Jag är det enkelspårigaste jag nånsin träffat.Algotezza skrev:SigurdV skrev:Cantor för tillfället...mest på flashback.
Cantors teorem?
Själv tänker jag det är dags sticka hem från jobbet men jag har svårt att slita mej härifrån... Ikväll är det nationaldagsafton - en helg vi ännu inte uppmärksammar lika mycket som jul-, valborgs- och midsommarafton.
/Algotezza
Vad tänker du på?
Moderator: Moderatorgruppen
Vad tänker du på?
Vad tänker du på?
Att en mängd är oändlig betyder att det alltid finns fler element kvar i mängden än vad man plockar ur den, alltså: alla kan inte plockas ut en och en i taget utan alla måste tas ut på en gång ...kan man det?
Och på samma sätt måste de reella talen skapas alla på en och samma gång, de går inte att konstrueras ett och ett i taget ...man blir inte färdig. Oändliga mängder verkar inte konstruerbara. Eller förstörbara. Det här är bara en vecka gamla tankar, jag har varit Cantorian tills alldeles nyligen... nu verkar jag vara nåt mer likt Kronecker... men ändå inte , eftersom jag inte VILL förneka möjligheten av oändliga mängder. Jag tror jag bara menar att de inte kan konstrueras (bara skapas alla på en gång) och att diagonalbeviset innehåller minst EN konstruerad oändlighet: Det tal man uppvisar genom att ändra varje element i diagonalen.
När man parar reella tal med de naturliga talen så måste talet "1" paras med ett, och endast ett, decimaltal...VILKET DÅ!?? Allt vi vet om det talet är att det INTE är diagonaltalet! Så då definierar jag det blivande diagonaltalet som det tal som ska paras med nästa naturliga tal i detta fall med "2" ... det gör inget säger Cantor; det blev ett nytt diagonaltal nu... Bra! Säger jag, då är det just det decimaltalet som jag nu parar med "3"...och då BLIR DET ALDRIG NÅGOT DIAGONALTAL ÖVER EFTERSOM DET DIAGONALTAL SOM SKULLE BLIVIT ÖVER ALLTID ÄR NÄSTA DECIMALTAL TILL PARNING!
Det har jag försökt uttrycka genom att säga att det alltid finns plats "ovanför" listan , men då fattade ingen (knappt ens jag själv, förrän möjligen just nu) vad det var frågan om.
Om vi nu antar att parningen blir oändlig så motsäger vi oss eftersom det då tydligen både finns och inte finns ett överblivet diagonaltal. Vad gör vi med den motsägelsen?
Och på samma sätt måste de reella talen skapas alla på en och samma gång, de går inte att konstrueras ett och ett i taget ...man blir inte färdig. Oändliga mängder verkar inte konstruerbara. Eller förstörbara. Det här är bara en vecka gamla tankar, jag har varit Cantorian tills alldeles nyligen... nu verkar jag vara nåt mer likt Kronecker... men ändå inte , eftersom jag inte VILL förneka möjligheten av oändliga mängder. Jag tror jag bara menar att de inte kan konstrueras (bara skapas alla på en gång) och att diagonalbeviset innehåller minst EN konstruerad oändlighet: Det tal man uppvisar genom att ändra varje element i diagonalen.
När man parar reella tal med de naturliga talen så måste talet "1" paras med ett, och endast ett, decimaltal...VILKET DÅ!?? Allt vi vet om det talet är att det INTE är diagonaltalet! Så då definierar jag det blivande diagonaltalet som det tal som ska paras med nästa naturliga tal i detta fall med "2" ... det gör inget säger Cantor; det blev ett nytt diagonaltal nu... Bra! Säger jag, då är det just det decimaltalet som jag nu parar med "3"...och då BLIR DET ALDRIG NÅGOT DIAGONALTAL ÖVER EFTERSOM DET DIAGONALTAL SOM SKULLE BLIVIT ÖVER ALLTID ÄR NÄSTA DECIMALTAL TILL PARNING!
Det har jag försökt uttrycka genom att säga att det alltid finns plats "ovanför" listan , men då fattade ingen (knappt ens jag själv, förrän möjligen just nu) vad det var frågan om.
Om vi nu antar att parningen blir oändlig så motsäger vi oss eftersom det då tydligen både finns och inte finns ett överblivet diagonaltal. Vad gör vi med den motsägelsen?
