Den fria viljan

[förstår mig själv]

Eller så kan man säga så här också. Miljön dvs händelser påverkar var din kropp senare kommer att befinna sig och vad man senare kommer att uppleva. (självklart gör arvet det också). Om man tex vinner på lotto kommer man tänka och röra sig lite annorlunda, kanske dör man i en flygolycka?!. Man kanske tar ledigt från arbetet och träffar en fru och får barn osv. Olika utfallsvarianter sker beroende av vad som sker i nuet. Saker och ting sker bara på ett sätt. Man kan inte föra handen fram och tillbaka samtidigt och man kan inte sitta på jobbet samtidigt som man flyger(kan och kan men oftast kan man inte). Man kan inte andas in samtidigt som man andas ut. Allt sker på ett sätt och det sker genom naturlagar.

[Algotezza]

Orsaken att tiden inte går oändlig snabbt är (självklarligen) att delar av verkligheten är slumpmässiga[/size]!
Det tar "tid" för nuet att övergå till nästa!Och det är tiden inom citationstecken som utgör platsen för upplevd (dynamisk)tid! i stunden mellan ögonblicken är vi i begynnelsen och betraktar serien av ögonblick framför oss som slutar vid det ögonblick vi "nyss" befann oss vi väntar tills alla slumpmässig information avslutas och vips har ett nästa ögonblick formats och vi lämnar det statiska ögonblicket för att ånyo ta oss till begynnelsen ...osv!
I en nästan begriplig mening ÄR vårt nu BEGYNNELSEN!

Tiden kan ses en dimension, den fjärde, på vilket sätt "går den"? Tidens eventuella "hastighet" handlar snarare om hur mycket upplevelser och handlingar vi kan fylla varje tidsenhet med och hur mycket som i yttre, fysisk bemärkelse sker per tidsenhet, hur många yttre processor som är igång per tidsenhet.

Jag tänkte också ett tag att vi "hoppade" från "nu till nu". Men det finns ett annat möjligt synsätt:

Nuet är en struktur, "en bärande eller stående våg" som är det sätt på vilket vi upplever världen och handlar i densamma. Nuet kan ses som en "immateriell struktur" som "genomströmmas" av händelser och handlingar och våra mentala processer, som tänka, minnas, känna, fantisera, analysera... Det finns inte tankar och känslor, bara emotionella och kognitiva processer...

Kort sagt, det är "samma nu" hela tiden - men med ständigt skiftande materiellt och mentalt innehåll.

Att "leva i nuet" är att vara uppmärksam på vad som här och nu "genomströmmar nuet", inte att "försöka hålla kvar ögonblicket".

/Algotezza

[reflex]

Att singla slant är ju också ett val.
Attlåta slumpen avgöra i en situation när man inte kan bestämma sig.
Egentligen är det precis i en sån situation som du har verkligt fri vilja. Du får ingen vägledning av tidigare erfarenheter eller annat för hur du ska fatta ditt beslut.
Fri vilja är att inte kunna bestämma sig.

Nu fick du till det va? He he!
Men det är valet som är fritt :att än så länge inte bestämma sig är (fast det låter paradoxalt) ett fritt val!
Och jag tycker det bästa argumentet mot kausal vija är att då skulle tiden gått oändligt snabbt... Det är faktiskt så bra så att ingen begriper det argumentet!
Jag har själv svårt att begripa det Men tänk på begynnelsen. Där finns allt ordnat och fortsättningen kan förutses i minsta detalj... Varför uppnås i så fall inte slutresultatet omedelbart? Tar kanske uträkningen av förutsägelsen (=uppnåelse) MINST lika lång tid som det tar att gå den vanliga vägen och köra igång experimentet?
I informationsteorin definieras slumpmassig information som information som inte KAN komprimeras (= beräknas i förväg) ...
Orsaken att tiden inte går oändlig snabbt är (självklarligen) att delar av verkligheten är slumpmässiga!
Det tar "tid" för nuet att övergå till nästa!Och det är tiden inom citationstecken som utgör platsen för upplevd (dynamisk)tid! i stunden mellan ögonblicken är vi i begynnelsen och betraktar serien av ögonblick framför oss som slutar vid det ögonblick vi "nyss" befann oss.
Vi väntar tills all slumpmässig information erhållits och vips har ett nästa ögonblick formats och vi lämnar detta statiska ögonblick för att ånyo ta oss till begynnelsen ...osv!
I en nästan begriplig mening ÄR vårt nu BEGYNNELSEN!

