Vad är tid?

[Antic]

Du resonerar som Doktor Pangloss. Varför har vi näsor käre candide? Svaret är: för att vi ska ha något att sätta glasögonen på. Varför har vi fötter? För att vi ska ha något att sätta i skorna. Allt är ordnat till det bästa.

Skämt åsido, det finns en logik i universum som vi kan tolka med hjälp av matematik bla
Men världen är troligen uppbyggd på det sättet oavsett vi använder oss av matematik eller inte.
Det är trots allt bara ett redskap som vi använder oss av.
Hur ser matematiken ut i tionde dimensionen?

Precis, matematik är redskapet vi använder för att se världen därute med, och utan det vet vi inte ens vår egen längd då vi bara kan uppleva den.

[Antic]

Uppriktigt sagt så anser jag att du är ute på en rejäl cykeltur med din matematik och dina siffror. Före den moderna människan fanns inte siffror över huvud taget. Det är en mänsklig uppfinning. (det vore helt meningslöst att försöka få ett exakt mått på avståndet till månen eftersom det hela tiden varierar. Alltså existerar inte något sådant mått)

Även om det varierar kan du mäta det och få en bra uppfattning om månens distans till jorden medan du inte ens kan tala om vad en apelsin väger, mer än rent upplevelsemässigt, vilket i sin tur säger noll om vad en apelsin väger.

[reflex]

Uppriktigt sagt så anser jag att du är ute på en rejäl cykeltur med din matematik och dina siffror. Före den moderna människan fanns inte siffror över huvud taget. Det är en mänsklig uppfinning. (det vore helt meningslöst att försöka få ett exakt mått på avståndet till månen eftersom det hela tiden varierar. Alltså existerar inte något sådant mått)

Även om det varierar kan du mäta det och få en bra uppfattning om månens distans till jorden medan du inte ens kan tala om vad en apelsin väger, mer än rent upplevelsemässigt, vilket i sin tur säger noll om vad en apelsin väger.

Där har du fel. Det säger allt jag behöver veta om hur mycket en apelsin väger.

[Antic]

Där har du fel. Det säger allt jag behöver veta om hur mycket en apelsin väger.

Nej Reflex, det jag säger är att du får skilja mellan upplevelsen av något och att veta något.

Vi behöver båda lika mycket.

[Algotezza]

Där har du fel. Det säger allt jag behöver veta om hur mycket en apelsin väger.

Nej Reflex, det jag säger är att du får skilja mellan upplevelsen av något och att veta något.

Vi behöver båda lika mycket.

Vetande är en form av upplevande genom att det man vet blir tillgängligt genom att man upplever det. t.ex. som kunskaper och förståelse inom olika områden - allt lagrat i ens långtidsminne.

/Algotezza

[Antic]

Vetande är en form av upplevande genom att det man vet blir tillgängligt genom att man upplever det. t.ex. som kunskaper och förståelse inom olika områden - allt lagrat i ens långtidsminne.

/Algotezza

Du får göra stor skillnad mellan upplevande och vetande som är två helt och hållet olika saker även om vi oftast använder båda parallellt.

Vi vet vad något är, samtidigt som vi upplever det.

Däremot kan vi aldrig uppleva det vi vet, dvs den objektiva världen (som den är) och som sinnena bygger upplevelsen av.

[reflex]

Där har du fel. Det säger allt jag behöver veta om hur mycket en apelsin väger.

Nej Reflex, det jag säger är att du får skilja mellan upplevelsen av något och att veta något.

Vi behöver båda lika mycket.

Jag tycker att din inställning är mycket märklig.
Du menar att det finns två verkligheter, den upplevda och den fysiska.
Dessutom tycks du mena att de är väsentligt olika varandra, och det kan väl stämma ibland men för det mesta tror jag det finns en mycket god överensstämmelse mellan den upplevda och den fysiska verkligheten. Det vore inte funktionellt annars.
Den matematik som du vurmar så starkt för har du emellertid placerat i fel fack.
Matematiken hör definitivt hemma i vår upplevda verklighet. Det är nämligen något som vi själv har skapat. Den finns inte i den fysiska världen.

[Antic]

Jag tycker att din inställning är mycket märklig.
Du menar att det finns två verkligheter, den upplevda och den fysiska.
Dessutom tycks du mena att de är väsentligt olika varandra, och det kan väl stämma ibland men för det mesta tror jag det finns en mycket god överensstämmelse mellan den upplevda och den fysiska verkligheten. Det vore inte funktionellt annars.
Den matematik som du vurmar så starkt för har du emellertid placerat i fel fack.
Matematiken hör definitivt hemma i vår upplevda verklighet. Det är nämligen något som vi själv har skapat. Den finns inte i den fysiska världen.

