Varför så långa inlägg?
Moderator: Moderatorgruppen
-
förstår mig själv
- Inlägg: 3060
- Blev medlem: 13 maj 2012 19:32
Varför så långa inlägg?
Hej. Kanske skulle jag skriva tolkar dem annorlunda.
Om vi tar Einstein så läste jag en del av vad han sagt, skrivit. Jag tror det var en bok om relativitetsteorin, hans egna ord. Denna teori var ju något jag ville förstå då. I inledningen beskrev han ju orsaken till att denna teori uppstått. Eller ja det finns ju många orsaker men detta med ljusets konstanta hastighet i vacum, vilket ju hade registrerats. Detta resultat "mätningarna" kunde ju inte förklaras med en teori som stämde med den övriga fysiken och alltså de registreringar som man kunde mäta upp i naturen (Newton tex). En teori som var förenlig med de fakta man kännde till då.
Einstein som ju såklart förstod denna fysik fick nyckeln till en bättre teori inom fysiken.
Vidare skrev han metoden han använder och ansåg vara den bästa när det gäller att förstå naturen. Dvs registrera/mäta/indata/uppleva. Detta är grunden till att förstå naturen(människan har sinnen som gör dessa mätningar). Dessa registreringar motsvarar "verkligheten", verkligare än så kan inget bli(eller ja något bättre sätt än att registrera har vi inte ännu). Sedan bildar vi teorier utifrån dessa data. Om indata är "verkliga" så blir teorin verklig och det teorin säger kommer man att finna(bekräfta) när man undersöker om den stämmer. En atombomb tex är påtagligt verklig. Svårt att stänga av sina sinnen/förneka sådant. Det som tidigare inte ens kunde tänkas eller som skulle förefalla trolleri uppstår.
Det jag gjorde var att använda samma metoder för att förstå mig själv och människan. Teorin om hur naturen ska förstås är en modell över hur vi fungerar. En teori om människan hur den tänker, hur hjärnan ska schematiskt förstås, vad tänkandet är alltså, hur och varför tankar uppstår att det sker automatiskt oavsett vad vi "vill" osv. Vi kan inte välja tankar utan de uppstår med nödvändighet ur sina grunder. Vidare motsvarar våra ögon, öron och sinnen "mätinstrumenten" det som är verkligt alltså.
Detta är grunden och det är början av min teori om människan. Det saknas dock något om man vill förstå naturfenomenet däggdjur/människa.
Detta är att förstå vad människan vill, dvs målet, meningen. Och jag hade tidigare trott att det får man välja själv (vilket man naturligtvis måste få göra). Under min utbildning (tex anatomiska dissektioner, biokemi, fysiologi, patologi, neurologi, farmakologi samt tillämpningen på människan (kliniska erfarenheter har jag insett att alla "delar" som jag utbildat mig i byggde på naturvetenskap och att detta verkligen fungerar i praktiken bättre och bättre ju mer man försöker förstå. Att uppleva tex döden med ögonen, öronen och känslorna och tolka/förstå den på detta sätt visade sig vara annorlunda än vad andra trodde. Vidare om man tex tror på atomen kommer man se att det är vad människan består av. Att de lagar(tex kemiska reaktioner) som vi alla förstått gäller utanför människokroppen att de även gäller i tex hjärnan. Vidare märker man att man genom att betrakta en människa kan förstå hur det måste se ut inuti dem. Ta tex neurologi. Om någon tex har en hemipares(halvsidigt förlamad på vä sida) ja då måste man se något "onormalt" i hö hjärnhalva. Ytterligare information föreligger afasi? Neglect? Synfältspåverkan? hur fort uppstod symptomen? Osv. Registreringar av det "onormala"/avvikande hos patienten och orsaken till detta (tex kanske man förstår att det beror på en artärförträgning/propp i arteria cerebri media. Det spelar inte någon roll om patienten "vill" röra armen utan den kan inte. Vidare kan man finna olika mollekylers effekt på känslor och tankar/beteende hos patienter. Se sådant som alltid uppstår. Då förstår man ytterligare det kemiska i vårat sätt att vara göra och tänka. Om nu alla delar betraktade som separata enheter studeras och förstås med naturvetenskap och att de följer naturlagar, varför skulle då inte människan som helhet kunna förstås enligt naturlagar. Där kommer också Einstein in han skriver ju att allt i naturen ska förstås med teorier. Sedan arbetade jag länge på vårdcentral med allmänmedicin(där ska man ju förstå hela människan, alla sjukdomar) och såg till slut (pga mina erfarenheter) olika samband mellan lidande och symptom från olika delar av människan. En specialist tex kardiolog kan ju hjärtat bra (följer naturlagar) men ser inte så lätt alla verkningar av den behandling den ger hjärtat. tex olika biverkningar. en kemikalie(medicin) växelverkar/reagerar ju oftast på många andra platser än de man vet (och kanske vill uppnå). Om tex en medicin ger muskelvärk som biverkan eller något psykiatriskt så kan detta bli svårare för kardiologen att upptäcka. Till stor del för att denne kanske inte följer upp(upplever resultatet) eller för att den fokuserar på hjärtat och inte "märker" andra tecken/symptom. Sedan uppmärksammade jag att alla patienter( med få undantag) kom till mig för att de led på något sätt, inte nödvändigtvis pga sjukdom men att lidandet ändå var en gemensam orsak. Tex "oro"/ångest för sjukdom, rädd för döden, domningar, smärtor, illamående, (urinstämma=stopp i urinen dvs kissnödig tex pga prostatahyperplasi), led av hörselnedsättning, andnöd, kyla. Osv.
