Vad utgör medvetandets referens?

[Antic]

Det finns inget som beskriver världen runt oss bättre än matematik där den objektiva världen blir programmet och vi skärmen.

Utan verbala beskrivningar vore en mängd beskrivande siffror fullkomligt meningslösa. Vi behöver ett språk för att kunna beskriva världen. Matematiken är en hjälpvetenskap i detta sammanhang för att vi skall kunna konstruera modeller av verkligheten och göra olika experiment.

Nej, matematiken är världen.

Och även om matematiken är hissnade så är vi ännu mer komplicerade som renderar allt detta till allt vi känner till. Ljus, ljus, färg, dvs allt vi "uppfattar som" fysiskt.

Enligt konceptet, den objektiva världen har inget som hörs, inga färger, inte ens något som syns. Inte ens något som skulle kunna kallas för fysiskt.

Världen finns därute, varenda liten sak. Men det är inom oss som allt får liv.

[förstår mig själv]

Antic hur kan du beskriva tex smärta med matematik? Du kan förvisso beskriva det med naturlagar i den meningen att du kan analysera den som känner och se dess reaktion (kroppsspråk, elektrokemiskt). Känslor anger vad något är, dess "väsen".

[Antic]

Citerar mig själv

Tänk matematiken för en enda planet bara, där naturlagar endast är matematiska formler som styr miljoner eller miljarder andra matematiska formler. Och trots att allt skulle vara enbart siffror så gör det ingenting mindre komplicerat, snarare tvärtom när man börjar tänka på den helt sanlösa matematiken som krävs för minsta lilla detalj i universum.

Och vi har inte ens löst primtalsmysteriet.

Det hjärnan jobbar med, dvs intrycken från den objektiva världen är också bara matematik som sedan blir till en "process" som vi aldrig kan förstå något av eller komma åt då matematiken på vägen dit måste vara ofattbart komplicerad.

Och ännu mer komplicerat blir det när vi betänker vårt inre sätt att bearbeta intryck skapade av oss själva som inte ens är från den objektiva världen. Lägger vi till självmedvetenheten så förstår jag varför vi aldrig lyckats ta reda på det minsta om medvetandet.

Det riktigt svåra blir detta...

Hur får man siffror till en process som inte har det minsta med siffror att göra?

Där packar jag ihop allt vetande och tror mig inte ens kunna förstå något av ett medvetande.


(där fick du också svar på din fråga, ett medvetande har alltså inte det minsta med matematik att göra)

[Algotezza]

Ja, låt oss anta att våra sinnen här och nu ger en hyfsat rättvis bild av världen via det sensoriska minnet - och att det är så även världen i sig här och nu ser ut på ett ungefär.

Ja, det är en uppfattning som står nära den naiva realismen, men med insikten att vår kunskap om världen aldrig kan bli fullständig.

Är vår upplevelse av här och nu fullständig? Vad menas med fullständig kunskap om världen? Beror inte det faktum att vi inte kan nå denna kunskap på hur vi definierar världen? Att den alltid sträcker sig bortom vår kunskapshorisont... Är därmed frågan om "fullständig kunskap" en semantisk fråga, kanske?

Och när vi menar oss gå under ytan för att försöka förstå världen på ett djupare plan, är det bara egna tankekonstruktioner vi bygger. Tänk om hur vi via våra sinnen här och nu upplever världen är det djupaste vi kan nå? Alla annat är bara ord ord och åter ord. Som om här och nu inte vore nog. Det är väl den egoistiska längtan efter att föreviga sig själv och sina tankekonstruktioner som ställer till det. Men visst är det kul att tänka och sätta ihop ord och siffror. Men ger det en djupare förståelse? Jag vet inte.

Det är riktigt, den poetiska upplevelsen av världen får inte vara stängd. Snart kommer vi (förhoppningsvis) kunna skriva poem om kometen Ison då den rundar solen. Naturen bjuder på underhållning och vi förundras ständigt.

Ser jag fram emot.

Det är sinnligheten som ger liv - åt både filosofin och konsten.
Därför gillar jag att teckna med färgpennor. Det ska kännas, vara ett hantverk...

Numera har jag oftare kameran med ut än penslarna.

Man kan göra både-och. Det ena utesluter inte det andra. Fast jag använder sällan penslar, mest pennor, grafit, färgpennor...

/Algotezza

[förstår mig själv]

Citerar mig själv

Tänk matematiken för en enda planet bara, där naturlagar endast är matematiska formler som styr miljoner eller miljarder andra matematiska formler. Och trots att allt skulle vara enbart siffror så gör det ingenting mindre komplicerat, snarare tvärtom när man börjar tänka på den helt sanlösa matematiken som krävs för minsta lilla detalj i universum.

Och vi har inte ens löst primtalsmysteriet.

