Teknokrati: Hur skulle det fungera?

[skwuim]

Hej!

Jag har under den senaste tiden börjat fundera över Teknokrati som styrelseskick för ett land. Detta på grund av en mängd dåliga sidor jag finner med demokratin. Bland annat så finner jag den kränka individens rättigheter eftersom den sätter massan framför individen helt oberoende av hur rätt den individen har i en fråga. Demokratin styrs därför endast av hur många poäng en särskild politiker tar bland den breda massan. Och det tycks inte finnas någon gräns för hur lågt det kan gå för att insamla dessa poäng. Vore det inte bättre om det fanns en oberoende kraft som kunde framföra objektiva svar till sociala frågor, istället för att tvingas förlita sig på stöd från den breda massan; ett stöd som inte sällan i stort bygger på plattityder och slagord som triggar reptilhjärnan hos de allra dummaste utav våra medborgare?

Om nu en teknokrati istället skulle vara styrelseskicket så finns det ju två och kanske fler betydelser utav det ordet. I en mening av det ordet så styrs regeringen i ett land av personer med tekniska kunskaper (kunskaper inom ingenjörskonst, naturvetenskap med mera) och dessa regeringsmedlemmar väljs då ut utefter hur skickliga de är inom området. Ett exempel på detta skulle man kunna anse dagens Kina vara. Kina styrs visserligen utefter kommunistisk ideologi, men de flesta regeringsmän har bakgrund i tekniska områden och har valts efter deras skicklighet inom dessa områden, från en mer eller mindre opartisk styrelse.

Den andra typen av teknokrati är som jag förstår det, en stat vars politik styrs av den vetenskapliga metoden. Det är främst denna senare variant som har fångat mitt intresse. Jag tror nämligen att detta skulle utgöra ett mycket effektivare och mer moraliskt försvarbart system än vad demokratin kan uppnå. Det är också i min mening högst troligt att sociala frågor och politiska frågor har objektivt vetenskapliga svar. Varför? Därför att samhällen är mänskliga konstruktioner som således står under naturens lagar. De står under naturens lagar eftersom samhällets atom, människan, gör det. Men mer exakt hur ett sådant styrelseskick skulle utformas har jag en mycket liten idé om. Det låter däremot högst intressant och lovande.

Någon som har en bättre idé av hur en politik som styrs av vetenskapens empiriska metod skulle kunna se ut? Jag vet att många positivister inom socialvetenskaperna har under tiderna förespråkat något liknande, men vet inte om någon har skapat en full samhällsmodell enligt detta system?

[Zokrates]

Är inte de gamla byråden där de äldsta medlemmarna i stammen fattade alla viktiga beslut en sort teknokrativariant?

[Anders]

Mycket intressant. Men det här är lite ett ställningstagande till förmån ett monistiskt naturalistiskt synsätt, framför ett mer dualistiskt motsvarande. Lite att driva att "allting kan förklaras med ekvationer". Nu kan ju jag gärna ha problem med att tycka att min avnjutande av solnedgången och min skräck för evigheten lite har svårt att rymmas i "tankeatomer", och jag undrar hur genomförbart det skulle vara, att låta naturvetenskaparna styra, och låta alla som känner och tycker rätta sig efter vad som beräknas. Men det ligger väldigt mycket i tanken. Bland annat är det, som jag ser det, en attack på allt "fult spel", från mobbingen i plugget och uppåt. En tyranni, men kanske fruktsamt som tanke.

Men det finns ändå ingredienser av det här i de flesta samhällen. Nån jävla ordning.

[skwuim]

Är inte de gamla byråden där de äldsta medlemmarna i stammen fattade alla viktiga beslut en sort teknokrativariant?

Nej det låter mer som meritokrati, d.v.s. de som har högst meriter ska få styra. En teknokrati förutsätter visserligen en meritokrati, men skillnaden tycks vara att teknokrati betonar tekniska och empiriska kunskaper medan en meritokrati kan vara kunskaper i vad som helst.

[holoteist]

Det är väl lite ironisk t att vi skickar massor elektroniska meddelanden till varandra om nåt slaga hypotetiskt datastyrt samhälle.