Dvs det gemensamma som verkar gälla alla är orsaken till att patienten kommer är i grunden att de "mår dåligt" och att jag med mina kunskaper om den friska och sjuka kroppen kan hjälpa patienten att må bättre(lidandet minskar). Detta hellst genom att bota/lindra en sjukdom. Men även samtalet i sig om det är vettigt kan förändra pateintens sinnesstämning till det bättre.
Det som sker när en dålig känsla uppstår eller patienten "upptäcker något onormalt i kroppen" är att den bildar en medicinsk teori om kroppen. Denna byggs upp av patientens indata (kunskaper och erfarenheter). Patienten har aldrig "fel" då dennes teori om sin kropp bygger på indata. Dock kan indata vara bristfälliga eller "felaktiga". Pat kan även ha haft sjukdomen tidigare eller kanske känner någon/har upplevt någon annan med sjukdom och detta är med nödvändighet också information. Förstår man bara detta och får fram vad patienten känner (det vet/upplever bara patienten) så kommer man ALLTID att kunna hjälpa patienten mer eller mindre och patienten kommer alltid bli nöjd och förstå. Jag överför bara mina erfarenheter/indata till patienten och då tänker patienten själv ut den medicinska teorin. I bland kommer patienten då på väldigt mycket andvändbart och även min teori om patientens sjukdom förbättras både till gagn för mig (får ju en kick av att hjälpa), för patienten och för alla andra patienter med liknande sjukdom som jag senare kommer att träffa. Man lär sig ju av erfarenheter. Patienten är ju denna erfarenhet man lär sig alltså av patienten. När man har samma mål så kommer man öppna sig för varandra och vara ärlig och göra så gott man kan för att lösa "problemet".
SPINOZA har sagt alla varelsers primära mål är att hävda sin existens(dvs leva). Detta går bäst att förstå genom att registrera och då ser man att djuren GÖR så. Alltså måste det vara viktigt/mening. Vidare kan man se att om man försöker få bort dåliga känslor så innebär det leva. Jag "vet" alltså vad patienten vill (även om den inte själv ser det på detta sätt).
Sedan ser vi att vi fortplantar oss och vi förstår varför att alla djur gör det av samma orsak i grunden. Det känns skönt, man blir kär, kåt osv.
Vidare ser vi att arten överlever och att vi är viktiga för varandra eftersom det registrerar vi. Alltså måste även vi göra detta (även om vi inte förstår kanske det på det sättet). Hur förstår vi det?
Ja ja. kanske skrivet under fel tråd "långa inlägg".
Om vi tar Einstein så läste jag en del av vad han sagt, skrivit. Jag tror det var en bok om relativitetsteorin, hans egna ord. Denna teori var ju något jag ville förstå då. I inledningen beskrev han ju orsaken till att denna teori uppstått. Eller ja det finns ju många orsaker men detta med ljusets konstanta hastighet i vacum, vilket ju hade registrerats. Detta resultat "mätningarna" kunde ju inte förklaras med en teori som stämde med den övriga fysiken och alltså de registreringar som man kunde mäta upp i naturen (Newton tex). En teori som var förenlig med de fakta man kännde till då.
Einstein som ju såklart förstod denna fysik fick nyckeln till en bättre teori inom fysiken.
Vidare skrev han metoden han använder och ansåg vara den bästa när det gäller att förstå naturen. Dvs registrera/mäta/indata/uppleva. Detta är grunden till att förstå naturen(människan har sinnen som gör dessa mätningar). Dessa registreringar motsvarar "verkligheten", verkligare än så kan inget bli(eller ja något bättre sätt än att registrera har vi inte ännu). Sedan bildar vi teorier utifrån dessa data. Om indata är "verkliga" så blir teorin verklig och det teorin säger kommer man att finna(bekräfta) när man undersöker om den stämmer. En atombomb tex är påtagligt verklig. Svårt att stänga av sina sinnen/förneka sådant. Det som tidigare inte ens kunde tänkas eller som skulle förefalla trolleri uppstår.