Det hjärnan jobbar med, dvs intrycken från den objektiva världen är också bara matematik som sedan blir till en "process" som vi aldrig kan förstå något av eller komma åt då matematiken på vägen dit måste vara ofattbart komplicerad.

Och ännu mer komplicerat blir det när vi betänker vårt inre sätt att bearbeta intryck skapade av oss själva som inte ens är från den objektiva världen. Lägger vi till självmedvetenheten så förstår jag varför vi aldrig lyckats ta reda på det minsta om medvetandet.

Det riktigt svåra blir detta...

Hur får man siffror till en process som inte har det minsta med siffror att göra?

Där packar jag ihop allt vetande och tror mig inte ens kunna förstå något av ett medvetande.


(där fick du också svar på din fråga, ett medvetande har alltså inte det minsta med matematik att göra)

Matematik är ju något vi människor har utvecklat och skapat. Vi kan använda det till att beskriva olika naturlagar. Matematiken har ju sin grund i vårat förnuft. Förnuftet fungerar så att det ser samband i naturen. Bildar teorier om vad som sker.Det är detta som är naturlagarna, alltså. I efterkand kan vi om det går hitta en lämplig formel till våra observationer. Teorin blir alltså, "detta matematiska uttryck beskriver naturlagen". Sambandet blir naturen följer denna "formel"/uttryck.
Varför utgå ifrån att världen består av siffror. Är det inte bättre att utgå ifrån att den består av sakförhållanden/samband och siffror/matematik är ett sätt att beskriva världen på ett relativt objektivt sätt. Dvs vi har ju lärt oss matten i skolan på ungefär samma sätt och vi kan därigenom förstå naturen ungefär lika (då den beskrivs i matematiska termer).

[Antic]

Matematik är bara ett sätt att beskriva något som fanns långt före oss. Det spelar ingen roll hur en siffra ser ut eftersom beräkning kan bara göras på ett sätt i alla fall eftersom den objektiva världen ser ut och fungerar som den gör. Matematik är med andra ord inget som vi kommit på, vi har bara satt egna symboler på något som redan fanns långt före oss.

Ungefär i samma stil som...

Det där kallar jag grön, och detta kallar jag röd.

Matematik appliceras på ALLT i universum, från det gyllene snittet till fraktaler. Primtal bygger upp materien i universum till exempel. Allt är siffror, hur de ser ut spelar ingen roll, de matematiska lagarna finns där oavsett vad vi kallar dem.

[Algotezza]

Matematik är bara ett sätt att beskriva något som fanns långt före oss. Det spelar ingen roll hur en siffra ser ut eftersom beräkning kan bara göras på ett sätt i alla fall eftersom den objektiva världen ser ut och fungerar som den gör. Matematik är med andra ord inget som vi kommit på, vi har bara satt egna symboler på något som redan fanns långt före oss.

Ungefär i samma stil som...

Det där kallar jag grön, och detta kallar jag röd.

Matematik appliceras på ALLT i universum, från det gyllene snittet till fraktaler. Primtal bygger upp materien i universum till exempel. Allt är siffror, hur de ser ut spelar ingen roll, de matematiska lagarna finns där oavsett vad vi kallar dem.

Lite i stil med Pythagoras verkar det.

/Algotezza

[Antic]

Relativiteten fanns långt före Einstein.

När vi uppfann datorn så kanske det inte var så konstigt i alla fall? Den ger faktiskt en enkel fingervisning om hur vi själva fungerar.

Vi kan beräkna och applicera matematik på allt vi överhuvudtaget träffar på i det fysiska universum.

Precis raka motsatsen gäller oss själva. Det går inte att ens försöka applicera matematik på något som vi tänker, upplever eller känner.

Alltså finns det bara två saker i universum. Matematik och liv.

[Pilatus]

Det går inte att ens försöka applicera matematik på något som vi tänker, upplever eller känner.

Jag är en människa, med två ben, tre barn, fyra syskon, nej fem, jag tänker på sex och De sju samurajerna från 1954, Åtta miljoner sätt att dö, De fyrahundra slagen av François Truffaut, 1984 och 2001- ett rymdäventyr, Jonas - som blir 25 år 2000. Jag skulle förmodligen kunna fortsätta ...

[Antic]

Du vet vad jag menar även om du vitsade till det där.

Ange känslan av ånger eller känslan av att äta en tårtbit i siffror.

Även om det blev en uppställning av siffror och beräkningar som tog 8814 A4 ark i anspråk skulle de inte säga ett dyft.

[förstår mig själv]

Det finns inget som beskriver världen runt oss bättre än matematik där den objektiva världen blir programmet och vi skärmen.