Matematik är det verktyg vi använder för att veta den objektiva världen med. Som Max Tegmark sa, universum kan inte bara beräknas med matematik, det är matematik.

I vilken form spelar ingen roll så länge vi får vår egen att stämma bra.

Vi har bara en verklighet, den upplevda eftersom vi omöjligt kan uppleva den objektiva världen som den är. Världen utanför oss har ingen av de egenskaperna som våra sinnen skapar helt och hållet inom oss. Världen utanför har inte någon färg, hörbara ljud, känsel, smak, inte ens något om syns om inte våra sinnen kan skapa upplevelsen.

Däremot kan vi veta den objektiva världen genom att använda matematik.

[reflex]

Jag tycker att din inställning är mycket märklig.
Du menar att det finns två verkligheter, den upplevda och den fysiska.
Dessutom tycks du mena att de är väsentligt olika varandra, och det kan väl stämma ibland men för det mesta tror jag det finns en mycket god överensstämmelse mellan den upplevda och den fysiska verkligheten. Det vore inte funktionellt annars.
Den matematik som du vurmar så starkt för har du emellertid placerat i fel fack.
Matematiken hör definitivt hemma i vår upplevda verklighet. Det är nämligen något som vi själv har skapat. Den finns inte i den fysiska världen.

Matematik är det verktyg vi använder för att veta den objektiva världen med. Som Max Tegmark sa, universum kan inte bara beräknas med matematik, det är matematik.

I vilken form spelar ingen roll så länge vi får vår egen att stämma bra.

Vi har bara en verklighet, den upplevda eftersom vi omöjligt kan uppleva den objektiva världen som den är. Världen utanför oss har ingen av de egenskaperna som våra sinnen skapar helt och hållet inom oss. Världen utanför har inte någon färg, hörbara ljud, känsel, smak, inte ens något om syns om inte våra sinnen kan skapa upplevelsen.

Däremot kan vi veta den objektiva världen genom att använda matematik.

Jag märker att detta är religion för dig och med religiösa människor går det inte att föra en konstruktiv diskussion så därför hissar jag vit flagg.

[Antic]

Jag märker att detta är religion för dig och med religiösa människor går det inte att föra en konstruktiv diskussion så därför hissar jag vit flagg.

Det var nog det mest korkade svar jag fått.

Specificera gärna vad du ser som religion i detta, för jag ser ingen alls.

Eller tog argumenten helt plötsligt slut? Då brukar det se ut så där. Och jag har sett det förut många gånger.

[Illusionen]

Kan det finnas tid utan rymd och materia?

Nej, de begreppen måste finnas tillsamman kan man tycka, händelser förutsätter ju att det finns partiklar som kan ändra sina positioner i förhållande till varann. Men det kan vara kvantfluktuationer som avses, jag vet inte ännu. I kvantvärlden tycks orsak och verkan ibland vara omkastade. Tillkomsten av materia kan ha skett på lånad tid? Universum väntar kanske tålmodigt på att få återställa den obalans som uppstod vid den stora smällen.

Föreställer vi oss en "tid" före rum/rymd och materia måste den ha varit av annat slag, haft andra egenskaper, än den som är inflätad i tid och rum och som ej kan finnas utan dessa. Vi har ju ett ord för det, evigheten.

/Algotezza

Vad tror ni om följande som tänkbar förklaring ?

I tidigare inlägg beskriver jag principiellt strukturer som AVIG respektive RÄT .
Antag att partikel som struktur kan vara antingen AVIG eller RÄT.
AVIG och RÄT struktur skiljer sig åt genom att ingående strukturer är skiftade relativt varandra.
Man kan likna detta vid att AVIG & RÄT är varandras ”speglingar”.
Antag därefter att TID är det ”balans-substitut” som länkar samman partikeln med rummet.
Konsekvensen av detta borde bli att fenomenet TID har olika ”strukturell riktning/orientering”
refererande till AVIG partikel respektive RÄT partikel (t ex materia respektive antimateria).
När vi tycker oss förnimma att tiden har en riktning refererar det sannolikt till aktuell växelverkan-mekanism.
Antag sedan att fördelningen av AVIG och RÄT struktur återspeglar universums dynamik refererande
till vår position i universum. Detta resonemang resulterar i att TID ev är ett sub-fenomen i universum.
Min fråga, mot ovanstående bakgrund, är om fenomenet TID, så som vi förnimmer tiden,
över huvud taget har någon funktion att fylla i ett överordnat universum ?