Det jag gjorde var att använda samma metoder för att förstå mig själv och människan. Teorin om hur naturen ska förstås är en modell över hur vi fungerar. En teori om människan hur den tänker, hur hjärnan ska schematiskt förstås, vad tänkandet är alltså, hur och varför tankar uppstår att det sker automatiskt oavsett vad vi "vill" osv. Vi kan inte välja tankar utan de uppstår med nödvändighet ur sina grunder. Vidare motsvarar våra ögon, öron och sinnen "mätinstrumenten" det som är verkligt alltså.
Detta är grunden och det är början av min teori om människan. Det saknas dock något om man vill förstå naturfenomenet däggdjur/människa.
Detta är att förstå vad människan vill, dvs målet, meningen. Och jag hade tidigare trott att det får man välja själv (vilket man naturligtvis måste få göra). Under min utbildning (tex anatomiska dissektioner, biokemi, fysiologi, patologi, neurologi, farmakologi samt tillämpningen på människan (kliniska erfarenheter har jag insett att alla "delar" som jag utbildat mig i byggde på naturvetenskap och att detta verkligen fungerar i praktiken bättre och bättre ju mer man försöker förstå. Att uppleva tex döden med ögonen, öronen och känslorna och tolka/förstå den på detta sätt visade sig vara annorlunda än vad andra trodde. Vidare om man tex tror på atomen kommer man se att det är vad människan består av. Att de lagar(tex kemiska reaktioner) som vi alla förstått gäller utanför människokroppen att de även gäller i tex hjärnan. Vidare märker man att man genom att betrakta en människa kan förstå hur det måste se ut inuti dem. Ta tex neurologi. Om någon tex har en hemipares(halvsidigt förlamad på vä sida) ja då måste man se något "onormalt" i hö hjärnhalva. Ytterligare information föreligger afasi? Neglect? Synfältspåverkan? hur fort uppstod symptomen? Osv. Registreringar av det "onormala"/avvikande hos patienten och orsaken till detta (tex kanske man förstår att det beror på en artärförträgning/propp i arteria cerebri media. Det spelar inte någon roll om patienten "vill" röra armen utan den kan inte. Vidare kan man finna olika mollekylers effekt på känslor och tankar/beteende hos patienter. Se sådant som alltid uppstår. Då förstår man ytterligare det kemiska i vårat sätt att vara göra och tänka. Om nu alla delar betraktade som separata enheter studeras och förstås med naturvetenskap och att de följer naturlagar, varför skulle då inte människan som helhet kunna förstås enligt naturlagar. Där kommer också Einstein in han skriver ju att allt i naturen ska förstås med teorier. Sedan arbetade jag länge på vårdcentral med allmänmedicin(där ska man ju förstå hela människan, alla sjukdomar) och såg till slut (pga mina erfarenheter) olika samband mellan lidande och symptom från olika delar av människan. En specialist tex kardiolog kan ju hjärtat bra (följer naturlagar) men ser inte så lätt alla verkningar av den behandling den ger hjärtat. tex olika biverkningar. en kemikalie(medicin) växelverkar/reagerar ju oftast på många andra platser än de man vet (och kanske vill uppnå). Om tex en medicin ger muskelvärk som biverkan eller något psykiatriskt så kan detta bli svårare för kardiologen att upptäcka. Till stor del för att denne kanske inte följer upp(upplever resultatet) eller för att den fokuserar på hjärtat och inte "märker" andra tecken/symptom. Sedan uppmärksammade jag att alla patienter( med få undantag) kom till mig för att de led på något sätt, inte nödvändigtvis pga sjukdom men att lidandet ändå var en gemensam orsak. Tex "oro"/ångest för sjukdom, rädd för döden, domningar, smärtor, illamående, (urinstämma=stopp i urinen dvs kissnödig tex pga prostatahyperplasi), led av hörselnedsättning, andnöd, kyla. Osv.
Dvs det gemensamma som verkar gälla alla är orsaken till att patienten kommer är i grunden att de "mår dåligt" och att jag med mina kunskaper om den friska och sjuka kroppen kan hjälpa patienten att må bättre(lidandet minskar). Detta hellst genom att bota/lindra en sjukdom. Men även samtalet i sig om det är vettigt kan förändra pateintens sinnesstämning till det bättre.