Vad tänker du på?
SigurdV skrev:Och på samma sätt måste de reella talen skapas alla på en och samma gång, de går inte att konstrueras ett och ett i taget
Om vi tänker oss att vi drar en linje på svarta tavlan och snabbt plockar in hela sekvensen av reella tal på på mindre än ca tio minuter, skulle inte det gå? Det blir trångt, men om man hjälps åt.
Moderator
Vad tänker du på?
När du drar en linje skapar du en kontinuitet så att mellan vilka två punkter som helst finns en annan punkt. Vilket innebär att så fort en (fysisk) krita nuddar (den fysiska) tavlan finns alla reella talen fix och färdiga i kritpunkten som täcker en viss yta.Pilatus skrev:SigurdV skrev:Och på samma sätt måste de reella talen skapas alla på en och samma gång, de går inte att konstrueras ett och ett i taget
Om vi tänker oss att vi drar en linje på svarta tavlan och snabbt plockar in hela sekvensen av reella tal på på mindre än ca tio minuter, skulle inte det gå? Det blir trångt, men om man hjälps åt.
Vad tänker du på?
SigurdV skrev:När du drar en linje skapar du en kontinuitet så att mellan vilka två punkter som helst finns en annan punkt. Vilket innebär att så fort en (fysisk) krita nuddar (den fysiska) tavlan finns alla reella talen fix och färdiga i kritpunkten som täcker en viss yta.Pilatus skrev:SigurdV skrev:Och på samma sätt måste de reella talen skapas alla på en och samma gång, de går inte att konstrueras ett och ett i taget
Om vi tänker oss att vi drar en linje på svarta tavlan och snabbt plockar in hela sekvensen av reella tal på på mindre än ca tio minuter, skulle inte det gå? Det blir trångt, men om man hjälps åt.
Herrejistanes, det finns inte ett enda tal i dina kritpunkter förrän någon markerar och sätter dit dem.
Vad tänker du på?
De markerade ställena måste finnas för att kunna utpekas!Zokrates skrev:Herrejistanes, det finns inte ett enda tal i dina kritpunkter förrän någon markerar och sätter dit dem.
Och många är för små för att synas för blotta ögat.
Vad tänker du på?
Pilatus skrev:SigurdV skrev:Och på samma sätt måste de reella talen skapas alla på en och samma gång, de går inte att konstrueras ett och ett i taget
Om vi tänker oss att vi drar en linje på svarta tavlan och snabbt plockar in hela sekvensen av reella tal på på mindre än ca tio minuter, skulle inte det gå? Det blir trångt, men om man hjälps åt.
De reella talen liksom alla andra mängder finns väl redan sedan den dag de definierades. Spelar väl ingen roll vad du håller på med på svarta tavlan eller den vita för den delen eller på en datorskärm.
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Vad tänker du på?
Vissa förhållanden... som längden på diagonalen i en kvadrat ... kan inte uttryckas rationellt. Och frågan är om diagonalen har någon exakt bestämd längd ...denna längd är i så fall ett reellt tal. Och definiera dem gärna om du kan, jag börjar tvivla på att de finns i verkligheten! Och att de inte ens finns i rationella fantasier som ren matematikAlgotezza skrev:Pilatus skrev:SigurdV skrev:Och på samma sätt måste de reella talen skapas alla på en och samma gång, de går inte att konstrueras ett och ett i taget
Om vi tänker oss att vi drar en linje på svarta tavlan och snabbt plockar in hela sekvensen av reella tal på på mindre än ca tio minuter, skulle inte det gå? Det blir trångt, men om man hjälps åt.
De reella talen liksom alla andra mängder finns väl redan sedan den dag de definierades. Spelar väl ingen roll vad du håller på med på svarta tavlan eller den vita för den delen eller på en datorskärm.
/Algotezza
Vad tänker du på?
SigurdV skrev:Vissa förhållanden... som längden på diagonalen i en kvadrat ... kan inte uttryckas rationellt. Och frågan är om diagonalen har någon exakt bestämd längd ...denna längd är i så fall ett reellt tal. Och definiera dem gärna om du kan, jag börjar tvivla på att de finns i verkligheten! Och att de inte ens finns i rationella fantasier som ren matematikAlgotezza skrev:
De reella talen liksom alla andra mängder finns väl redan sedan den dag de definierades. Spelar väl ingen roll vad du håller på med på svarta tavlan eller den vita för den delen eller på en datorskärm.
