Finns Gud?

[Pilatus]

Men är det inte en självmotsägelse att påstå att något relativt är absolut? Finns det några metasanningar? Inom metafysiken? Hos Platon kanske?

En metasanning om påståenden som grundas på empiri kan lyda "Alla påståenden som grundas på empiri/iakttagelser är relativa". Kan denna metasanning falsifieras?

Om alla påståenden som grundas på empiri är relativa så är följande sats falsk: månen (Luna) är jordens enda naturliga satellit.
Det är förstås en sats som inte alltid har varit sann och någon gång i framtiden kommer månen att upphöra att vara en satellit till jorden. Men satsen har varit sann den tid som det funnits primater på jorden.

Om allt är relativt så måste följande metasats vara sann:
”Det är sant att någon absolut sanning inte finns”.

[Algotezza]

Om alla påståenden som grundas på empiri är relativa så är följande sats falsk: månen (Luna) är jordens enda naturliga satellit.
Det är förstås en sats som inte alltid har varit sann och någon gång i framtiden kommer månen att upphöra att vara en satellit till jorden. Men satsen har varit sann den tid som det funnits primater på jorden.

Om allt är relativt så måste följande metasats vara sann:
”Det är sant att någon absolut sanning inte finns”.

Det beror väl på vilka sanningar man åsyftar. Är satsen autoreferent menar du?

/Algotezza

[Pilatus]

Jag skulle vilja säga att allt åtminstone följer regler på ett logiskt sätt. Det kan man inte komma ifrån.

Du menar kanske naturlagar och det sätt på vilka dessa styr naturen? Jag vet inte om allt kan sägas följa av enkla orsakssammanhang. Jag lutar åt att det inom kvantvärlden inte är lika enkelt att påstå att allt som sker har en orsak. Inte heller tror människor med t ex en kristen uppfattning att allt följer regler på ett logiskt sätt. Om trosbekännelsen är sann så kan Gud överskrida naturens lagar.

[Algotezza]

Jag skulle vilja säga att allt åtminstone följer regler på ett logiskt sätt. Det kan man inte komma ifrån.

Du menar kanske naturlagar och det sätt på vilka dessa styr naturen? Jag vet inte om allt kan sägas följa av enkla orsakssammanhang. Jag lutar åt att det inom kvantvärlden inte är lika enkelt att påstå att allt som sker har en orsak. Inte heller tror människor med t ex en kristen uppfattning att allt följer regler på ett logiskt sätt. Om trosbekännelsen är sann så kan Gud överskrida naturens lagar.

Är det inte ett oegentligt uttryckssätt att mena att "naturen följer lagar/regler"? Menar man då inte indirekt att naturen har ett val, följa eller ej? Naturlagar bygger väl på iakttagelser och statistik, att de extraherats fram ur dessa. Logik gäller språkliga uttryck som bygger på t.ex. iakttagelser (sak-/faktapåståenden) - och det rör sig då om symbolisk logik eller logik i det naturliga språket. Där ute i verkligheten rör det sig om kausalitet - men orsak-verkan är ju lika mycket en upplevelsekategori. Kausalitet är ingen lag som materien "följer"... Orsak-verkan är snarare en mångdimensionell väv och inte något endimensionellt linjärt... annat än när vi i vårt språk i vår beskrivning förenklar det vi förnummit.

Påstår man att naturlagar styr det som sker har man bara bytt ut ordet Gud mot ordet naturlagar.

/Algotezza

[Pilatus]

Om alla påståenden som grundas på empiri är relativa så är följande sats falsk: månen (Luna) är jordens enda naturliga satellit.
Det är förstås en sats som inte alltid har varit sann och någon gång i framtiden kommer månen att upphöra att vara en satellit till jorden. Men satsen har varit sann den tid som det funnits primater på jorden.

Om allt är relativt så måste följande metasats vara sann:
”Det är sant att någon absolut sanning inte finns”.

Det beror väl på vilka sanningar man åsyftar. Är satsen autoreferent menar du?

