. I denna tråden argumenterar du för motsatsen av vad du egentligen tycker. Ny-liberaler blir kommunister och vice versa. Fråga inte vad din motsats är, du får bli vad du vill, bara det inte är i närheten av vad du egentligen är. Om du ändå velar, håll dig utanför... här är vi svart-vita.
Det hade varit kul med vad som helst men vi kan väl ta en klassisk höger vs vänster. Jag börjar:
Man blir inte lycklig av att vara rik. Däremot blir man olycklig av att vara fattig. Varför ska vi då inte ta en del av de rikas pengar och ge till de fattiga? Pengarna gör så mycket större nytta då. De rika menar att de arbetar hårt för sina pengar men det är inget argument. Lågstatusarbeten är ofta jobbigare och minst lika viktiga som högstatusarbeten. Det gäller att ha tur i kapitalisternas värld. Om man föds med 10 000 000 SEK på fickan klarar man sig gott på räntan (10 000 000 * 0,03 = 300 000). Medans någon får 300 000 SEK/år på att lata sig, tvingas andra av omständigheterna att arbeta omänskligt mycket och riskera sina liv för att ha råd med ris. Även om det ger ekonomisk tillväxt, så vill jag inte ha ett samhälle där en liten klick lever gott på andras arbete.
Ett ekonomiskt jämlikt samhälle behöver inte alls innebära någon ekonomisk katastrof som högerfolk ofta varnar. Sverige är ett utmärkt exempel på det, vi är stora förebilder för andra länder här. Folk blir fortfarande chefer och forskare, trots höga skatter. Pengar överskattas ofta som motivation. Det har visats i undersökningar att ett meningsfullt arbete är mycket viktigare. Därför tror jag att vi kan ta det längre (med högre skatter och mer hjälp åt utsatta grupper). Ett samhälle med fokus på gemenskap och mening kommer att skapa ett rikt samhälle på många sätt. Om det bara fanns rika, skulle de få äta sedlar.
Give it your best shot!
