Institutionsteorin

[FrökenJ]

Hej,
sitter här och försöker förstå George Dickies institutionsteori, och de tre versioner som han utvecklat av den. Jag hänger med till den del att konstvärlden som institution bestämmer vad som ska anses vara konst. Men sedan när det kommer till skillnaderna mellan de tre versionerna så går det lite trögare. Den infon jag lyckats få tag i om detta behandlar bara teorin som helhet och går inte närmare in på de olika versionerna tyvärr.
Är det möjligtvis någon som kan detta och har lust att förklara för mig?

Hjälp mottages ytterst tacksamt

[Pilatus]

Hej,
sitter här och försöker förstå George Dickies institutionsteori, och de tre versioner som han utvecklat av den. Jag hänger med till den del att konstvärlden som institution bestämmer vad som ska anses vara konst. Men sedan när det kommer till skillnaderna mellan de tre versionerna så går det lite trögare. Den infon jag lyckats få tag i om detta behandlar bara teorin som helhet och går inte närmare in på de olika versionerna tyvärr.
Är det möjligtvis någon som kan detta och har lust att förklara för mig?

George Dickie skriver om tre fält: "Theory of the Aesthetic", "Philosophy of Art" och om "Philosophy of Criticism".
Bokens titel: Aesthetics, An Introduction, Pegasus, New York, 1971. 200 s.

[reflex]

Det här är en intressant fråga.
Vad är konst egentligen?
Och vem bestämmer vad som är konst?
Det kan nog stämma att det är institutionerna som i mångt och mycket bestämmer konstens värde, men det finns flera aspekter.
Är det hur svårt det är för någon annan att göra ett likadant "konstverk" som avgör?
År det "marknaden", det vill säga flertalet av människorna, som avgör den konstnärliga kvaliteten?
Finns det någon underliggande nedärvd "smak" som får oss att kunna avgöra konstens kvalitet?
Det var några frågor som kom upp direkt. Nu är det dags för morgonrundan. Kanske någon annan vill spinna vidare?

[Pilatus]

Vad är konst egentligen?

Svaret är beroende av vem du frågar, vad slags objekt du betraktar och i vilket sammanhang det förekommer. Dickies tänker sig att hans och alla andra teorier om konst är av ontologisk karaktär, de är är förklaringar av varför ett konstverk är konst.

Och vem bestämmer vad som är konst?

Enligt Dickie så har de tidigare teorierna om konst varit för begränsade och uppehållit sig vid hur väl konstnären lyckats avbilda det som utgör verkets motiv. Men det tror jag inte kan vara en riktig bedömning. Matthias Grünewalds målning, Korsfästelsen från 1515 talar om något helt annat, vad konsten förmedlar, dess inneboende kraft, dess estetik och innehåll.

Det kan nog stämma att det är institutionerna som i mångt och mycket bestämmer konstens värde, men det finns flera aspekter.

Det håller jag med om. Hur mycket institutionerna än må hylla Kirsten Ortweds Hommage à Raoul Wallenberg vid Nybroplan så anser många att det mest liknar hundskit. Hur det skall kunna associeras som en hyllning till Raoul Wallenberg är inte enkelt att förstå.

[reflex]

Jag anser att konst måste uttrycka känslor annars är det inte konst.
Konsten ska även väcka känslor hos den som tar del av den, annars är det inte konst. Dessutom bör dessa känslor vara av positiv natur, annars är det inte någon bra konst.
Vidare bör bra konst vara universell, d.v.s. kunna skapa positiva känslor hos många och på lyssnarens/betraktarens/läsarens egna villkor.

[Pilatus]

Jag anser att konst måste uttrycka känslor annars är det inte konst.

Så har det säkert varit att god konst skall vara emotionellt expressiv. Men många värjer sig säkert mot bilder som känns tunga och fordrande. I stället har bilderna ofta tömts på allt innehåll, de föreställer inte något alls. Några fält med färg. Mark Rothko försökte klargöra sin ståndpunkt:
"En målares verk utvecklas mot allt större klarhet, till ett undanröjande av alla hinder som står mellan målaren och idén, och mellan idén och betraktaren. Att uppnå denna klarhet är att bli förstådd."