Det som sker när en dålig känsla uppstår eller patienten "upptäcker något onormalt i kroppen" är att den bildar en medicinsk teori om kroppen. Denna byggs upp av patientens indata (kunskaper och erfarenheter). Patienten har aldrig "fel" då dennes teori om sin kropp bygger på indata. Dock kan indata vara bristfälliga eller "felaktiga". Pat kan även ha haft sjukdomen tidigare eller kanske känner någon/har upplevt någon annan med sjukdom och detta är med nödvändighet också information. Förstår man bara detta och får fram vad patienten känner (det vet/upplever bara patienten) så kommer man ALLTID att kunna hjälpa patienten mer eller mindre och patienten kommer alltid bli nöjd och förstå. Jag överför bara mina erfarenheter/indata till patienten och då tänker patienten själv ut den medicinska teorin. I bland kommer patienten då på väldigt mycket andvändbart och även min teori om patientens sjukdom förbättras både till gagn för mig (får ju en kick av att hjälpa), för patienten och för alla andra patienter med liknande sjukdom som jag senare kommer att träffa. Man lär sig ju av erfarenheter. Patienten är ju denna erfarenhet man lär sig alltså av patienten. När man har samma mål så kommer man öppna sig för varandra och vara ärlig och göra så gott man kan för att lösa "problemet".
SPINOZA har sagt alla varelsers primära mål är att hävda sin existens(dvs leva). Detta går bäst att förstå genom att registrera och då ser man att djuren GÖR så. Alltså måste det vara viktigt/mening. Vidare kan man se att om man försöker få bort dåliga känslor så innebär det leva. Jag "vet" alltså vad patienten vill (även om den inte själv ser det på detta sätt).
Sedan ser vi att vi fortplantar oss och vi förstår varför att alla djur gör det av samma orsak i grunden. Det känns skönt, man blir kär, kåt osv.
Vidare ser vi att arten överlever och att vi är viktiga för varandra eftersom det registrerar vi. Alltså måste även vi göra detta (även om vi inte förstår kanske det på det sättet). Hur förstår vi det?
Ja ja. kanske skrivet under fel tråd "långa inlägg".
Varför så långa inlägg?
Hehe.
I denna tråd har det kommit en del långa inlägg - som svar på min fråga, antar jag...
I denna tråd har det kommit en del långa inlägg - som svar på min fråga, antar jag...
Algotezza aka Algotezza
Varför så långa inlägg?
Vid nytt stycke kan man även dra in den vänstra marginalen fms. Ja den här trådens överskrift är kanske glömd av vissa. Min svensklärare gick igenom varje mening med oss för att se vad många små ord och annat onödigt det gick att plocka bort. Resultatet blev bra. Vi skriver här för att kommunicera med varandra. Helt andra stilar är naturligtvis roligt att läsa i t.ex romaner eller noveller m.m. Poeter kan ju variera mycket i stil. Ett vanligt formellt email går att finslipa så att det väsentliga tydligt framträder och så många missförstånd som möjligt undanröjs.
Ovanstående var ett stycke,mer hade varit för djärvt. Märk att jag inte fick sagt något av vikt.
Ovanstående var ett stycke,mer hade varit för djärvt. Märk att jag inte fick sagt något av vikt.
Varför så långa inlägg?
Hupp!
Ser nu att det inte postas så som jag skrev avseende marginaler och placering av text. Har märkt det förut på vissa sidor. Då vet jag inte vad man skall göra.
Ser nu att det inte postas så som jag skrev avseende marginaler och placering av text. Har märkt det förut på vissa sidor. Då vet jag inte vad man skall göra.
Varför så långa inlägg?
förstår mig själv skrev:Ja ja. kanske skrivet under fel tråd "långa inlägg".
En risk med långa inlägg är att man lätt tappar bort frågan som skulle besvaras. Du skrev ju att du även förstod/eller tolkar annorlunda. I ditt långa svar ovan tappades Jesus bort.
Du skriver att du läst någon bok av Einstein där han beskriver relativitetsteorin. Och så fortsätter du med att beskriva en "metod" som du använder för att förstå dig själv. Givetvis kommer du även in på ämnet om den fria viljan: "Vi kan inte välja tankar utan de uppstår med nödvändighet ur sina grunder", påstår du. Jag undrar just hur du skall kunna bevisa något sådant? Om du till exempel vill tänka på en röd brandbil, eller en krokodil så finns det väl ingenting som kan förhindra det? Om du skall kunna diagnosticera binjurebarksadenom hos en patient måste du väl åtminstone för en stund kunna koncentrera tankarna på din läkarsyssla? Inte kommer diagnosen farande om du saknar möjlighet att "välja" vad dina tankar måste fokusera på?
Tankar "uppstår med nödvändighet ur sina grunder" säger du. Ja visst, det är klart att de gör. Men en nödvändig grund är ju din förmåga att själv vara orsak till dina tankar och handlingar. Det finns ju inte någonting annat som orsakar dina tankar. Orsakskedjan går i normala fall inte utanför dig själv.
Moderator
Varför så långa inlägg?
scirocco skrev:Hupp!
Ser nu att det inte postas så som jag skrev avseende marginaler och placering av text. Har märkt det förut på vissa sidor. Då vet jag inte vad man skall göra.
