - då menar jag att någon har varit taskig mot dig.

Det går egentligen inte att föra en "realistisk" dialog om så diffusa ämnen.

Om jag säger att du i dina resonemang verkar omogen, hur reagerar du på det? Säger samma sak tillbaka, ignorerar, eller ler och klappar på huvudet, ger igen dubbelt upp? Vilken metod av interaktion faller dig bäst i smaken?

Alltså för det första undrar jag om du menar det du säger, att jag är omogen, om det är så att du tycker det, så ser jag din följande mening som en klapp på huvudet, i annat fall så ser jag frågorna som test, du frågar ju om jag ger igen dubbelt, alltså oavsett så blir jag väldigt oberörd, för, jag tror inte poängen är att jag ska lära dig saker.

Det handlar nog inte så mycket om att folk har förmågan att förändra ens tankar utan att de lyckas rubba ett harmoniskt känslotillstånd till besvikelse och aggression. Vi lever i en värld smockfull av idioter så man får räkna med att stöta på ett mycket stort antal under en livstid. Man behöver inte ha en för sig själv förutbestämd reaktion redo att ta till utan kan låta tillfället bestämma vilken som passar bäst just då.

Ja, men håller du med om att vissa människor förlåter, andra förblir oberörda och tredje försöker få skulder återbetalade?

[Marko]

Tack för att du delade med dig av detta. Det tydliggjorde vissa saker för mig personligen. Jag dejtade en kille ett tag med liknande tendenser och det tog ett tag att inse vilken rubbad kvinnosyn han egentligen hade. Jag ville inte vara fördomsfull och utgå från att han var sådan som man hört att folk från andra sidan planeten kan vara, men till slut blev det alldeles för uppenbart att det faktiskt var så illa det var.

Saker förändras när man umgås över tid,
De små oviktiga detaljerna som man ignorerar i början, kan bli störande och jobbiga i slutändan.

[Marko]

Klorofyl,
Ja, Jag är inte barnens medvetande : )
Jag är en unik varelse som andra. Vill inte jag bli styrd i tanken, så vill jag heller inte styra deras tankar för mycket. Det är nog omöjligt att inte påverka dem, Men det förhindrar inte att jag försöker tona ner mina uppfattningar med att poängtera att det är mina och inte deras. Livet möter på problem som ska lösas, och kräver praktisk handling. Livet är inte bara gott. problem är del av lösningen.

[Marko]

Oj oj, Marko Det är klart att det måste bli ett slut på det där eländiga beteendet som din "vän" pysslar med. Frågan är bara hur. Minns du kvällen klart och tydligt fast du var packad? Fanns det vittnen? Vid det här laget borde du veta att jag inte har några önskemål att såra dig, men jag har noterat att du kan bli ganska otrevlig när du dricker. Du beskriver det som du bara satt i soffan. Jag kan inte råda dig hur du ska hantera det här. Skickar en varm kram till dig i mina tankar.

Tack,
Hans fru var hans vittne.
Och nog sa jag alltid lite otrevliga saker : )

Är inte orolig, Det är bara lite Struligt just nu : P
Ibland ilskanar man till, och jag gillar inte personer som utövar makt på sina medmänniskor. Jag kan även bli ganska trevlig om jag dricker, det beror på vad man för med sig in i drömmen/fyllan...

under förhöret sade Beng, förhörsledaren att det är mycket troligt att detta kommer att ta ett par år, eller läggas ner. Det finns inget i detta som jag kunnat påvisa eller få bestyrkt, bilder eller förhör. Det som finns är vagt, och jag svarade - Det är ju synd att lägga ner en massa tid och pengar på det då ?, - Ja, det är inte något vi bör arbeta med. (många hoppas på miljoner kronor ala usa, om man kan få till ett skadestånd, i det här fallet bedömer jag inte själv att något skadestånd ens kommer att ges ut)

Men jag är glad för det, Nu vet vi alla vart skåpet står.
Nej, nu är det dags för lite annat...

[Algotezza]

Vänlighet leder ingenstans om inte mottagaren har förmmågor.

Man får gå på sin intuition. Jag känner alltid på mig när vänlighet är mest relevant och när en mer stram stil passar bättre. När det gäller att förlåta gör man väl det mest för sin egen skull för att slippa bära med sig en massa emotionell och mental barlast. Det är befriande att förlåta andra - om man verkligen gör det - för då kan man släppa det hele. Det räcker inte med att säga eller tänka: Jag förlåter. Om man inte förlåter hänger karmatiska trådar kvar. Förlåter man klipps de av.

För övrigt... Sveriges och kanske världens mest lättkränkta yrkesgrupp - och där lättkränkthet verkar ingå i yrkesrollen - är polisyrket.

/Algotezza

[Marko]

När det gäller att förlåta gör man väl det mest för sin egen skull för att slippa bära med sig en massa emotionell och mental barlast.

Ligger en del i det.
Ska vi ha ett samhälle med många personliga barlaster ?
Är det bra att medborgare bär en massa skuld ?`
Kan skuld vara utvecklande ?