Se http://quintessentialruminations.wordpress.com/2011/05/11/on-the-threshold-of-the-divine-with-mark-rothko/

Men man skall antagligen inte använda Mark Rothko som en startpunkt om man skall diskutera konstbegreppet. Och mina kunskaper om Rothko begränsar sig till att hans verk betalas bra på auktioner. Abstrakt expressionism är inte enkel, vilket ideligen exploaterades av konstnärer som tog genvägar och kluddade ihop något som de ville att någon skulle betala dem för. Kanske är även sådant konst, konst måste ju inte vara bra för att få kallas konst.

[Illusionen]

Det här är en intressant fråga.
Vad är konst egentligen?
Och vem bestämmer vad som är konst?
Det kan nog stämma att det är institutionerna som i mångt och mycket bestämmer konstens värde, men det finns flera aspekter.
Är det hur svårt det är för någon annan att göra ett likadant "konstverk" som avgör?
År det "marknaden", det vill säga flertalet av människorna, som avgör den konstnärliga kvaliteten?
Finns det någon underliggande nedärvd "smak" som får oss att kunna avgöra konstens kvalitet?
Det var några frågor som kom upp direkt. Nu är det dags för morgonrundan. Kanske någon annan vill spinna vidare?

Konstupplevelsen är sannolikt individuellt förankrad.
Konstens kvalitet och värde borde då vara knutet till det egna jaget.
Att någon utomstående skulle kunna bestämma vad som är konst för mig är då uteslutet.

För mig är t ex följande musik konst,
http://www.youtube.com/watch?v=rrk-zuuc77U
http://www.youtube.com/watch?v=D9-2jM5RNSs
http://www.youtube.com/watch?v=5-MT5zeY6CU

Vad det är som gör att jag förnimmer detta som vackert och en viktig komponent i mitt liv ?
Personligen tror jag det har att göra med någon typ av mönsterigenkänning, där mönstret är
en sofistikerad spegling av något som är positivt för vår överlevnad och välbefinnande.
Arvet är här troligen involverat i formandet av skönhetsförnimmelsens referens.

/ Illusionen

[Pilatus]

Konstupplevelsen är sannolikt individuellt förankrad. Konstens kvalitet och värde borde då vara knutet till det egna jaget.
Att någon utomstående skulle kunna bestämma vad som är konst för mig är då uteslutet.

Om du verkligen har rätt i ditt antagande, hur kan det då finnas musikaliska kvaliteter som just du uppskattar mer än andra? Beror inte mycket på din musikaliska och allmänna bildning? Antagligen är det därför du delar smak med många andra som har liknande erfarenheter. Jag tror inte att vi är alldeles unika.

Du säger genom ditt musikval att viss musik som använder dur- och mollskalor är konst. Men allt detta har en lång utvecklingshistoria och bygger på utvecklade musikaliska teorier om harmonilära, vad du finner njutbart är gamla upptäckter. Vissa tonsättare har kunnat (kan) sitt hantverk och lyft(er) det till konst genom sin känsla, kreativitet och begåvning. Begåvningen tillkommer den som komponerade och den eller de som tolkade notbladen och traditionen. Vi lär oss efterhand uppskatta deras genialitet genom att lyssna, jämföra inspelningar och läsa om vad kritiker och historiker har att berätta.

[reflex]

Konst kan både vara skapande och upplevande
En aspekt är huruvida naturen i sig själv kan skapa konst.
När jag sitter vid köksbordet tidigt på morgonen och ser himlen skifta i de underbaraste färger som förändras minut för minut. Är detta konst?
När jag noggrant betraktar en vacker fjäril som sitter på en blomma förundras jag av det sinnrika fantastiska mönstret och färgernas harmoni. Är detta konst?
När jag sitter i morgonsolen och njuter av fåglarnas sång. Vissa hörs starkare, andra svagare. När jag var yngre och hörde bättre så smälte allt samman till ett slags kaotisk symfoni. Är detta konst?

