Jämställdheten är ett matriarkat, faktiskt
Moderator: Moderatorgruppen
Jämställdheten är ett matriarkat, faktiskt
Jag tycker inte det är svårt att bevisa att vi lever i ett matriarkat. Jag har en hel påse med bevis; under en period så samlade jag på feministiska artiklar, så många att jag inte orkade räkna och SAMTLIGA förblev, så vitt jag vet, obesvarade.
När en debatt blir till en monolog så vet man att det, i förlängningen, leder till ett maktövertagande.
Så varför denna totala kapitulering inför Gudrun Schymann och hennes gäng, för mig som kom lite utifrån, från en längre utlandsvistelse, tyckte jag det var lite märkligt att exakt bara två män, Paolo Roberto och Pär Ström, var tidigt ute med att peka ut falskheten i allt skit som faktiskt snackades. Är inte det väldigt få?
Sen fanns det fler lite mer lågprofilerade personer, inklusive jag, som slängde in någon enstaka anti-artikel. Men trenden var att man höll tyst medan feminister, vanligtvis kvinnor, satte ord i munnen på en - varje dag- och sedan började ta ut striden på gatan i form av olika påstridiga beteenden, maskulint kroppsspråk, ett otroligt fasansfullt högfärdighetshostande, samt trotsigt och även hotfullt språk på arbetsplatser och offentliga sammanträdanden. En slags revolution.
Jag planerar att skriva artiklar till tidningar som jag kan länka till om de kommer med, men min huvudpoäng kan jag skriva här, nämligen att vi har fått ett slags matriarkat som åtminstone jag upplever som ganska obehagligt.
Det handlar om att sätta upp falska mål som 'jämställdhet', som kräver evigt nya feministiska pådrag just pga av målets oupnåelighet. Det är minst sagt utopianism, men det är även ren lögn, eftersom även feminister säger sig inte vilja ha ett kvinnolett samhälke, vilket är vad vi har fått åga qv just feminister. Jag har inte hört någon plädera öppet för matriarkat.
Homo Sapien Sapiens är en patriarkal art, tycker jag. Om man ser till empiriska, inklusive historiska fakta, det vill säga. Mannen föds i snitt längre, bredare och med större huvud. Det är sant, kolla på gatan själva?
I förförra seklet, 1800-talet, fördes ju öpnna frågeställningar i stil med 'varför är mannen överlägsen kvinnan?", men sådana frågor försvann när vi någonstans i 1900-talet, på ett våldsamt vis, trädde in i en mer feminin epok.
Med andra ord, män är explicita fascister, kvinnor är implicita fascister. Mannen säger jag vill ha makt. Kvinnan säger jag vill ha ett i princip ouppnåeligt mål som kräver att jag vid varje punkt för debatten. De som inte tror att kvinnans taktik leder till matriarkat, är de dumma, eller är det som vanligt jag som har missat något väsentligt?
När en debatt blir till en monolog så vet man att det, i förlängningen, leder till ett maktövertagande.
Så varför denna totala kapitulering inför Gudrun Schymann och hennes gäng, för mig som kom lite utifrån, från en längre utlandsvistelse, tyckte jag det var lite märkligt att exakt bara två män, Paolo Roberto och Pär Ström, var tidigt ute med att peka ut falskheten i allt skit som faktiskt snackades. Är inte det väldigt få?
Sen fanns det fler lite mer lågprofilerade personer, inklusive jag, som slängde in någon enstaka anti-artikel. Men trenden var att man höll tyst medan feminister, vanligtvis kvinnor, satte ord i munnen på en - varje dag- och sedan började ta ut striden på gatan i form av olika påstridiga beteenden, maskulint kroppsspråk, ett otroligt fasansfullt högfärdighetshostande, samt trotsigt och även hotfullt språk på arbetsplatser och offentliga sammanträdanden. En slags revolution.
Jag planerar att skriva artiklar till tidningar som jag kan länka till om de kommer med, men min huvudpoäng kan jag skriva här, nämligen att vi har fått ett slags matriarkat som åtminstone jag upplever som ganska obehagligt.
Det handlar om att sätta upp falska mål som 'jämställdhet', som kräver evigt nya feministiska pådrag just pga av målets oupnåelighet. Det är minst sagt utopianism, men det är även ren lögn, eftersom även feminister säger sig inte vilja ha ett kvinnolett samhälke, vilket är vad vi har fått åga qv just feminister. Jag har inte hört någon plädera öppet för matriarkat.
Homo Sapien Sapiens är en patriarkal art, tycker jag. Om man ser till empiriska, inklusive historiska fakta, det vill säga. Mannen föds i snitt längre, bredare och med större huvud. Det är sant, kolla på gatan själva?
I förförra seklet, 1800-talet, fördes ju öpnna frågeställningar i stil med 'varför är mannen överlägsen kvinnan?", men sådana frågor försvann när vi någonstans i 1900-talet, på ett våldsamt vis, trädde in i en mer feminin epok.