Förstår inte hur du menar....
Beslut fattas på olika sätt. Vissa beslut fattas autamatiskt av nervsystemet. Vissa fattas instinktivt utan att tänkandet är inblandat. Vissa fattas vanemässigt. Grunden till de beslut vi fattar kan se olika ut men ett är säkert. Någon grund finns det alltid till ett aktivt fattat beslut. Man tror kanske att viljan är fri eftersom vi har möjlighet att välja, men det är inte så att det bara finns två ytterlighetsståndpunkter. Å ena sidan helt fri vilja, å andra sidan ren determinism.
Eftersom jag inte tror att slumpen existerar så ser jag varje beslut som ingående i en händelsekedja, men de samband som leder fram dit är så oerhört komplext att ingenting kan sägas vara deterministiskt i alla fall. En liten obetydlighet skulle ha kunnat påverka så att valet blev ett annat. Man gjorde en film på det här temat (Sliding Doors, (inte särskilt bra)) Dels visades händelseförloppet när hon hann med tåget, dels ett alternativt händelseförlopp när hon missade det.

[förstår mig själv]

Ja kort och gott. Ju mer man förstår om människan och sig själv dvs förstår orsaken till något ju säkrare blir man på att viljan är ofri. Hade just en patient som var överviktig. Han vill gå ned i vikt. Han känner sig ful, får mer ont, lever kanske kortare osv. Flera skäl att vilja. Men ändå hungersgänslan och suget efter något gott påverkar hans kropp så att den tar in mer energi en den behöver. Hans rörelser (i verkligheten) förändras pga detta. Kroppens rörelser och hans tankar styrs alltså delvis pga dessa faktorer (inte de enda naturligtvis). Så här styrs vi också. Summan av det som påverkar(känslor) bildar en "vektor" som styr rörelserna och tankarna.
Det känns ganska bra när patienten märker att jag förstår att det är svårt för honom och att han inte KAN låta bli att äta förmycket.
Tidigare hade jag en smärtpatient som hade så ont att han inte KUNDE gå. Han vill ju men KAN inte då känslan hämmar hans kropps rörelser.
Sedan hade jag igår en patient med narkolepsi. Han ville inte sova men var TVUNGEN. Hade en patient med astma som var tvungen att andas fort. Hade en patient med tics (ofrivillig rörelse). Hade en patient med depression som inte KUNDE leva, det var för plågsamt. Hade en patient med fobi, kunde inte åka tunnelbana(ångest). Har patienter med "tvångshandlingar"osv osv osv. Innan man själv sett och hellst kännt så är det svårt att förstå. Det är lärorikt att träffa människor och tala om deras problem.

[Algotezza]

Ja kort och gott. Ju mer man förstår om människan och sig själv dvs förstår orsaken till något ju säkrare blir man på att viljan är ofri. Hade just en patient som var överviktig. Han vill gå ned i vikt. Han känner sig ful, får mer ont, lever kanske kortare osv. Flera skäl att vilja. Men ändå hungersgänslan och suget efter något gott påverkar hans kropp så att den tar in mer energi en den behöver. Hans rörelser (i verkligheten) förändras pga detta. Kroppens rörelser och hans tankar styrs alltså delvis pga dessa faktorer (inte de enda naturligtvis). Så här styrs vi också. Summan av det som påverkar(känslor) bildar en "vektor" som styr rörelserna och tankarna.
Det känns ganska bra när patienten märker att jag förstår att det är svårt för honom och att han inte KAN låta bli att äta förmycket.
Tidigare hade jag en smärtpatient som hade så ont att han inte KUNDE gå. Han vill ju men KAN inte då känslan hämmar hans kropps rörelser.
Sedan hade jag igår en patient med narkolepsi. Han ville inte sova men var TVUNGEN. Hade en patient med astma som var tvungen att andas fort. Hade en patient med tics (ofrivillig rörelse). Hade en patient med depression som inte KUNDE leva, det var för plågsamt. Hade en patient med fobi, kunde inte åka tunnelbana(ångest). Har patienter med "tvångshandlingar"osv osv osv. Innan man själv sett och hellst kännt så är det svårt att förstå. Det är lärorikt att träffa människor och tala om deras problem.

Vilja och kunna måste vara synkroniserade för att man ska kunna göra det man vill. Att man inte är fri att göra vad man vill när man inte har förmågan eller möjligheten på grund av yttre omständigheter, utesluter ju inte att det finns tillfällen när man faktiskt kan göra det man vill, när man har förmågan därtill och när förhållandena tillåter det. Eller du menar att de extremsituationer du tar upp är så generaliserbara att de åskådliggör varför viljan alltid är ofri?