[Illusionen]

Konstupplevelsen är sannolikt individuellt förankrad. Konstens kvalitet och värde borde då vara knutet till det egna jaget.
Att någon utomstående skulle kunna bestämma vad som är konst för mig är då uteslutet.

Om du verkligen har rätt i ditt antagande, hur kan det då finnas musikaliska kvaliteter som just du uppskattar mer än andra? Beror inte mycket på din musikaliska och allmänna bildning? Antagligen är det därför du delar smak med många andra som har liknande erfarenheter. Jag tror inte att vi är alldeles unika.

Du säger genom ditt musikval att viss musik som använder dur- och mollskalor är konst. Men allt detta har en lång utvecklingshistoria och bygger på utvecklade musikaliska teorier om harmonilära, vad du finner njutbart är gamla upptäckter. Vissa tonsättare har kunnat (kan) sitt hantverk och lyft(er) det till konst genom sin känsla, kreativitet och begåvning. Begåvningen tillkommer den som komponerade och den eller de som tolkade notbladen och traditionen. Vi lär oss efterhand uppskatta deras genialitet genom att lyssna, jämföra inspelningar och läsa om vad kritiker och historiker har att berätta.

I stort delar jag din uppfattning och beskrivning, men det behöver inte utesluta arvets betydelse.
Personligen tror jag på att arvet inkl tidigare generationers påverkan, ger oss ”operativsystemet”.
De ”program” som ”operativsystemet” innefattar, påverkas och anpassas av våra erfarenheter,
men det är det "ärvda operativsystemet” som överordnat anger/bestämmer våra respektive sinnens
skönhetsupplevelser, via det jag liknar vid ”mönsterigenkänning”.
Denna ”mönsterigenkänning” refererar då sannolikt till ärvda samband symboliserande
t ex negativa och positiva erfarenheter i vår historiska bakgrund.
Mozarts musik ärt ex inget jag lärt mig tycka om, utan det är ett solklart arv som tidigt i livet plötsligt
gav sig till känna i mitt fall. Det krävs inget inlärande, det bara finns där !
Vad gäller skönhetsupplevelser förfaller det även finnas någon form av samband mellan den visuellt
förmedlade bilden och ljudupplevelser som musik, alltså någon form av minsta gemensam nämnare.

Reflex ställer frågan om naturupplevelser är konst. Jag är kanske inte rätt person att besvara frågan,
men om man definitionsmässigt sätter KONST = SKÖNHETSFÖRNIMMELSE anser jag kanske att det
förhåller sig så.

[Pilatus]

En aspekt är huruvida naturen i sig själv kan skapa konst.

Det finns en fantastisk bok av fotografen Bertel Bager (1890-1960) som på femtiotalet gav ut boken Naturen som formgivare. Den har senare getts ut i flera nya upplagor. Stockholm : Norstedt, 1974 ; (Stockholm : Norstedt) ISBN: 91-1-734272-4

[förstår mig själv]

Håller delvis med båda. Illusion vissa känslor uppstår från olika händelser. Det som kan tyckas motbjudande för en del människor upplevs annorlunda av andra. Tex omskärelse, gladiatorspel, krig och avrättningar. Vi kan kalla det för kultur, vi lär oss, vänjer oss osv.
Sedan uppfattar vi aldrig hela "händelsen" utan fragment och då kan man suga ut "det goda".
Musik är samband. Att förstå samband i sig ger en positiv känsla.
Kommer att tänka på när jag köpte Beethowens sena stråkkvarterter och hade de första gångerna svårt att känslomässigt reagera på dem. Så småningom skedde det.

[Plattfot]

Konstvärlden som institution eller inbördeskriget som institution. Hur många sidor har konsten och dess värld?