Med andra ord, män är explicita fascister, kvinnor är implicita fascister. Mannen säger jag vill ha makt. Kvinnan säger jag vill ha ett i princip ouppnåeligt mål som kräver att jag vid varje punkt för debatten. De som inte tror att kvinnans taktik leder till matriarkat, är de dumma, eller är det som vanligt jag som har missat något väsentligt?
jämställdheten är ett matriarkat
http://www.ergo.nu/debatt/20100825-vaga ... innokampen
Här är artikeln jag skrev för uppsalas universitetstidning några år sedan.
Här är artikeln jag skrev för uppsalas universitetstidning några år sedan.
jämställdheten är ett matriarkat
Intressant. Och du talar inte för döva öron. Men kan du bli specifik?
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
jämställdheten är ett matriarkat
Anders skrev:Intressant. Och du talar inte för döva öron. Men kan du bli specifik?
Det här är ett sånt där problem där man inte ser träd för skogen, exemplen på kvinnodominans är så många i det moderna samhället att man känner sig fånig när man pekar på ett exempel. Vilket är ett annat sätt att medge att jag är för lat att plocka fram artiklar, bra källor mm.
Men ta t.ex. Gudrun Schymans bok, nu hackar jag lite på henne men hon har trots allt varit framträdande i manshatar/mansskeptiska rörelsen, " Hundra Brev som Inte Förändrade Världen.
G. Schyman är medveten att det exakt motsatta är sant, hon har förändrat världen! Hela sverige vet att det var hon som katalyserade debatten, men hon väljer att ljuga. I titeln.
Varför?
Jämställdheten är ett matriarkat
Så jag får väl erkänna att jag generaliserar.
Jämställdheten är ett matriarkat
Det vore dock intressant att få det kvantifierat, konkretiserat.
Vad innebär egentligen jämställdhet? Lika lön för lika arbete är knappast ett matriarkat.
Vad innebär egentligen jämställdhet? Lika lön för lika arbete är knappast ett matriarkat.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Jämställdheten är ett matriarkat
Lika lön för lika arbete är intressant, och jag respekterar feministerna, FI till exempel, som kämpar för detta, men så har vi de här djupare frågorna kring "Vad är lön?" och "Vad är lika arbete?". Ett arbete bör ju ses som något där effekten tas till vara, alltså vad och hur ter sig effekterna av det man sysslar med dag ut och in. Har män och kvinnor samma effekt på arbetsplatsen? Skulle ett begåvat barn och en vuxen ha samma inverkan på kollegor, det fysiska rummet osv? Vad säger oss empirin om skillnader mellan män och kvinnor?
Om jag ställer frågan så här: kan du peka på två individer i världen som du tror utför samma arbete, alltså lika på alla sätt? Man är väl bara lika med sig själv?
Om jag ställer frågan så här: kan du peka på två individer i världen som du tror utför samma arbete, alltså lika på alla sätt? Man är väl bara lika med sig själv?
Jämställdheten är ett matriarkat
holoteist skrev:Om jag ställer frågan så här: kan du peka på två individer i världen som du tror utför samma arbete, alltså lika på alla sätt? Man är väl bara lika med sig själv?
Det finns inom industrin många mekaniserade arbeten, att passa en maskin, att övervaka en monitor, de gamla spinnerierna, bomullsplockare, lagerarbete, mjölkerskor, fåraherde. Tillräckligt lika för att betalas med lika grundlön + ev ackordsdel.

Moderator
Jämställdheten är ett matriarkat
Pilatus skrev:holoteist skrev:Om jag ställer frågan så här: kan du peka på två individer i världen som du tror utför samma arbete, alltså lika på alla sätt? Man är väl bara lika med sig själv?
Det finns inom industrin många mekaniserade arbeten, att passa en maskin, att övervaka en monitor, de gamla spinnerierna, bomullsplockare, lagerarbete, mjölkerskor, fåraherde. Tillräckligt lika för att betalas med lika grundlön + ev ackordsdel.
Där är jag med dig, fast om det var det som åtsyftades med "lika lön för lika arbete" så kan man väl lika gärna skriva "samma lönesumma för samma arbete"? Men det är något som slår slint dr, eller hur, man kan kan ju inte skriva att två personer utför samma arbete. Det skulle vara betydligt mer logiskt om de som förespråkar sloganen LLFLA erkände rakt ut att de inte vill se några löneskillnader överhuvudtaget. Då skulle man kunna föra en grävande diskussion om varför de känner så, för jag tror ärligt talat att det är mest känslor det handlar om, vad de har emot att en person har mer pengar att spendera än någon annan, och man kan ju fråga hur de ser på prylar och 'ägarskap' överhuvudtaget. I och med att resurser är begränsade existerar konflikter, eller har jag rätt?
Vad skulle du säga om att en bärplockare tjänar 3kr mer än hans bärplockarkollega för att han plockar lite snabbare än den förra? Är det en oacceptabel ojämlikhet? Hur ändras din åsikt när 3kr blir till 20kr? 50kr? 1000?