/Algotezza
Definiera verkligheten! Tinget-i-sig, tinget-för-dig?
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Vad tänker du på?
Algotezza skrev:SigurdV skrev:Vissa förhållanden... som längden på diagonalen i en kvadrat ... kan inte uttryckas rationellt. Och frågan är om diagonalen har någon exakt bestämd längd ...denna längd är i så fall ett reellt tal. Och definiera dem gärna om du kan, jag börjar tvivla på att de finns i verkligheten! Och att de inte ens finns i rationella fantasier som ren matematikAlgotezza skrev:
De reella talen liksom alla andra mängder finns väl redan sedan den dag de definierades. Spelar väl ingen roll vad du håller på med på svarta tavlan eller den vita för den delen eller på en datorskärm.
/Algotezza
Definiera verkligheten! Tinget-i-sig, tinget-för-dig?
/Algotezza
Det gör jag med hjälp av "#" som du väl inte lagt på minnet:
Def: "verkligheten" = #verkligheten#
Sen är det ju så att det inte verkar finnas "Ting i sig" när man går igenom teorin för objekt(= objektdefinitioner).
Eftersom ting kräver både yttre och inre för att vara korrekt definierade (enligt den grundläggande principen)... och då x varande i sig inte förutsätter yttre så är således inte x definierad!
Tingen för mig är förnimmelserna tolkade i TOV (= teorin om verkligheten)
Det är mindre tillkrånglat än det låter. Teorier är ,kan reduceras till, konjunktioner...är alltså komplexa påståenden . Vi kategoriserar verkligheten genom att dela in den i kongruensklasser.
Ett verkligt objekt är således en punkt i ett tvådimensionelt koordinatsystem (din subjektiva referensram) där riktningen mot dej (som okategoriserad helhet) är den ena dimensionen och riktningen mot verkligheten som okategoriserad helhet är den andra.
Jag förstår att det sagda är fullständigt obegripligt för andra än mig själv och föreslår att vi arbetar med exempel på teorier (exemplifiering) och inte BARA pratar om hur det är (abstraktion)!
Vad tänker du på?
Algotezza skrev:SigurdV skrev:Vissa förhållanden... som längden på diagonalen i en kvadrat ... kan inte uttryckas rationellt. Och frågan är om diagonalen har någon exakt bestämd längd ...denna längd är i så fall ett reellt tal. Och definiera dem gärna om du kan, jag börjar tvivla på att de finns i verkligheten! Och att de inte ens finns i rationella fantasier som ren matematikAlgotezza skrev:
De reella talen liksom alla andra mängder finns väl redan sedan den dag de definierades. Spelar väl ingen roll vad du håller på med på svarta tavlan eller den vita för den delen eller på en datorskärm.
/Algotezza
Definiera verkligheten! Tinget-i-sig, tinget-för-dig?
/Algotezza
Det gör jag med hjälp av "#" som du väl inte lagt på minnet:
Def: "verkligheten" = #verkligheten#
Sen är det ju så att det inte verkar finnas "Ting i sig" när man går igenom teorin för objekt(= objektdefinitioner).
Eftersom ting kräver både yttre och inre för att vara korrekt definierade (enligt den grundläggande principen)... och då x varande i sig inte förutsätter yttre så är således inte x definierad!
Tingen för mig är förnimmelserna tolkade i TOV (= teorin om verkligheten)
Det är mindre tillkrånglat än det låter. Teorier är ,kan reduceras till, konjunktioner...är alltså komplexa påståenden . Vi kategoriserar verkligheten genom att dela in den i kongruensklasser.
Ett verkligt objekt är således en punkt i ett tvådimensionelt koordinatsystem (din subjektiva referensram) där riktningen mot dej (som okategoriserad helhet) är den ena dimensionen och riktningen mot verkligheten som okategoriserad helhet är den andra.
Jag förstår att det sagda är fullständigt obegripligt för alla (kanske t o m för mig själv) och föreslår att vi arbetar med exempel på teorier (exemplifiering) och inte BARA pratar om hur det är (abstraktion)! Så vad kan vi säga om teorin för teorier?
Vad tänker du på?
SigurdV skrev:Det gör jag med hjälp av "#" som du väl inte lagt på minnet:
Def: "verkligheten" = #verkligheten#
Sen är det ju så att det inte verkar finnas "Ting i sig" när man går igenom teorin för objekt(= objektdefinitioner).