Utöver de otaliga stridande sidorna har konstvärlden värdenihilisterna som yttre fiender: "Estetik är samma skit som moral, Gud och kärlek."

Den vidaste definition jag kan tänka mig för konsten, är "alla vägar att förverkliga sig på gott och ont": ingenjörskonst, krigskonst, talekonst och enligt antiken även aritmetik, geometri och astronomi.

Vetenskap blir i så fall en skön konst. Maxwells ekvationer anses ju vara bland de vackraste som skapats. Att möblera är också en konst.

Ordet konst härleds ur kunna, ordet art ur arrangera. Kunna arrangera är således att vara konstnär. Men kravet är, att det innebär ett förverkligande av något i ditt inre: en tanke, ett begär, en känsla, en värdering, en dröm.

Då Åsa-Nisse stoppar ned kossans svans i färgburken och Klabbarparn håller i duken uppstår dock en fråga. Om tavlan är ett förverkligande av deras begär efter pengar, och drömmen att lura en galleriägare (institutionen konstvärlden) med en tavla av den franska konstnärinnan Belle d'Vache, är det då konst?

Förverkliga sig på gott eller ont! Ficktjuveriet är ju en konst, som vi betalar för att få se. Jag var tio år eller så, första gången jag såg en sådan kille plocka plånböcker av folk. Sen snöt han enkronor ur min näsa. Dom fick jag inte tillbaka.

Min teori är alltså att Belle d'Vaches tavla är konst, om Åsa-Nisses och Klabbarparns dröm att lura "institutionen" förverkligas.

[reflex]

Konstvärlden som institution eller inbördeskriget som institution. Hur många sidor har konsten och dess värld?

Utöver de otaliga stridande sidorna har konstvärlden värdenihilisterna som yttre fiender: "Estetik är samma skit som moral, Gud och kärlek."

Den vidaste definition jag kan tänka mig för konsten, är "alla vägar att förverkliga sig på gott och ont": ingenjörskonst, krigskonst, talekonst och enligt antiken även aritmetik, geometri och astronomi.

Vetenskap blir i så fall en skön konst. Maxwells ekvationer anses ju vara bland de vackraste som skapats. Att möblera är också en konst.

Ordet konst härleds ur kunna, ordet art ur arrangera. Kunna arrangera är således att vara konstnär. Men kravet är, att det innebär ett förverkligande av något i ditt inre: en tanke, ett begär, en känsla, en värdering, en dröm.

Då Åsa-Nisse stoppar ned kossans svans i färgburken och Klabbarparn håller i duken uppstår dock en fråga. Om tavlan är ett förverkligande av deras begär efter pengar, och drömmen att lura en galleriägare (institutionen konstvärlden) med en tavla av den franska konstnärinnan Belle d'Vache, är det då konst?

Förverkliga sig på gott eller ont! Ficktjuveriet är ju en konst, som vi betalar för att få se. Jag var tio år eller så, första gången jag såg en sådan kille plocka plånböcker av folk. Sen snöt han enkronor ur min näsa. Dom fick jag inte tillbaka.

Min teori är alltså att Belle d'Vaches tavla är konst, om Åsa-Nisses och Klabbarparns dröm att lura "institutionen" förverkligas.

Eftersom konst vanligtvis uppstår i samverkan mellan "konstnären" och den som på ett eller annat sätt tar del av "verket", så kan det som inte var avsett som konst bli det i alla fall. t.ex en tavla målad av en schimpans.

[Pilatus]

Eftersom konst vanligtvis uppstår i samverkan mellan "konstnären" och den som på ett eller annat sätt tar del av "verket", så kan det som inte var avsett som konst bli det i alla fall. t.ex en tavla målad av en schimpans.

Visst, med tillägget att det slaget av expressiva uttryck kan betraktas som rent nonsens. Det har ingen mening, annat än i tillblivelsen, den "skapande" processen. Resultatet kan ju sparas som ett slags minne av denna händelse.


Untitled, ca. 1948-49 by Jackson Pollock. Credit: Provided by Harvard University.