/ Illusionen

[förstår mig själv]

Nej. Jag tror inte att tid är ett naturfenomen, något "existerande". Säg att vi har funktioner som funktioner av något som registreras. Att olika dimensioner intar "värden" som kan förstås. Räcker ju så, behövs ingen tid. Vi har "skapat" teorin om tid. Ett sätt för oss att förklara dessa registreringar. Hittar vi en bättre teori kommer vi släppa tid. Ett övergående "fenomen" alltså.

[reflex]

Jag märker att detta är religion för dig och med religiösa människor går det inte att föra en konstruktiv diskussion så därför hissar jag vit flagg.

Det var nog det mest korkade svar jag fått.

Specificera gärna vad du ser som religion i detta, för jag ser ingen alls.

Eller tog argumenten helt plötsligt slut? Då brukar det se ut så där. Och jag har sett det förut många gånger.

Jo, det förstår jag att du har.
Det är väl bara så att de flesta människor har vuxit ifrån den infantila argumentationstyp då men säger "nähä" , "joho", nähä", "joho" i all oändlighet.
Det gäller att tillföra nya argument ur andra synvinklar annars blir det hela väldigt improduktivt.

[Antic]

Jo, det förstår jag att du har.
Det är väl bara så att de flesta människor har vuxit ifrån den infantila argumentationstyp då men säger "nähä" , "joho", nähä", "joho" i all oändlighet.
Det gäller att tillföra nya argument ur andra synvinklar annars blir det hela väldigt improduktivt.

Bäste Reflex

Det jag skriver är varken något märkvärdigt eller nytt. Tvärtom, vi vet sedan länge att världen därute inte alls är som vi upplever den helt och hållet inom oss. Vi VET att världen inte har några hörbara ljud, ingen färg, inte ens något som syns om inte våra sinnen skapar intrycken.

Vi VET att världen därute beräknas med hjälp av matematik.

Så varför du envisas med att strida mot ren fakta förstår jag inte alls.

Det jag gör är att ge det en liten annorlunda vinkel för att klargöra hur upplevelser och vetskap samverkar till att ge oss bilden av världen vi lever i. Allt enligt konceptet "vi kan aldrig uppleva det vi vet" och tvärtom. Inget märkvärdigt alls egentligen.

[Illusionen]

ÄR REFERENSBEROENDE IDENTITETSSKIFT EN FÖRUTSÄTTNING FÖR TID ?

Maxwell kombinerade Amperes och Faradays lagar, 1873.
Fyra ekvationer, beskriver de elektromagnetiska fältens egenskaper, ur det atomära perspektivet,
och benämns kollektivt, Maxwells ekvationer.

Maxwell kombinerade via en matris, olika verifierade elektriska samband, och kunde därigenom utveckla ekvationerna ifråga.
Det förefaller rimligt att anta att Maxwell lägger fast ekvationerna utan att ha hela den bakomvarande bilden klar för sig.

Det intressanta är därför att försöka utröna om matrisen innefattar begränsningar, som gör att ekvationerna inte ger hela bilden.
Ett sätt att undersöka detta är att, inom ramen för en ”eter”, simulera fältens mekanismer via en modell.
För att modellen ska bli balanserad/normerad kombineras varianter av Eulers ekvationer.
Det normerade balanserade resultatet benämns det universella perspektivet.
Det är denna NORMERADE modell, innefattande relativt varandra speglande/inverterade, av varandra beroende, sfärer/ loopar,
som benämns ∆Ø, i mitt koncept. För att ”konvertera” ∆Ø till vår atomära verklighet krävs polvändning och invertering.
Det är i det sammanhanget som ”substitutet” TID gör sin entre´.

Modellen, ∆Ø, kan även logiskt förankrat beskrivas via två principer,
- Maskeringsprincip, MP,
- Dubbelreferensprincip, DRP.

MP och DRP visar att det atomära perspektivet är i obalans p g a strukturell ”sidställning”.
Denna sidställning/obalans öppnar för synkron modulation, m a o en typ av likriktning.

En fråga, med anledning av ovanstående, är om det förekommer (t ex p g a synkron effekt) ett dolt identitetsskift,
av fundamental betydelse för hur vi förnimmer vår ”verklighet” inkl fenomenet tid ?
Personligen tolkar jag modellen som att så ant är fallet.

Med identitetsskift avses här att ”fält” uppvisar olika egenskap och/eller karaktär ur skilda referensperspektiv,
inom t ex växelverkan partiklar emellan.

/ Illusionen