He, jag har en favoritwebläsare som tyvärr ogillar skrivlådan på detta forum, texten kan komma ut lite hursomhelst när jag postar.
-
förstår mig själv
- Inlägg: 3060
- Blev medlem: 13 maj 2012 19:32
Varför så långa inlägg?
He he ja så är det nog. Idag hade jag en pensionerad sjuksköterska som patient. Hon var infektionsjuksköterska. Hade arbetat 30 år. Hon hade alltså erfarenhet av infektionssjukdomar. Vårdat och umgåtts med tex jättemånga patienter med herpes zoster. Vårdat dem, sett utslagen, smärtor och andra komplikationer. Hon hade mycket smärtor och lidande i övrigt. Delvis orsakat av vården. Hon krävde antiviral behandling av vad hon ansåg vara herpes zoster. Hon ville inte komma läkare var idioter, kunde inget osv. Hon hade felbehandlad osv. Hon och sköterskan började bråka och skrika åt varandra i telefon då sjuksköterskan ville att hon skulle komma på mottagningsbesök, att man inte bara kan ringa och beställa mediciner, utredningar eller andra åtgärder utan att träffa läkare. Hon frågade mig om jag kunde skriva ut medicin utan att träffa patienten. Jag svarade att jag vill förstå att det jag gör är rätt(att inte förstå vad man gör brukar leda till vårdskada). Jag behöver indata för att förstå, måste få se höra och känna. Få ställa frågor, dvs få information. När hon till slut dök upp började var hon arg, hon och sköterskan började "bråka". Varför ska jag gå in till den idioten?(vi hade aldrig träffats). När hon kom in var hon arg, hon hade åkt in i onödan, läkare var idioter osv. Ja alltså olika teorier om läkare. Hon hade ju arbetat så länge i vården träffat läkare, upplevt förstått. Jag sa jo du vet ju vad du vet. Du har ju blivit felbehandlad, du har antagligen förstått vilken sjukdom dina patienter haft många gånger. Läkaren har ändå bestämt du ha "tvingats" orsaka lidande på dina patienter(verkställa läkarens beslut). Sett resultatet som du trodde skulle ske eländet och förstått vad som skulle ske om du tilläts ha inverkan på besluten. Unga läkare som tittar tex på labprover eller i sin bok(vad ska de annars göra, de har ju inte erfarenhet av verkligheten. Jag berättade att jag ibörjan inte såg eller förstod hur mycket gott undersköterskor och sjuksköterskor kunde göra och hur viktiga de är. Att jag förstått mer och mer detta, lyssnar och respekterar vad de förstått. Det ska mycket till innan en undersköterska säger något. Då bör man lyssna. Patientens ilska försvann och stämningen blev bättre och bättre. "Om jag gör något med patienten utan att förstå vad jag gör är jag en idiot" kan du förklara för mig varför du har herpes zoster? Hon beskrev smärta i ett område av neuralgisk typ, hyperalgesi. Utslag som börjar komma. Vesikler. Jag frågade ser dina utslag ut som vesikler? Nja inte riktigt kanske. Jag tittade. Det var inte helt typiska vesikler men de kan se lite olika ut. Utslagen brukar komma några dagar efter smärtorna/neurologin och de är inte så lätt att se direkt innan sjukdomen blommar ut och blir tydlig. Därför är det ganska vanligt att läkare missar diagnosen i tidigt stadie(innan de blir erfarna). Patienten söker för smärta och det kan tex tolkas som muskelvärk (myalgi). När utslagen kommer blir sjukdomen tydligare och missas inte så ofta. Efter ytterligare någon dag bildas skorpor. Herpes zoster är samma virus som bältros (varicella) det sitter kroniskt i celler i ryggmärgen och av olika orsaker kan de "aktiveras" vandra ut till hudutslaget(i nervens försörjningsområde). Nervfunktionen störs och smärtsignaler och allodyni(beröringsöverkänslighet) uppstår. När viruset kommer till nervändsluten i huden uppstår en reaktion/inflammation denna ses som i huden(vesikler=blåsliknande förändringar). När dessa läker uppstår skorpor och då blir det uppenbart vilken sjukdom det är.
Det finns virushämmande medel som kan hämma virusets aktivitet och mildra sjukdomsförloppet om det ges i tidigt skede. Ju tidigare destå bättre, man anser att inom 3dygn från symptomdebut ska medicin sättas in annars är den verkningslös. Skadan har skett och kroppen har redan tagit hand om viruset. Ibland kan besvärande smärttillstånd uppstå.
Hur som hellst så blev bedömningen att det med stor sannolikhet var herpes zoster. Hon berättade om hur smittkoppor smakade, om sematorium osv.