Utan verbala beskrivningar vore en mängd beskrivande siffror fullkomligt meningslösa. Vi behöver ett språk för att kunna beskriva världen. Matematiken är en hjälpvetenskap i detta sammanhang för att vi skall kunna konstruera modeller av verkligheten och göra olika experiment.

Vi behöver inte språk för att förstå naturen, djuren förstår samband de med. De registrerar med sinnena. Bildar teorier. Meningen med deras liv/värderingarna är samma som våra. Det ser man om man registrerar/observerar dem i naturen.
När vi får någon att förstå är det egentligen information vi ger till den andre. Vi blir ett "naturfenomen"/"en händelse" för det andra djuret. Sedan använder den sig av denna händelse till att förstå hur naturen fungerar. En häst som tex drar sina öron bakåt när en annan häst närmar sig säger"närmar du dig mer går jag till angrepp". Den andre hästen förstår. Det kan vi sluta oss till att se hur hästarna rör sig i förhållande till varandra. För bådas välmående är det viktigt att dels att de är ärliga(kroppen ljuger inte), dels att de förstår varandra. Så här är det med människor också fast kulturen/vanföreställningar hindrar oss att se detta

[Pilatus]

Vi behöver inte språk för att förstå naturen, djuren förstår samband de med.

Det var ett djärvt antagande. Dina anspråk på vad kognitiv förmåga är kanske inte så stora. Vad kan du om etologi?

De registrerar med sinnena.

Har de något alternativ?

[Antic]

Man kan läsa naturen ganska bra utan att yttra ett enda ord. Den talar den också, på sitt sätt.

Ibland säger en enda gest eller ett ansiktsuttryck mer än 100 ord när två pratar.

Djur har språk de också. De kommunicerar med varandra precis som vad vi gör fast på lite annat sätt. De använder både läten, kroppsspråk och dofter när de kommunicerar.

Tänk så här.

Är det katastrof på gång så är det alltid människan den sista med att lämna ön eller fartyget eller vad det nu är.

Jag bevittnade ett smärre världskrig utanför där jag bor när kråkor försökte inta området som skatorna behärskar. Skatorna samarbetade föredömligt och kråkorna hade inte en chans. Det var rena krigscentralen hos skatorna som gick i position och kommunicerade med varandra från en triangellik formation mellan flera träd.

Skator och två djur till är de enda i hela djurvärlden som kan urskilja sin egen spegelbild så skator är enormt kloka fåglar. Det är därför katter står sig slätt när skatorna retar dem.

Underskatta aldrig djur, de kan mycket mer än vad man tror, det vet man om man varit djurägare nästan hela livet. Djur är mer lika oss än vad vi tror och leker de också bara för en stunds skojs skull.

[Pilatus]

Man kan läsa naturen ganska bra utan att yttra ett enda ord. Den talar den också, på sitt sätt.

Kanske det. Vad saken gällde var något annat, att utan verbala beskrivningar vore en mängd beskrivande siffror fullkomligt meningslösa. Vi behöver ett språk för att kunna beskriva världen.

Djur har språk de också. De kommunicerar med varandra precis som vad vi gör fast på lite annat sätt. De använder både läten, kroppsspråk och dofter när de kommunicerar.

Nu chansar du! Djur kommunicerar inte via språk. De kommunicerar förvisso, men inte genom språk.

[förstår mig själv]

Vi behöver inte språk för att förstå naturen, djuren förstår samband de med.

Det var ett djärvt antagande. Dina anspråk på vad kognitiv förmåga är kanske inte så stora. Vad kan du om etologi?

De registrerar med sinnena.

Har de något alternativ?

Allt är förenligt med min huvudteori om människan. Det är denna jag försöker sälja in. Antagandet kommer med nödvändighet att innebära en konvertering till determinism, och en förändrad syn på samhället. Normer, värderingar. Allt kommer ändras. I och med att det är en huvudteori kommer den avspeglas i nästan allt vi tänker och gör. Det är en process av utveckling som tar flera år.
Att registrera, bilda teori, uppnå resultat.
En hund som har ett väldigt utvecklat luktsinne kan bilda fantastiska teorier (utan hög IQ) dvs för att den får mer information. Hittar dig alltid. Finner i stort sett vad den vill. Kan känna cancerceller osv. Teorin för hunden blir tex "husse är där" kan inte tänka i ord. Teorin för en människa blir kanske inte så bra. "Han är på ställe, dvs där man "tror"). Vår smattret att förstå något i naturen har alltså med information att göra. Jesus säger visa tolerans mot "de sjuka" " utstötta" de annorlunda. Av dem får man information. Blir smartare. Det är för sitt eget förstånds skull alltså. Spinoza är tydlig på den punkten också att det är för sin egen skull man ska följa etiken. Einstein trycker hårt på informationens betydelse. Han förklarar hur vi förstår. Det gäller allt inte bara fysik.