Jag menar att en "absolut sanning" är en antonym till relativitet. Satsen som negerar absolut sanning blir självmotsägande. Och ja, satsen uttalar sig om sin egen sanning.

[Algotezza]

Det beror väl på vilka sanningar man åsyftar. Är satsen autoreferent menar du?

Jag menar att en "absolut sanning" är en antonym till relativitet. Satsen som negerar absolut sanning blir självmotsägande. Och ja, satsen uttalar sig om sin egen sanning.[/quote]

Är det en självklarhet att satsen är självreferent?

/Algotezza

[Antimonetarist]

Jag skulle vilja säga att allt åtminstone följer regler på ett logiskt sätt. Det kan man inte komma ifrån.

Du menar kanske naturlagar och det sätt på vilka dessa styr naturen? Jag vet inte om allt kan sägas följa av enkla orsakssammanhang. Jag lutar åt att det inom kvantvärlden inte är lika enkelt att påstå att allt som sker har en orsak. Inte heller tror människor med t ex en kristen uppfattning att allt följer regler på ett logiskt sätt. Om trosbekännelsen är sann så kan Gud överskrida naturens lagar.

Jag menar att även oberäkneliga skeender följer principen oberäkneliget. Om Gud finns följer hen, enligt logiken, principerna som definierar Gud, till exempel allsmäktighet.

[Pilatus]

Du menar kanske naturlagar och det sätt på vilka dessa styr naturen? Jag vet inte om allt kan sägas följa av enkla orsakssammanhang. Jag lutar åt att det inom kvantvärlden inte är lika enkelt att påstå att allt som sker har en orsak. Inte heller tror människor med t ex en kristen uppfattning att allt följer regler på ett logiskt sätt. Om trosbekännelsen är sann så kan Gud överskrida naturens lagar.

Är det inte ett oegentligt uttryckssätt att mena att "naturen följer lagar/regler"?

Det är väl ett vardagligt sätt att uttrycka sig om att det vi betraktar som naturlagar är orubbligt pålitliga. Skeppsbyggare litar t ex på Arkimedes princip. Det vi betraktar som "lagar" finns på sätt och vis inskrivet i naturen.

Menar man då inte indirekt att naturen har ett val, följa eller ej? Naturlagar bygger väl på iakttagelser och statistik, att de extraherats fram ur dessa. Logik gäller språkliga uttryck som bygger på t.ex. iakttagelser (sak-/faktapåståenden) - och det rör sig då om symbolisk logik eller logik i det naturliga språket.

Du har rätt. Det vi beskriver som naturlagar är naturens sätt att fungera i objektiv mening. Den logik vi tillskriver t ex Keplers lagar gäller att deras giltighet är generella. En observerad avvikelse kräver att vi finner en förklaring.

Där ute i verkligheten rör det sig om kausalitet - men orsak-verkan är ju lika mycket en upplevelsekategori. Kausalitet är ingen lag som materien "följer"... Orsak-verkan är snarare en mångdimensionell väv och inte något endimensionellt linjärt... annat än när vi i vårt språk i vår beskrivning förenklar det vi förnummit.

Visst. Likväl är det vanligt med påståenden som att: "allting har en orsak". Det uttalas onekligen som en metasats om verkligheten.

Påstår man att naturlagar styr det som sker har man bara bytt ut ordet Gud mot ordet naturlagar.

Det är vanetänkande. Kanske skall man vara restriktiv med att tala om naturlagar och noga skilja mellan "Newtons naturlagar" mot modernare teorier om naturen och t ex Einsteins relativitetsteori.

[förstår mig själv]

Allt är relativt.

Är det en absolut sanning?

Nej det är en teori om allt. Alla teorier är relativa. Mer eller mindre bra. Detta är det bästa vi kan.

[freddemalte]

Sevärt!



Hälsar Fredrik

[Algotezza]

Du menar kanske naturlagar och det sätt på vilka dessa styr naturen? Jag vet inte om allt kan sägas följa av enkla orsakssammanhang. Jag lutar åt att det inom kvantvärlden inte är lika enkelt att påstå att allt som sker har en orsak. Inte heller tror människor med t ex en kristen uppfattning att allt följer regler på ett logiskt sätt. Om trosbekännelsen är sann så kan Gud överskrida naturens lagar.

