Anders skrev:Till att börja med, du citerade inte slutklämmen - Det är min känsla.
Naturligtvis är det här ingen exakt vetenskap, och jag tror att ALLA som skapar musik, eller skapar något över huvud taget, ny som gammal, har flera agendor för det verk de skapar. Tjäna pengar, få uppmärksamhet och vad det nu kan vara.
Det som jag INTE kan med i den här häraden är då musiken för mycket blir ett medel för något annat. Och jag kan känna det, inte bara då man skapar något som skall vara exklusivt, utan även för andra agendor.
Hur det är med detta för ett enstaka musikaliskt stycke vet bara kompositören, låtskrivaren. Men naturligtvis drar jag inte all klassisk musik över den kammen.
Sen vad jag vill ha sagt med det tidsfilter du nämner, är att jag tror att spelplanen har ändrats så radikalt av den moderna tekniken, så att jag tror att allt detta ganska mycket är satt ur spel. Utbudet och spridningen nu är så enorm, så man kan inte där jämföra den klassiska musiken och den moderna efter gemensamma kvaliteter.
Det som i slutändan är det för mig viktigaste är vad ljudvågorna skapar för reaktioner i min hjärna. Nu är det ju som med mat, att man "inte bara äter med munnen", och de här andra agendorna spelar naturligtvis in. Och mej stör de mest.
Den 7 november skrev jag följande på denna tråd,
”Musik, och då I synnerhet den klassiska, har och är en viktig positiv ingrediens i mitt liv.
Utan musik skulle livet te sig fattigare. Trots detta intresse för musik av Mozart, Beethoven, Verdi,
och de andra stora mästarna, saknar jag förklaring till varför jag upplever deras musik som vacker.
Mozart har komponerat fem violinkonserter, och samtliga fem är speciella och vackra.
Speciellt de lugna mellansatserna tillhör mina favoriter, men
VARFÖR ?Om liv ger tid, eller tid ger liv, har vi tidigare diskuterat, utan att komma fram till en definitiv slutsats.
Men anta att livets reproduktion kräver en successiv anpassning, och att denna anpassning involverar
vårt medvetandes ”egenreferens”. När vi förnimmer något som vackert skulle det, mot denna bakgrund,
återspegla de strukturella KOMBINATIONER /MÖNSTER som fungerar som en typ av erfaren
VÄGVISARE för livets reproduktion. Vår förmåga att förnimma och uppleva det vackra i musik och bildkonst kan om
detta resonemang håller, ha en minsta gemensam nämnare.”
Det jag säger här är alltså att ”livet” överordnat och kontinuerligt försöker anpassa sig till rådande förhållanden
för att på så sätt optimalt säkerställa livets (alltså ej nödvändigtvis det egna ”jagets”) reproduktion och framtid.
Det ”vackra” är m a o ledstjärnan som är det styrande lockbetet i sökande efter bästa reproduktionsalternativ.
Det som uppfattas som vackert är sannolikt en högst individuell förnimmelse, och då kan man mot ovanstående
bakgrund se det ”individuellt vackra” (t ex din förnimmelse av vad som är vackert för dig)
som ett av många försök att på bred front söka och säkerställa livets överordnade reproduktion och framtid.
Det vackra är alltså enligt detta resonemang en typ av individuell test-vägvisare i evolutionens tjänst.
Om det vackra leder resp individ i ”rätt” riktning kan endast framtiden utvisa.
Om det skulle ligga något i ovanstående är vi alla försökskaniner inom en reproduktionsmekanism,
som ej fäster något avseende vid om det ena eller andra tolkas vackrast i vår förnimmelse.
Så hur skulle du Anders vilja definiera begreppet
VACKERT ?/ Illusionen
?) -lappar för att täcka över diverse. Han lämnade över den uppslagna boken till mig med bokryggen mot mig och med ett stadigt grepp om boken. Jag sa till honom att släppa taget. Han var motvillig "Är jag din slav, eller?" sa han. Då svarade jag "Ja, just nu är du min slav, det blir bäst så - tro mig". Han släppte boken. Jag sa "Tack", log och stängde boken utan att ha läst ett ord. 