Vilken musik lyssnar ni på? [ändra från "https" till "http" för att se inbäddade videos]

[Anne]

Ja, men Pilatus! Det är ju en av huvudpoängerna jag har här! Hur det förstördes. Hitler hade säkert sina fina sidor och jag betraktar inte honom som ensamt ansvarig för nazismens genombrott. Nu är inte jag en konstexpert, men de målningar jag har sett utförda av Hitler själv betraktar jag som... ja, vad ska man kalla det... mediokra. Jag ser inga tecken på att han hade talang. Men skrika kunde han iallafall och jag antar att han var ledsen och besviken. Alexander Bard tyckte visst att han var snygg

[Pilatus]

Ja, men Pilatus! Det är ju en av huvudpoängerna jag har här! Hur det förstördes. Hitler hade säkert sina fina sidor och jag betraktar inte honom som ensamt ansvarig för nazismens genombrott. Nu är inte jag en konstexpert, men de målningar jag har sett utförda av Hitler själv betraktar jag som... ja, vad ska man kalla det... mediokra. Jag ser inga tecken på att han hade talang. Men skrika kunde han iallafall och jag antar att han var ledsen och besviken. Alexander Bard tyckte visst att han var snygg

Alexander Bard är oförskräckt och har säkert sett något som många kvinnor fäste sig vid. Hitler var måhända inte någon stor konstnär, och det är inte så lätt att beskriva vad god konst är om man inte har den framför sig. Men han kan i goda stunder göra snygga målningar, inte nyskapande men bra studier. Många önskar säkert att de kunde åstadkomma något liknande.

Hitlers skuld ligger bortom det fattbara. Man måste ha en fullkomligt förvriden syn på sina medmänniskor för att kunna dra igång sådana krigsprojekt som han gjorde. Säkert bars han fram av en opinion som ville ge igen för den tidigare nesan. Men han saknade förmåga att bromsa trots att han måste varit fullt på det klara med att det skulle gå åt helvete.

[förstår mig själv]

Vad gäller det "vackra" så är det ett ord. Har ni inte märkt att många säger tex det är vackert, eller kanske bra. Det verkar som om det skulle vara ett objektivt "naturfenomen" som kunde registreras och förstås på samma sätt som tex smärta eller ett berg. Vi får själva genom att känna smärta eller se tex ett berg förstå vad det är. Så är det inte riktigt med ordet vackert det är inte tydligt att när någon tycker att något är vackert så tycker andra samma. Så här är det inte med orden smärta eller berg. Alla förstår att alla är "överens" och att alla förstår på ungefär samma sätt vad dessa ord betyder. Vi kan kalla ord som vackert lite flummiga. Tyvärr tror jag att det är så att dessa ord ibland utnyttjas och används av den "normale" mer än av den annorlunda. Kanske inser den ordets verkliga betydelse bättre?
Om vi tex det blir vackert väder innebär det troligen så att det oftast tolkas som "behagligt" i alla fall inte snöstorm så skulle nog ingen få för sig att tolka ordet. Om vi tex säger att huset är vacker eller en person tex. Ja det är ett påstående. Om vi tex säger där är ett berg så har vi alla med ögonen(och förnuft) förstått vad det är. Det som förstås med sinnena och att sinnena visar samma är lätt att förstå. När det gäller vacker är det inte lika enkelt och jag tycker mig märka tyvärr att när det används av vissa sägs det inte på sådant sätt att det står klart för den som använder ordet att ordet är otydligt. Att "något" kan tolkas olika.
Spinoza har skrivit om liknande tex användning av ordet fullkomligt. Om någon bygger ett hus som är fullkomligt beror problematiken på att människor använder orden lite olika. Ordet är en TEORI. När jag betraktar huset har det sådana egenskaper som får fram positiva känslor(mår bra av). På samma sätt tycker jag vi ska betrakta ordet vackert. Att det vi anger vackert får oss att må bra(det är brett definerat ännu). Jag har märkt att så kallade normala människor använder detta ord på ett för mig otydligt sätt. Att de så att säga har lärt sig vad ordet betyder. Att någon har angett åt dem vad vackert är och att det inte har förståtts av det egna förnuftet. Därmed förstår de normala även varandra då de fått inpräntat ungefär samma. Att de kan språka, bli förstådda relativt sett bättre än den som förstått den verkliga essensen i ordet (som ju bygger på sinnena, värdering). Värdering och sinnen är exakta.
Jag har en fråga till er (här har du något att bita i illusionen), är det man tycker är vackert när det gäller musik en funktion av arv, miljö eller båda och i så fall i vilken grad påverkar den ena variabeln. Skulle gissa på 70 arv 30 miljö. Kanske är det svårt att svara. Eller är det någon som anser att vackermusik är oberoende av egenskaperna hos den som lyssnar?