[Anders]

Är inte de gamla byråden där de äldsta medlemmarna i stammen fattade alla viktiga beslut en sort teknokrativariant?

Nej det låter mer som meritokrati, d.v.s. de som har högst meriter ska få styra. En teknokrati förutsätter visserligen en meritokrati, men skillnaden tycks vara att teknokrati betonar tekniska och empiriska kunskaper medan en meritokrati kan vara kunskaper i vad som helst.

En nödvändig förutsättning för alla sådana här diskussioner : kan man stoppa alla de som ärvt eller fått anlagen för att skaffa sig makt från att få denna makt? Verkligen tvinga ner dessa i ett system? Det vore synnerligen önskvärt.

Just indianstammarna verkade ha vissa sådana mekanismer. Frågan är hur hövdingarna tillsattes. Även delar av Atens demokrati verkade ha mekanismer som stoppade makthungriga.

[Zokrates]

Tidigare, om vi utgår från meritokratin, så gällde följande, om de som bestämde gynnade sig själva på bekostnad
av gruppen så blev de ivägkörda. Det finns egentligen inte så mycket mer att säga om detta, men detsamma gällde
besluten, om majoriteten inte accepterade det ledarna bestämt så valde de nya ledare. Huvudsakligen så gällde det
alltså att hålla sig väl med gruppen och göra sitt bästa. Om nu någon ifrågasätter att det verkligen förhöll sig på detta
viset så räcker det med att ta sig en funderare på hur det annars ens skulle kunna vara en meritokrati.

Idag gäller det omvända, den ledare som skor sig själv får priviligierade barn som får den bästa maten, hälsovården
och utbildningen vilket sammantaget oftast leder till toppjobb.
Sålänge majoriteten accepterar orättvisa så kan vi inte stoppa detta Anders.

[Anders]

Tidigare, om vi utgår från meritokratin, så gällde följande, om de som bestämde gynnade sig själva på bekostnad
av gruppen så blev de ivägkörda. Det finns egentligen inte så mycket mer att säga om detta, men detsamma gällde
besluten, om majoriteten inte accepterade det ledarna bestämt så valde de nya ledare. Huvudsakligen så gällde det
alltså att hålla sig väl med gruppen och göra sitt bästa. Om nu någon ifrågasätter att det verkligen förhöll sig på detta
viset så räcker det med att ta sig en funderare på hur det annars ens skulle kunna vara en meritokrati.

Idag gäller det omvända, den ledare som skor sig själv får priviligierade barn som får den bästa maten, hälsovården
och utbildningen vilket sammantaget oftast leder till toppjobb.
Sålänge majoriteten accepterar orättvisa så kan vi inte stoppa detta Anders.

Men vad som händer då majoriteten stoppar en ledare med en viss slags orättvisa är att en ny ledare med en ny slags orättvisa dyker upp. Och orättvisa är ett svårt begrepp.

Vad jag återkommer till i mina tankar är att det trots allt är rätt bra i Sverige, jämförelsevis.
Även om halva svenska folket tycker det är för dj-igt att Syrier får permanent uppehållstillstånd och andra halvan tycker att det är för dj-igt att den första halvan tycker det. Och att inte folkets röst får höras i en sån fråga. Så finns det ändå nån slags kollektivets koll på makten.

Ett utbildat folk är en förutsättning för ett vettigt styrande. Nödvändig men dock tyvärr inte tillräcklig. Men det var gott att höra Rosling berätta om hur läskunnigheten i världen har ökat. Läskunnigheten tror jag är ett av svaren, Zokrates.

[skwuim]

Är inte de gamla byråden där de äldsta medlemmarna i stammen fattade alla viktiga beslut en sort teknokrativariant?

Nej det låter mer som meritokrati, d.v.s. de som har högst meriter ska få styra. En teknokrati förutsätter visserligen en meritokrati, men skillnaden tycks vara att teknokrati betonar tekniska och empiriska kunskaper medan en meritokrati kan vara kunskaper i vad som helst.