Ibland tror jag att man kan laga de finaste kulinariska middagarna av sedlar med tanke på hur mycket fokus man lägger på dem.
Jag kräver personligen inte högre eller ens samma lön som någon annan, jag nöjer mig med att mina behov täcks.
Jämställdheten är ett matriarkat
holoteist skrev:Vad skulle du säga om att en bärplockare tjänar 3kr mer än hans bärplockarkollega för att han plockar lite snabbare än den förra? Är det en oacceptabel ojämlikhet? Hur ändras din åsikt när 3kr blir till 20kr? 50kr? 1000?
Jag skulle acceptera att den duktige bärplockaren tjänade 2,50 kr mer i timman om 50 öre kunde läggas på min lön. Principen är att vissa människor har rätt att tjäna mer pengar än andra förutsatt att det leder till förbättringar för alla dem som tjänar minst.
Moderator
Jämställdheten är ett matriarkat
Pilatus skrev:holoteist skrev:Vad skulle du säga om att en bärplockare tjänar 3kr mer än hans bärplockarkollega för att han plockar lite snabbare än den förra? Är det en oacceptabel ojämlikhet? Hur ändras din åsikt när 3kr blir till 20kr? 50kr? 1000?
Jag skulle acceptera att den duktige bärplockaren tjänade 2,50 kr mer i timman om 50 öre kunde läggas på min lön. Principen är att vissa människor har rätt att tjäna mer pengar än andra förutsatt att det leder till förbättringar för alla dem som tjänar minst.
Jag är sinnad så, fråga mig inte varför, att jag inte kan mentalt ta mig runt hur förbättringarna ska koordineras rent tidsmässigt. Det verkar som du menar att alla kan förbättras samtidigt, att hela samhället liksom hissas med en slags lyftkran, en dito som jag inte kan se i dess helhet eller greppa hur dess maskineri eller elektronik fungerar. Det här kanske är en så pass djup fråga att jag får hänvisa till Illusionens nyckelfråga Vad är tid? Vad är egentligen tid, och hur kan man kvantifiera det? Mat tycker jag är superviktigt, alla ska ha tillgång till mat hela tiden, men utöver det (och kanske husrum med elektricitet och någon syssla som en dator eller något) så börjar faktist ifrågasätta syndiffeoni eller "likheten i allt". Alla ska med, så långt är jag med. Men att grundläggande förbättringar ska ske för alla samtidigt, där hänger jag inte med.
Vem skall utföra förbättringarna?
Jämställdheten är ett matriarkat
holoteist skrev:Det verkar som du menar att alla kan förbättras samtidigt, att hela samhället liksom hissas med en slags lyftkran, en dito som jag inte kan se i dess helhet eller greppa hur dess maskineri eller elektronik fungerar.
Jag antar att det är så välfärdssamhället fungerar. Staten omfördelar enorma summor, skatten är progressiv och mycket är subventionerat, reglerat, förbjudet eller tvingande. Men vill vi ha allt detta så kostar det också.
holoteist skrev:Alla ska med, så långt är jag med. Men att grundläggande förbättringar ska ske för alla samtidigt, där hänger jag inte med.
Vem skall utföra förbättringarna?
Det kommer alltid att finnas behov av stora och dyra reformer att genomföra, vi hör dagligen gråtfärdiga debattörer som talar om hur välfärden urholkats genom att de rörliga kostnaderna ökar och budgeten inte kan öka i samma takt. Jag tror det är en omöjlig ekvation att sörja för alla behov och samtidigt hålla en anständig skattekvot.
Moderator
Jämställdheten är ett matriarkat
Jag tror att du har misstagit dig. Att bestämma och att ha makt är inte samma sak. Jag tror att du felaktigt förutsätter att förtryckaren har mer makt än den förtryckta. Jag anser inte att kvinnan har mindre makt i samhället, men jag anser att kvinnor är mer förtryckta i samhället. Det är en stor skillnad jämfört med om det var samma sak. Egentligen skulle jag tycka att det vore osannolikt om precis rättvisa skulle råda mellan könen, därför förstår jag inte varför femenismen ifrågasätts så. Jag är för rättvisa.
Jämställdheten är ett matriarkat
Jag tror att du har misstagit dig. Att bestämma och att ha makt är inte samma sak. Jag tror att du felaktigt förutsätter att förtryckaren har mer makt än den förtryckta. Jag anser inte att kvinnan har mindre makt i samhället, men jag anser att kvinnor är mer förtryckta i samhället. Det är en stor skillnad jämfört med om det var samma sak. Egentligen skulle jag tycka att det vore osannolikt om precis rättvisa skulle råda mellan könen, därför förstår jag inte varför femenismen ifrågasätts så. Jag är för rättvisa.
Jämställdheten är ett matriarkat
Jag är också för rättvisa, men inte då millimeterrättvisa.
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 9 och 0 gäster