[förstår mig själv]

Hej pilatu!
Eftersom allt bara kan ske på ett sätt så måste vi förstå utifrån personens verkningar (dvs det den orsakat) att den är värd lika mycket som alla andra.
Tycker vi kan säga att det som sker alltid var rätt(då det inte kunde ske annorlunda).
När vi ska förstå måste vi tycker jag förstå utifrån Einsteins råd(dvs registrera, observera det som skett i verkligheten), det är av verkligheten vi bildar teorier om naturen inte med hjälp av fantasier. Att direkt formulera att orsaken är ondska är en dålig förklaring till det som skett. Det är ett flummigt ord, såvida det inte förstås som (förstod inte bättre enligt mig). Att formulera teorien att det som skedde inte är naturlag utan det beror på slumpen eller "den fria viljan" är även detta fantasiteorier som inte leder till förståelse vare sig av orsakerna (så att det "onda" inte kan ske igen. Dessa oklara "påhittade begrepp" ger heller inte någon förklaring eller stöd åt teorin "alla är lika värda". Det ska tolkas som att alla människors handlingar är lika värda om de kan upptäckas och värderas med känslorna. Detta är det svåra. Man måste kanske inte ge sig på att värdera de svåraste problemen först bättre att börja med de man själv har registrerat med sina sinnen. När man börjar förstå blir man mer tolerant mot andra och de mot dig. Samtidigt ökar naturkunskapen om människan och sig själv och allt förbättras värderat känslomässigt. Att förstå att alla har samma värde är inte riktigt kulturellt, anses fel, tolereras inte av samhället skulle jag tro. Man tillåts inte att förstå dessa viktiga lagar för människans lycka som redan Jesus förstod. Även han förintades ju som ni vet av ondskan, de som bestämde, förintade. Detta kommer att fortsätta ett bra tag till tyvärr.

[Pilatus]

Dessa oklara "påhittade begrepp" ger heller inte någon förklaring [...]

fms, känner du till något enda begrepp som inte är "påhittat"?

[förstår mig själv]

Dessa oklara "påhittade begrepp" ger heller inte någon förklaring [...]

fms, känner du till något enda begrepp som inte är "påhittat"?

Nja kan du ha rätt i men när begreppet blir vagt eller det utgör en förklaringsmodell för något som sker så blir det hela luddigt då det finns helt andra orsakssamband till att en människa gör något. Säger man att den är elak, ond, kriminell, styrs av fri vilja, regel, lag osv ja det är ord som är ganska diskriminerande. Inte nog med att orden inte betraktas som särskilt snälla av den som får en sådan betäckning på sig. Om någon är "elak" verkar det som om det är den som angriper någon med dessa ord och kanske till och med straffar. Dvs man borde inse att man blir det man anger andra vara. Det är ju även en naturlag "öga för öga, tand för tand" många följer den. De har kanske inte reflekterat över jesus rekommendation, vänd andra sidan till. Naturen är "rättvis" på så sätt att den straffar den som brytit mot naturens lagar, tycker inte att människan behöver hjälpa till (leka natur=gud).
Ordet Gud är ganska gammalt, spinosa visade hur det borde tolkas=naturen. Nu är ordet Gud väldigt flummigt något som tolkas förstås på olika sätt. Sedan utvär man olika handlingar i verkligheten baserat på tex sin föreställning om Gud. Det är viktigt att alla tror på samma Gud, har samma värderingar. Annars kommer olika grupper att uppstå som har olika religioner och tolkningar av dem. Bättte om man valde en mindre subjektiv, mindre oklar gud inför vilken alla är lika mycket värda. Det är den "guden" spinoza och einstein menar. Den guden kommer att "segra" då allt som vi lär oss om naturen leder sill kunskapen om denne gud (naturer). Om tex teknik införs i andra kulturer säljer man samtidigt in sin lära (att gud går att förstå) och man närmar sig varandra. Man börjar leva mer lika och förstår varandra bättre.