Är det inte ett oegentligt uttryckssätt att mena att "naturen följer lagar/regler"?

Det är väl ett vardagligt sätt att uttrycka sig om att det vi betraktar som naturlagar är orubbligt pålitliga. Skeppsbyggare litar t ex på Arkimedes princip. Det vi betraktar som "lagar" finns på sätt och vis inskrivet i naturen.

Menar man då inte indirekt att naturen har ett val, följa eller ej? Naturlagar bygger väl på iakttagelser och statistik, att de extraherats fram ur dessa. Logik gäller språkliga uttryck som bygger på t.ex. iakttagelser (sak-/faktapåståenden) - och det rör sig då om symbolisk logik eller logik i det naturliga språket.

Du har rätt. Det vi beskriver som naturlagar är naturens sätt att fungera i objektiv mening. Den logik vi tillskriver t ex Keplers lagar gäller att deras giltighet är generella. En observerad avvikelse kräver att vi finner en förklaring.

Där ute i verkligheten rör det sig om kausalitet - men orsak-verkan är ju lika mycket en upplevelsekategori. Kausalitet är ingen lag som materien "följer"... Orsak-verkan är snarare en mångdimensionell väv och inte något endimensionellt linjärt... annat än när vi i vårt språk i vår beskrivning förenklar det vi förnummit.

Visst. Likväl är det vanligt med påståenden som att: "allting har en orsak". Det uttalas onekligen som en metasats om verkligheten.

Påstår man att naturlagar styr det som sker har man bara bytt ut ordet Gud mot ordet naturlagar.

Det är vanetänkande. Kanske skall man vara restriktiv med att tala om naturlagar och noga skilja mellan "Newtons naturlagar" mot modernare teorier om naturen och t ex Einsteins relativitetsteori.

Pragmatiskt sett fungerar vårt vardagsspråk förstås men om man vill köra lite filosofiskt finlir bör man väga sina ord på guldvåg vilket jag tyvärr inte själv alltid gör. Bekvämlighetsslarv gör jag mig ofta skyldig till. men så propsar jag inte på att komma med ultimata sanningar och lösningar. Men förhoppningsvis med något ur mitt perspektiv.

Som jag skrev någonstans - filosofi som vägledning i ens vardag och filosofi som övning i tankeskärpa och exakthet: områdena befruktar varandra. Det som hakar upp sig i många filosofiska diskussioner är när man glider mellan dessa attityder/perspektiv för att vinna debatter.

Sedan får man fundera över syftet med en debatt, vad man själv vill uppnå och har för avsikter.

Lagar, t.ex. naturlagar, finns väl bara i våra beskrivningar av verkligheten, som ett led i våra försök att förstå, behärska och förutsäga verklighetens olika processer och skeenden. Finns dessa lagar utan betraktaren? Eller händer det som händer bara...när vi inte ser på...



/Algotezza

[förstår mig själv]

Ja filosofi gör att man kanske har ett lite öppnare sinne man kan lättare förstå med förnuftet är mer öppen för att överge tidigare uppfattningar och förändra sig själv och övertyga andra. Öppen för religions och kulturförändringar. och att förnuftet får råda

[SigurdV]

Man kan använda begreppet "invarians" i stället för naturlag, som Einstein som ju ville kalla Relativitetsteori för Invariansteori... men språkbruk sitter gärna fast, och där fick han inte som han ville.

[förstår mig själv]

Ja språket ja alla neologismer som uppstår av psykoserna är källa till missförstånd. Man kan även kalla det samband mellan sinnen

[reflex]

Jag håller med trådskaparen om att "Gud endast existerar som ett begrepp i människors egna världar."
Svaret på frågan blir i så fall ja, förusatt att det går att sätta likhetstecken mellan "finns" och "existerar". Annars måste man definiera vad man menar med ordet finns.
Jag antar att vad som menas med ordet Gud är Bibelns Gud eller någon liknande högre makt.