Det är ju inte förrän efteråt man är säker på varför man har gjort något. Det viktigaste som jag förstår det var här inte behandling(hade haft symptom i 3dygn, dvs den var antagligen verkningslös). Jag visade tolerans och förstod henne och hon förstod mig (ja pilatus trotts att jag är galen och inte som andra läkare, visst ligger det mycket i vad du säger, din åsikt om hur läkare brukar vara, denna "normale" läkare var idioten för min patient.). Jag har förstått genom observationer att är man arg på andra, ser det negativa kommer negativa känslor att uppstå. Läkare är också människa och om patienten är arg/korkad/osv kommer det påverka läkaren att gör fel, orsaka vårdskada, läkaren blir den idiot som patienten förstått att det är). Kan ni orsaka glädje, hjälpa, få den människa ni hatar att må bättre?. "Normala" människor/läkare kan inte detta och då kommer den göra fel på patienten.
Det finns virushämmande medel som kan hämma virusets aktivitet och mildra sjukdomsförloppet om det ges i tidigt skede. Ju tidigare destå bättre, man anser att inom 3dygn från symptomdebut ska medicin sättas in annars är den verkningslös. Skadan har skett och kroppen har redan tagit hand om viruset. Ibland kan besvärande smärttillstånd uppstå.
Hur som hellst så blev bedömningen att det med stor sannolikhet var herpes zoster. Hon berättade om hur smittkoppor smakade, om sematorium osv.
Det är ju inte förrän efteråt man är säker på varför man har gjort något. Det viktigaste som jag förstår det var här inte behandling(hade haft symptom i 3dygn, dvs den var antagligen verkningslös). Jag visade tolerans och förstod henne och hon förstod mig (ja pilatus trotts att jag är galen och inte som andra läkare, visst ligger det mycket i vad du säger, din åsikt om hur läkare brukar vara, denna "normale" läkare var idioten för min patient.). Jag har förstått genom observationer att är man arg på andra, ser det negativa kommer negativa känslor att uppstå. Läkare är också människa och om patienten är arg/korkad/osv kommer det påverka läkaren att gör fel, orsaka vårdskada, läkaren blir den idiot som patienten förstått att det är). Kan ni orsaka glädje, hjälpa, få den människa ni hatar att må bättre?. "Normala" människor/läkare kan inte detta och då kommer den göra fel på patienten.
Varför så långa inlägg?
Något för administratören att administrera om. Det hade blivit snyggare om det kom så som man skriver i besvararutan.
-
förstår mig själv
- Inlägg: 3060
- Blev medlem: 13 maj 2012 19:32
Varför så långa inlägg?
Hur ska man förklara något väldigt annorlunda. Något som kanske tagit 30 år av erfarenheter att förstå med en rad? Ja har man läst samma läroböcker, följer normen, är som alla andra. Ja då har man ju inte så mycket nytt att komma med. Då räcker det med korta inlägg. För mig är det svårare, pilatus du har ju förstått dels att jag är läkare men även "annorlunda". Då behöver jag ju säga så mycket. Jag märker att jag till skillnad från illusionen inte har så mycket visningar på mina trådar. Jag märker att du pilatus gör dig besväret att läsa, att du svarar, har invändningar och frågor. Det gör mig glad, du är viktig för mig. Du är lika viktig för mig. Du har lika mycket att ge mig som jag ger dig. Visst har jag retat mig på dig, men samtidigt ser du mig också. Det du skrivit, det du förstått. Din egen teori har jag gillat. Du är normal men du följer förnuftet anser jag, du kan liksom utvecklas och följa förnuftet även om det "tar imot".
-
förstår mig själv
- Inlägg: 3060
- Blev medlem: 13 maj 2012 19:32
Varför så långa inlägg?
Hej igen. I denna tråd har ni ju haft teorier om mig. Pilatus tycker du har lyckats förstå mig ganska bra. Du har även läst mycket av det jag skriver. Någon annan information än det jag skriver här har du ju inte om mig. Dina ögon registrerar.
Det jag vet är att du har rätt i att jag har läst medicin, är leg läkare. Att jag kanske anses snurrig/galen(har ju blivit tvångsvårdad 3gånger, tror dock inte att det kommer ske igen. Jag har förstått att jag inte vill bli manisk igen). Varför vill jag inte?, naturligtvis vill jag inte bli inspärrad igen. Vem vill det?. Förvisso förstod jag inte innan vad det var. Hur viktig en promenad kan bli för den inspärrade tex. Det är för att den maniske sprider sin kunskap(som förvisso inte är fel), men den har inga ingående kanaler(tar inte imot ny indata). Det är viktigt att utvecklas(uppleva/registrera). Genom att ta imot andras kunskaper kan jag göra och uppnå samma sak som jag ville när jag var manisk. Jag förstod inte som jag gör nu att det jag gör inte är viktigare än vad andra gör. Mitt mål har ju varit att få andra att må bättre förstå mer bli "maniska"/lyckliga få krafter osv. Nu förstår jag genom att studera naturen att alla "vill" detta, på samma sätt som att ingen vill lida utan må bra "vill" alla göra gott och tycka om alla andra.