[Pilatus]

Dessa oklara "påhittade begrepp" ger heller inte någon förklaring [...]

fms, känner du till något enda begrepp som inte är "påhittat"?

Nja kan du ha rätt i men när begreppet blir vagt eller det utgör en förklaringsmodell för något [...]

Kan det begreppsliga innehållet i en term någonsin vara en förklaringsmodell? Somliga ordsammansättningar är mer självförklarande än andra, men det är inte detsamma som en förklarande modell. Eller hur menar du, beskriv t ex hur begreppet "stol" kan vara en förklaringsmodell?

[förstår mig själv]

Man kan se stol som en beskrivning av en stol. Hur den ser ut, hur den käns, dvs vilka reaktioner en stol ger i vår hjärna. Alla dessa orsaker som har med stolen att göra är förklaringen på vad är en stol. Den är det vi ser hör och känner.

[Illusionen]

Jag har en fråga till er (här har du något att bita i illusionen), är det man tycker är vackert när det gäller musik en funktion av arv, miljö eller båda och i så fall i vilken grad påverkar den ena variabeln. Skulle gissa på 70 arv 30 miljö. Kanske är det svårt att svara. Eller är det någon som anser att vackermusik är oberoende av egenskaperna hos den som lyssnar?

Frågan är svår att besvara enkelt, om det nu ens går att besvara den utan vissa förbehåll.
Algotezza ställde i något tidigare inlägg frågan om det vi benämner känslor kan beskrivas i atomära ”verklighets-termer” via ord och siffror. Det är en i sammanhanget bra och avslöjande fråga som är värd att begrunda. När frågan besvaras har man att ta ställning till om ”jaget” inkl dess förnimmelser är av reell eller komplex karaktär/natur ?. För att förstå komplexitet och djup på frågeställningen behöver man sannolikt behärska merparten av det jag tidigare beskrivit.

För filosofins vidkommande är det här återigen viktigt att förstå vad som utgör medvetandets referens, och hur denna referens skiljer sig från universums vxv-referens. Det vi satt ord på och benämner ”känslor” är enligt min åsikt beroende av denna referensdifferens, och därigenom något abstrakt. Algotezzas fråga är alltså berättigad.

Du har ev en poäng att hämta här Fms, men det finns en risk för att din poäng drunknar i dina långa inlägg, som saknar distinkta definitioner. Känsla i sig kan enligt min uppfattning inte vara en definition. Utan definitioner hänger resonemanget i luften, vilket är synd.
Mitt oombedda råd till dig är därför, skala ned texten till hälften och glöm inte att ange stringenta definitioner (t ex av ”känsla”, mot bakgrund av det jag skriver här inkl dess abstrakta karaktär).

Vad gäller Mozart och Beethoven är min personliga erfarenhet att förnimmelsen av det vackra hos/i Mozarts musik i mitt fall till övervägande delen är arvsbetingad. Det vackra fanns där tidigt, från första stund, utan någon inlärning. Förståelsen för Beethovens musik och förnimmelsen av det strikt rena och vackra, som utmärker hans musik, kom successivt längre upp i åren, och krävde alltså troligen mer av ”miljöpåverkan” o dyl..

/ Illusionen

[Pilatus]

Man kan se stol som en beskrivning av en stol. Hur den ser ut, hur den käns, dvs vilka reaktioner en stol ger i vår hjärna. Alla dessa orsaker som har med stolen att göra är förklaringen på vad är en stol. Den är det vi ser hör och känner.

Här gled du tydligen över till dina perceptioner av en stol. Men frågan gällde hur begreppet "stol" kan vara en förklaringsmodell? Det var ju du själv som skrev: "när begreppet blir vagt eller det utgör en förklaringsmodell för något". Borde inte en förklaringsmodell vara något mer än det litet abstrakta begreppet "stol"? Vi kan sluta här, för det skulle bli svårt att återknyta ett eventuellt svar till vad du skrev om "Dessa oklara "påhittade begrepp" ger heller inte någon förklaring".

[förstår mig själv]

Man kan se stol som en beskrivning av en stol. Hur den ser ut, hur den käns, dvs vilka reaktioner en stol ger i vår hjärna. Alla dessa orsaker som har med stolen att göra är förklaringen på vad är en stol. Den är det vi ser hör och känner.