En nödvändig förutsättning för alla sådana här diskussioner : kan man stoppa alla de som ärvt eller fått anlagen för att skaffa sig makt från att få denna makt? Verkligen tvinga ner dessa i ett system? Det vore synnerligen önskvärt.

Just indianstammarna verkade ha vissa sådana mekanismer. Frågan är hur hövdingarna tillsattes. Även delar av Atens demokrati verkade ha mekanismer som stoppade makthungriga.

Detta är en bra invändning. Men den nutida demokratin tycker jag inte skiljer sig mycket i maktrelationer från vad en hypotetisk teknokrati av allsmäktiga vetenskapsmän skulle göra. Demokratin bygger trots allt på ett representativt system. Och har vi valt vilka riksdag och regeringsmedlemmar som får sitta och bestämma över oss? I teorin kanske. Men inte i praktiken. Det är snarare partierna själva som väljer vem som får representera dem, inte befolkningen i stort. Dessutom är det ändå endast högt uppsatta människor som får sitta i riksdagen och regeringen, inte vem som helst. Dessa människor har i sin tur fått sin position genom att råka födas in i välbärgade familjer och så vidare. Var ligger valfriheten att välja dem som bestämmer över oss? Den finns inte. Så en teknokrati vore åtminstone att föredra eftersom åsikterna som får styra oss vore åtminstone utbildade och meriterade bedömningar, i motsats till våra politiker som inte väljs in p.g.a akademiska meriter utan på "tycken" och "känsloargument" från deras partikamrater. Hela demokratin är ett system som bygger på subjektiva bedömningar där "tycken" utan belägg får tjäna som argument.

[Zokrates]

Du bortser väl inte från att många akademiker kommer från en rikare bakgrund, att många professorer tycks
tillsättas utifrån härkomst snarare än duglighet?

[reflex]

Demokrati är nog trots allt det minst dåliga styrelseskicket.
Det är viktigt att folkflertalet kan avsätta de som styr.
Minst lika viktigt är fristrående massmedia som kan granska dem.
För att detta verkligen ska fungera krävs dessutom att rättssystemet fungerar, så att massmedia vågar kritisera de styrande.
Det är säkert inte "de bästa" som når de högsta posterna. Den som har egen erfarenhet av hur det politiska systemet fungerar vet ungefär vad som krävs för att göra politisk karriär. Teknokrater har ändå rätt så stor makt eftersom politikerna är beroenda av deras kunskaper. Ingen kan hålla reda på allt själv.

[skwuim]

Demokrati är nog trots allt det minst dåliga styrelseskicket.
Det är viktigt att folkflertalet kan avsätta de som styr.
Minst lika viktigt är fristrående massmedia som kan granska dem.
För att detta verkligen ska fungera krävs dessutom att rättssystemet fungerar, så att massmedia vågar kritisera de styrande.
Det är säkert inte "de bästa" som når de högsta posterna. Den som har egen erfarenhet av hur det politiska systemet fungerar vet ungefär vad som krävs för att göra politisk karriär. Teknokrater har ändå rätt så stor makt eftersom politikerna är beroenda av deras kunskaper. Ingen kan hålla reda på allt själv.

1. Massmedier vågar inte kritisera de styrande. Snarare är massmedier ett verktyg för de styrande, inte minst gäller detta i Sverige där de största medierna får ekonomiskt stöd från just regeringen. Dessutom skulle pressfrihet kunna existera även utan demokrati. Även om beslut i en teknokrati skulle göras utan folklig inblandning så utesluter inte detta att det skulle kunna finnas en rätt att kritisera regeringen från medialt håll. Pressfriheten skulle snarare vara större i en teknokrati än i en demokrati eftersom median och regeringen vore helt separata sfärer.

2. I praktiken så tenderar politiker att strunta helt i vad forskningen visar eller tyder på. Hela idén bakom demokratin är ju att ideologier snarare än objektiv vetenskap är grunden för ett samhälle. Därmed bygger det demokratiska systemet på att "tycka först, tänka sen" snarare än att "tänka först, tycka sen" vilket är ett djupt antivetenskapligt förhållningssätt. Sannerligen är hela demokratin antivetenskaplig.