Vi är olika och gör detta på olika sätt. Jag har inte förstått detta tidigare. Kanske "trott" att alla har lika värde nu vet jag. När jag vet det kan inget ont ske.
Om jag nu tex skriver till den som varit manisk. Om nu någon varit detta. Lyssna på det jag förstått och se om mina påståenden stämmer.
Den maniske har inga ingående kanaler utan den sprider sin kunskap. Ni vet nu att ni har haft rätt, fortfarande förstår ni att ni hade rätt och inte fel. Dock visste ni inte(liksom jag) varför ni ansågs sjuka. Ni hade inte ingående kanaler(kunde inte ta in). Ni vet att "psykiatern" inte sa det jag säger nu. Förstod inte, hade andra förklaringsmodeller.
När man ger orsakar man förändring hos andra. Ger man någon ett verktyg tar det tid innan den andre kan förstå det och börja använda det.
När det gäller tex ett arbete som man gör och någon ger er ett verktyg kommer ni att acceptera det bättre när ni är van vid det. Detta är ganska oladdat. När det handlar om förstå människan blir det mycket mer laddat. Motståndet blir tex inspärrning, våld osv.
Det jag vet är att du har rätt i att jag har läst medicin, är leg läkare. Att jag kanske anses snurrig/galen(har ju blivit tvångsvårdad 3gånger, tror dock inte att det kommer ske igen. Jag har förstått att jag inte vill bli manisk igen). Varför vill jag inte?, naturligtvis vill jag inte bli inspärrad igen. Vem vill det?. Förvisso förstod jag inte innan vad det var. Hur viktig en promenad kan bli för den inspärrade tex. Det är för att den maniske sprider sin kunskap(som förvisso inte är fel), men den har inga ingående kanaler(tar inte imot ny indata). Det är viktigt att utvecklas(uppleva/registrera). Genom att ta imot andras kunskaper kan jag göra och uppnå samma sak som jag ville när jag var manisk. Jag förstod inte som jag gör nu att det jag gör inte är viktigare än vad andra gör. Mitt mål har ju varit att få andra att må bättre förstå mer bli "maniska"/lyckliga få krafter osv. Nu förstår jag genom att studera naturen att alla "vill" detta, på samma sätt som att ingen vill lida utan må bra "vill" alla göra gott och tycka om alla andra.
Vi är olika och gör detta på olika sätt. Jag har inte förstått detta tidigare. Kanske "trott" att alla har lika värde nu vet jag. När jag vet det kan inget ont ske.
Om jag nu tex skriver till den som varit manisk. Om nu någon varit detta. Lyssna på det jag förstått och se om mina påståenden stämmer.
Den maniske har inga ingående kanaler utan den sprider sin kunskap. Ni vet nu att ni har haft rätt, fortfarande förstår ni att ni hade rätt och inte fel. Dock visste ni inte(liksom jag) varför ni ansågs sjuka. Ni hade inte ingående kanaler(kunde inte ta in). Ni vet att "psykiatern" inte sa det jag säger nu. Förstod inte, hade andra förklaringsmodeller.
När man ger orsakar man förändring hos andra. Ger man någon ett verktyg tar det tid innan den andre kan förstå det och börja använda det.
När det gäller tex ett arbete som man gör och någon ger er ett verktyg kommer ni att acceptera det bättre när ni är van vid det. Detta är ganska oladdat. När det handlar om förstå människan blir det mycket mer laddat. Motståndet blir tex inspärrning, våld osv.
-
förstår mig själv
- Inlägg: 3060
- Blev medlem: 13 maj 2012 19:32
Varför så långa inlägg?
Pilatus min tolkning av dig blir att du anses som "normal", lärd, intelligent, har ett "bra" jobb, bra på att lösa problem, se fel, fått bra betyg, skulle gissa på att du är väldigt duktig på ditt yrke, akademiker. Troligen ingen som är besvärlig, suttit inlåst på psyket eller i fängelse.
Jag säger att jag ger dig det jag förstår. Jag har märkt att du läser det jag skriver. Jag tror att du blivit irriterad på mig, du ser oklarheter "fel" i mina resonemang.
Jag vet att vi påverkar varandra och att massa nya tankar uppstår, att vi förändras och förstår mer. Att vi kompletterar varandra och är viktiga för varandra. Att våra olikheter på vissa sätt utgör ett hinder men samtidigt är nyckeln till det vi behöver. Jag vet att du vet att jag inte är en dåre och du vet att jag vet att du inte är en dåre. Jag tror att du och jag har möjligheten att förändras, att vi har genom förnuftet/filosofin hittat en kontaktyta.