/Algotezza

[förstår mig själv]

Ja naturligtvis. Och anledningen till att vi inte kan göra allt är naturlagar. Vi kan tex inte gå igenom berg(materia), eller hoppa till månen. Eller så kan vi inte gå in i mörkret(känsla=). Egentligen kan vi bara göra en sak och det är det vi gör. Allt likt en fallande kropp eller eller elektroners dragning till den positiva batteripolen sker på ett sätt dvs enligt "naturlagen". Sättet att förstå är att observera/registrera. Detta måste vi göra för att kunna bilda teorier. Detta gäller allt i naturen, även människan såklart. När man slutar observera/dvs registrera/få input slutar man att förstå. Blockerar sina sinnen. Om en fobiker tex är rädd för mörkret så bör han registrera/dvs uppleva mörkret. Han har en föreställning om något som ger en känsla tex rädd,panik eller ångest när han riskerar att hamna i en sådan situation. Detta gör att denne hindras att undersöka och alltså förstå. Vi påverkas alla mer eller mindre på liknande sätt. Tex övergivandet av olika fantasier tex religioner. Just detta att överge fantasin om den fria viljan kan kännas olustigt. Man tvingas förändra sin syn på människan och kommer bli mer fredlig och förlåtande till sin natur.

[förstår mig själv]

Generellt kan meningen med livet sägas vara att vi ska må så bra som möjligt(eller överleva och fortplanta oss). Detta är en TEORI om något som sker i naturen. Då måste den prövas,vi ska alltså kunna registrera att teorin verkar stämma. Dvs vi observerar däggdjur och kan se att det är vad rörelserna däggdjuren gör leder till. Det är alltså rimligt att anta teorin för att förstå däggdjur. Djuren förstår ju själva inte detta på samma sätt som vi. Men likväl gör de såhär. Det verkar fungera per automatik. Djuren tänker ju inte på svenska, att de tex har en "fri vilja". Tur är väl det för skulle de inte sträva efter att må bra/överleva så skulle däggdjuret inte existera. Det skulle avvika/fela och utrotas. Vi är också däggdjur och teorin gäller även oss. Således följer man en teori följer man en teori inte en fri vilja/slumpen.

[Algotezza]

Ja naturligtvis. Och anledningen till att vi inte kan göra allt är naturlagar. Vi kan tex inte gå igenom berg(materia), eller hoppa till månen. Eller så kan vi inte gå in i mörkret(känsla=). Egentligen kan vi bara göra en sak och det är det vi gör. Allt likt en fallande kropp eller eller elektroners dragning till den positiva batteripolen sker på ett sätt dvs enligt "naturlagen". Sättet att förstå är att observera/registrera. Detta måste vi göra för att kunna bilda teorier. Detta gäller allt i naturen, även människan såklart. När man slutar observera/dvs registrera/få input slutar man att förstå. Blockerar sina sinnen. Om en fobiker tex är rädd för mörkret så bör han registrera/dvs uppleva mörkret. Han har en föreställning om något som ger en känsla tex rädd,panik eller ångest när han riskerar att hamna i en sådan situation. Detta gör att denne hindras att undersöka och alltså förstå. Vi påverkas alla mer eller mindre på liknande sätt. Tex övergivandet av olika fantasier tex religioner. Just detta att överge fantasin om den fria viljan kan kännas olustigt. Man tvingas förändra sin syn på människan och kommer bli mer fredlig och förlåtande till sin natur.

Vem har påstått att man måste kunna bryta mot naturlagarna för att man ska sägas ha fri vilja? Att vi gör det vi gör och gör det vi kan göra, är ju en analytisk sanning, som varken verifierar eller falsifiera påståendet att vi har en fri vilja.

Vad menar du egentligen med fri resp. ofri vilja? Är förutsättningen för att kunna tala om fri vilja att man även kan förverkliga sina vildaste fantasier medan ofri vilja är en följd av att vi lever under t.ex. naturlagar som vi inte kan bryta emot?

Varför finns det sådant ointresse att tala om fri och ofri vilja i vardaglig mening?

/Algotezza

[förstår mig själv]

Ett sätt att förstå lite bättre vad jag menar. Om vi har två biljardbollar. När den ena bollen träffar den andre som vi antar ligger still kommer de bollen sättas i rörelse. Beroende på vår information om hastighet, vikt, och träffpunkt kan vi förutsäga rörelsen på den andra bollen. Vi gör här antagandet att bollen bara kan röra sig på ett sätt om fakta är kända. På samma sätt gör vi omedvetet antagandet om något objektivt. Tex illusionens antagande om grundtillståndet. Så funkar hjärnan och detta gör kunskap/teoribildningen möjlig. I praktiken kan vi kanske räkna ut ett intervall på riktning och hastighet på bollen. Likadant är det med människans rörelser. De är svårt att exakt beskriva resultaten av allt som påverkar. Vi kan dock förstå bättre och bättre. Människan är drabbad av masspsykos och tar inte språnget till kunskap om sig själv på detta sätt.
Ett sätt att förstå och förklara är mönsterbildning, vi har tyvärr svårt att se detta pga låsningen.