Eftersom ting kräver både yttre och inre för att vara korrekt definierade (enligt den grundläggande principen)... och då x varande i sig inte förutsätter yttre så är således inte x definierad!
Tingen för mig är förnimmelserna tolkade i TOV (= teorin om verkligheten)
Det är mindre tillkrånglat än det låter. Teorier är ,kan reduceras till, konjunktioner...är alltså komplexa påståenden . Vi kategoriserar verkligheten genom att dela in den i kongruensklasser.
Ett verkligt objekt är således en punkt i ett tvådimensionelt koordinatsystem (din subjektiva referensram) där riktningen mot dej (som okategoriserad helhet) är den ena dimensionen och riktningen mot verkligheten som okategoriserad helhet är den andra.
Jag förstår att det sagda är fullständigt obegripligt för alla (kanske t o m för mig själv) och föreslår att vi arbetar med exempel på teorier (exemplifiering) och inte BARA pratar om hur det är (abstraktion)! Så vad kan vi säga om teorin för teorier?
Du måste peka utanför språket med hjälp av språket för att definiera verkligheten. Kan ju iofs vara det du gör med dina symboler. #symboler#.
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Vad tänker du på?
Algotezza skrev:SigurdV skrev:Det gör jag med hjälp av "#" som du väl inte lagt på minnet:
Def: "verkligheten" = #verkligheten#
Sen är det ju så att det inte verkar finnas "Ting i sig" när man går igenom teorin för objekt(= objektdefinitioner).
Eftersom ting kräver både yttre och inre för att vara korrekt definierade (enligt den grundläggande principen)... och då x varande i sig inte förutsätter yttre så är således inte x definierad!
Tingen för mig är förnimmelserna tolkade i TOV (= teorin om verkligheten)
Det är mindre tillkrånglat än det låter. Teorier är ,kan reduceras till, konjunktioner...är alltså komplexa påståenden . Vi kategoriserar verkligheten genom att dela in den i kongruensklasser.
Ett verkligt objekt är således en punkt i ett tvådimensionelt koordinatsystem (din subjektiva referensram) där riktningen mot dej (som okategoriserad helhet) är den ena dimensionen och riktningen mot verkligheten som okategoriserad helhet är den andra.
Jag förstår att det sagda är fullständigt obegripligt för alla (kanske t o m för mig själv) och föreslår att vi arbetar med exempel på teorier (exemplifiering) och inte BARA pratar om hur det är (abstraktion)! Så vad kan vi säga om teorin för teorier?
![]()
Du måste peka utanför språket med hjälp av språket för att definiera verkligheten. Kan ju iofs vara det du gör med dina symboler. #symboler#.
/Algotezza
Nu tror jag vi kommunicerar lite bättre och börjar förstå varandras språk!
Men delar av verkligheten... finns inom oss... vi och våra påståenden ingår också i verkligheten!
Vore inte så fallet skulle verkligheten vara helt dold och ouppnåelig för oss.
Vi skulle ju inte ens finnas
Som det nu är startar vi i en liten lekstuga som våra föräldrar sköter om
tills vi kan börja göra nåt självständigt tillsammans med verkligheten.
Vad tänker du på?
SigurdV skrev:Algotezza skrev:
Du måste peka utanför språket med hjälp av språket för att definiera verkligheten. Kan ju iofs vara det du gör med dina symboler. #symboler#.
/Algotezza![]()
Nu tror jag vi kommunicerar lite bättre och börjar förstå varandras språk!
Men delar av verkligheten... finns inom oss... vi och våra påståenden ingår också i verkligheten!
Vore inte så fallet skulle verkligheten vara helt dold och ouppnåelig för oss.
Vi skulle ju inte ens finnas
Som det nu är startar vi i en liten lekstuga som våra föräldrar sköter om
tills vi kan börja göra nåt självständigt tillsammans med verkligheten.
Vad med falsifierbarhet, verifierbarhet, ge belägg baserade på iakttagelser och slutsatser, koherens? Det kommer man långt med.
Ja, de olika verklighetsdimensionerna genomsyrar varandra, nu och då, fantasi och "verkligt", ord - bild- och det avbildade... Det är en soppa... Ord och språk är väl åra sätt skapa något slags ordning i "det kosmiska kaoset"...
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 17 och 0 gäster