Jag skulle gjärna vilja läsa mer om vad du förstått, dina åsikter och ideer. Jag tycker mig ha se en förändring åt detta håll. Släpp böckerna, använd dina kunskaper och krafter till att fundera ut nytt. Dvs bli dig själv,bli fri!
Mvh
Jag säger att jag ger dig det jag förstår. Jag har märkt att du läser det jag skriver. Jag tror att du blivit irriterad på mig, du ser oklarheter "fel" i mina resonemang.
Jag vet att vi påverkar varandra och att massa nya tankar uppstår, att vi förändras och förstår mer. Att vi kompletterar varandra och är viktiga för varandra. Att våra olikheter på vissa sätt utgör ett hinder men samtidigt är nyckeln till det vi behöver. Jag vet att du vet att jag inte är en dåre och du vet att jag vet att du inte är en dåre. Jag tror att du och jag har möjligheten att förändras, att vi har genom förnuftet/filosofin hittat en kontaktyta.
Jag skulle gjärna vilja läsa mer om vad du förstått, dina åsikter och ideer. Jag tycker mig ha se en förändring åt detta håll. Släpp böckerna, använd dina kunskaper och krafter till att fundera ut nytt. Dvs bli dig själv,bli fri!
Mvh
Varför så långa inlägg?
förstår mig själv skrev:Släpp böckerna, använd dina kunskaper och krafter till att fundera ut nytt. Dvs bli dig själv,bli fri!
Du har verkligen höga tankar om mig fms. Visst, det är sant att jag aldrig varit intagen för psykiatrisk vård eller dömts för några lagbrott. Kanske är det mest tur, ibland behövs det inte så mycket för att man skall halka av vägen.
Just nu skall jag lyssna på Fredrika Spindler. Har du läst hennes bok om Baruch Spinoza?
Spinoza : multitud, affekt, kraft / Fredrika Spindler
Spindler, Fredrika, 1966- (Författare)
ISBN 9789197684293
Göteborg : Glänta produktion, 2009
204 s. ; 17 cm
Moderator
-
förstår mig själv
- Inlägg: 3060
- Blev medlem: 13 maj 2012 19:32
Varför så långa inlägg?
Ja jag lånade den på biblioteket för några månader sedan. Tyckte den var ganska bra. Etiken är dock den bästa bok jag läst. Tappade tyvärr bort den för 2 år sedan, kanske var det "meningen". Var på en bokhandel för några veckor sedan och de hade beställt boken! Tänkte läsa om den och förväntar mig att den har mer att ge mig nu efter 2 år av "självstudier".
-
Illusionen
Varför så långa inlägg?
förstår mig själv skrev:Hej. Tålamod! Du har ju tex sett att din tråd har extremt många visningar, detta isig är en form av utvärdering en bekräftelse på att du orsakat reaktioner och tankar.
Fms,
Tack för positiva och vänliga kommentarer Fms, du är en trevlig bekantskap.
Jag läser och begrundar alla dina inlägg, och tycker mig förstå det du skriver.
Tyvärr förhåller det sig så att både min fru och son har allvarliga sjukdomsdiagnoser,
vilket för med sig att vi har det lite pressat. När jag skriver här är det för att få lite annat att
tänka på, men samtidigt får skrivandet inte ta över och gå ut över vardagssysslorna.
Att tråden, Vad utgör medvetandets referens ?, har så många visningar (> 7000 i dag) förbryllar mig.
Det är ju så få som skriver här, så var håller alla dessa människor hus, och vilka är det ?
Bästa hälsningar
Illusionen
Varför så långa inlägg?
Pilatus skrev:förstår mig själv skrev:Släpp böckerna, använd dina kunskaper och krafter till att fundera ut nytt. Dvs bli dig själv,bli fri!
Du har verkligen höga tankar om mig fms. Visst, det är sant att jag aldrig varit intagen för psykiatrisk vård eller dömts för några lagbrott. Kanske är det mest tur, ibland behövs det inte så mycket för att man skall halka av vägen.
Just nu skall jag lyssna på Fredrika Spindler. Har du läst hennes bok om Baruch Spinoza?
Spinoza : multitud, affekt, kraft / Fredrika Spindler
Spindler, Fredrika, 1966- (Författare)
ISBN 9789197684293
Göteborg : Glänta produktion, 2009
204 s. ; 17 cm
Till skillnad från mig, som hamnade i psykiatrin. Jag rymde dock. Oj vad jag har att berätta. Jag tror jag kontaktade Gaia eller moder natur. Alltså mitt liv blev så skumt att jag vågar knappt berätta En sak kan jag råda er alla, hamna inte i en tvångsbädd på den norska landsbygden.
Och säg inte emot en psykiatriker, då får man bara skit tillbaka.
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 38 och 0 gäster