[förstår mig själv]

Bryta mot naturlagarna. Ja om vi nu antar att vi består av materia och all materia följer naturlagarna. Så följer vi naturlagarna. Vår kropp kan alltså bara befinna sig på ett ställe och det är enligt naturlagen. Annars går vi imot naturlagen och intar en omöjlig plats. Tex börjar flyga eller röra oss utan orsak dvs slumpmässigt. Om du har en sten som faller mot jorden(eller materia tex människa) så styrs den av naturlagarna. Även på marken kan tilläggas.

[Pilatus]

Ju mer man förstår om människan och sig själv dvs förstår orsaken till något ju säkrare blir man på att viljan är ofri.

Slutsatsen (viljan är ofri) följer inte av premissen (att förstå orsaken till något). Argumentet är falskt.

[Pilatus]

Bryta mot naturlagarna. Ja om vi nu antar att vi består av materia och all materia följer naturlagarna. Så följer vi naturlagarna. Vår kropp kan alltså bara befinna sig på ett ställe och det är enligt naturlagen. Annars går vi imot naturlagen och intar en omöjlig plats. Tex börjar flyga eller röra oss utan orsak dvs slumpmässigt. Om du har en sten som faller mot jorden(eller materia tex människa) så styrs den av naturlagarna. Även på marken kan tilläggas.

På vilket sätt leder detta resonemang till slutsatser om viljans natur? Vissa sjukdomstillstånd framkallar en känsla av att personens handlingar kontrolleras utifrån. En hypotes går ut på att den delen av hjärnan som jämför motoriska kommandon med den respons som kommer från kroppen (proprioception) inte fungerar, vilket leder till hallucinationer och vanföreställningar om kontroll.

[förstår mig själv]

Ju mer man förstår om människan och sig själv dvs förstår orsaken till något ju säkrare blir man på att viljan är ofri.

Slutsatsen (viljan är ofri) följer inte av premissen (att förstå orsaken till något). Argumentet är falskt.

Nej om man kan förutsäga något så är det inte längre fritt. Om något rör sig fritt eller slumpartat så går det inte att förutsäga vad som ska ske. Säg att du ger input/program till en maskin eller påverkar något annat tex en människa och kan förutsäga verkan av vad du gör är det inte längre fritt utan följer naturlagar.

[förstår mig själv]

Bryta mot naturlagarna. Ja om vi nu antar att vi består av materia och all materia följer naturlagarna. Så följer vi naturlagarna. Vår kropp kan alltså bara befinna sig på ett ställe och det är enligt naturlagen. Annars går vi imot naturlagen och intar en omöjlig plats. Tex börjar flyga eller röra oss utan orsak dvs slumpmässigt. Om du har en sten som faller mot jorden(eller materia tex människa) så styrs den av naturlagarna. Även på marken kan tilläggas.

På vilket sätt leder detta resonemang till slutsatser om viljans natur? Vissa sjukdomstillstånd framkallar en känsla av att personens handlingar kontrolleras utifrån. En hypotes går ut på att den delen av hjärnan som jämför motoriska kommandon med den respons som kommer från kroppen (proprioception) inte fungerar, vilket leder till hallucinationer och vanföreställningar om kontroll.

Om du förstår naturlagarna har du möjlighet att "kontrollera". Det handlar inte om kontroll utifrån. Anser du att stenen som faller mot jorden (tex enligt Newtons teori) kontrolleras utifrån. Ja då är du tom galnare än jag trodde. Du har ingen input att arbeta med byt miljö. Bli klokare.Människor som du är farliga. Ingen input, men intelligenta.

[Algotezza]

Bryta mot naturlagarna. Ja om vi nu antar att vi består av materia och all materia följer naturlagarna. Så följer vi naturlagarna. Vår kropp kan alltså bara befinna sig på ett ställe och det är enligt naturlagen. Annars går vi imot naturlagen och intar en omöjlig plats. Tex börjar flyga eller röra oss utan orsak dvs slumpmässigt. Om du har en sten som faller mot jorden(eller materia tex människa) så styrs den av naturlagarna. Även på marken kan tilläggas.

Jag kan gå vart jag vill, cykla vart jag vill, åka bil vart jag vill - jag kan följa naturlagarna och ändå ha fri vilja. Jag behöver inte kunna göra underverk och bryta mot naturlagarna för att ha fri vilja. Om man inte definierar fri vilja på ett sätt som strider mot gängse språkbruk, både inom vardagsspråk och filosofiskt språk.

/Algotezza