Här gled du tydligen över till dina perceptioner av en stol. Men frågan gällde hur begreppet "stol" kan vara en förklaringsmodell? Det var ju du själv som skrev: "när begreppet blir vagt eller det utgör en förklaringsmodell för något". Borde inte en förklaringsmodell vara något mer än det litet abstrakta begreppet "stol"? Vi kan sluta här, för det skulle bli svårt att återknyta ett eventuellt svar till vad du skrev om "Dessa oklara "påhittade begrepp" ger heller inte någon förklaring".

Stol är ju något som finns i naturen. Ordet stol är ju inte en "stol" att sitta på. Hur förstår man vad ordet stol motsvarar i naturen. Ja man använder sina sinnen. Så att säga förstår dess "väsen". Vi är vana vid att kommunicera, beskriva och registrera med ögonen men det är ändå helhetsupplevelsen som man förstår vad något är.

[förstår mig själv]

Du kommer vidare ser jag in på en fråga som har kommit upp i mitt huvud några gånger. Bestämning av vad något är bestäms av sinnena. Gäller det även ögonen? Ja det måste vara så ögonen kan ses som en kamera som "bestämmer" ögats "värde". Dvs i en dimension. Tolkar man det på detta sätt (vilket jag är beredd att göra märker jag). I så fall blir helheten av registreringarna det stol är. Hur den ska förstås. Känslornas dimensioner, ögonens och öronens alltså.
Tror det måste vara så här vi ska förstå.
Vill vi tex förstå vem den man älskar är och vad den betyder för dig. Kan denne tex beskrivas i ögats dimension som "vacker", "snygg", vidare hur man registrerar rösten. Hur den luktar (man brukar gilla lukten av den man älskar), hur sexet är, om man blir kåt, får orgasm, kan göra varandra glada, pigga, vilken annan hjälp man får av den man älskar mm osv. Det är ju sådana här saker(känslor) som gör att man kan förstå den andres väsen. Att "vara" bra för varandra/att få varandra att må bra.

[förstår mig själv]

Idag luciatåg och jag var på sjukhuset. En patient är svårt sjuk, hon har svävat mellan liv och död i flera veckor. Inte velat ha mat mediciner eller behandlingar annat än dropp(mot törst) och smärtlindring (morfin) mot smärta och oro. Hon har lidigt mycket men fått väldigt fin vård och hjälp av våra undersköterskor. De har varit väldigt viktiga för henne skött om henne fått henne att må bra. Senaste dagarna har hon piggnat till (jag tror det till stor del beror på den mänskliga värmen hon fått av de som sköter henne). Har tidigare varit medvetandesänkt(svår att nå) inte kunnat säga något. Nu idag sa hon några meningar och när jag gick in till henne berättade hon om värken. Jag frågade om hon ville ha morfin och det ville hon. Vidare log patienten och sa att hon var lycklig. När jag lite senare gick till avdelningen så jag henne sitta i sin sjukhussäng när luciatåget kom.(de sjöng så vakert, jag fick starka känslor av välbehag och ville hellst gråta). Det som hände henne är nästan ett mirakel. Att kunna uppleva den glädje och lycka (när man snart ska dö) lyckan av människor som gör gott, lyckan av att komma ut ur rummmet (hon har legat flera veckor i sängen), kunna höra till musiken, känna glädjen som kan finnas när man är med andra människor. Tänk om hon hade fått ligga kvar i sitt rum när alla andra var utanför och lyssnade på tåget.
När man ser sådant förstår man bättre det goda man medverkat till, man avnjuter sitt arbete. Man kan få arbetsglädje och kraft.

[Pilatus]

Du kommer vidare ser jag in på en fråga som har kommit upp i mitt huvud några gånger. Bestämning av vad något är bestäms av sinnena.

Begreppet stol kan vara helt osinnligt. En stol kan vara en enkel anordning avsedd för en person att sitta på, försedd med ett stöd för ryggen.
Hur en sådan anordning skulle kunna se ut får vår funktionsmodell avgöra. Begreppet stol lämnar helt åt möbelarkitekten att bestämma dess form.
Det verkliga föremålet kan vi sitta på, se och känna.

[Pilatus]

Canned Heat - Christmas Blues

https://www.youtube.com/watch?v=uCQxZp1-6dw