Hur viktigt är det att inse att man inte är ofelbar?

[dokido]

Om jag ska saga en positiv sak om den filosofiska community'n skulle det vara att just här är man mer medveten om den egna felbarheten än annorstädes

hehe

[Anders]

Ofelbarhet är som sagt fel prioritering. Man skall fokusera på de stora sakerna och göra så rätt som möjligt där, där finns oftast inget rätt eller fel. Ofelbarhet är helt enkelt fel. Ofelbarhet är den lilla människans försök att hävda sig.

[OblivionII]

Den som gör mest väsen av sig att vara dålig, den som öppet kritiserar sig själv mest, medvetet blottar sina svagheter i tid och otid och bryter mot flest konventioner - hen anses se sig själv som ofelbar.

Fan vad logiskt.

[dokido]

fan va virrig jag är
jag menar att inse att andra är felbara förstås

jag märker att jag både högaktar och föraktar folk helt på felaktiga grunder
förmodligen taskiga banrndomsprojektioner
eller överlevnadsinstinkt kanske

å andra sidan kan man ju ha en väldigt god intuition
eller känsla för saker och ting
och kanske då sig själv som ofelbar samt att andra ser upp till denna person
tills bubblan spricker förstås

[klorofyll]

Stämmer detta över huvud taget?

Jag vet inte vad trådstartaren menar med denna fråga eller med sin följdfråga. Specifiera vad det är du menar så kanske svaret blir uppenbart.

Om det är så att trådstartaren menar folk som vägrar att ta ansvar för vad de gör så är det en helt annan fråga med andra svar. Om det är att vissa anser att oavsett om de begår fel eller inte så anser de sig vara immuna mot konsekvenserna av det så är det ytterligare en annan fråga. Sedan finns det ju också teorin om att t ex Påven skulle vara ofelbar, är detta ett påstående som stämmer med verkligheten eller är det att man tror att eftersom Påven är Jesu ställföreträdare så kan han göra vad han vill och ifall vi inte förstår vad han gör så har det inte med hans felbarhet som människa att göra utan att vi andra måste underkasta oss denne person i egenskap av sitt ämbete. Vad skulle det isåfall innebära för oss andra? Etc.

Det finns ytterligare en dimension av detta och det är idén om människovärde, att oavsett vad man gör så har man ett värde i egenskap av att vara människa och att inga fel man har så kan man aldrig bli berövad detta värde. Så det finns mycket att undra över gällande vad trådstartaren menar om han inte specifierar sig.

Du har bra synpunkter. Jag tycker att allt det du skriver hänger ihop med vad jag menade med tråden. Vad jag menar med ämnesrubriken är en öppen tolkningsfråga, allt beror på vad som menas med ofelbar, det kan helt enkelt tolkas olika, men eftersom uttrycket så ofta används så borde det väl betyda något när människor uttrycker sig så. Eftersom att jag antydde att det var viktigt att inse detta att man inte är ofelbar genom att först skriva "hur viktigt", så ville jag i följdfrågan förtydliga att jag inte alls är så säker. Sedan skrev jag ett inlägg där jag ställde mig frågande till om det finns omoraliska fel och helt oskyldiga fel. Jag blir lite förvirrad av detta, men jag tror att det är lättare att förlåta en persons fel vars beteende är rättvist (på sätt och vis, alltså lika mot alla). Om man inte anser att man har gjort ett fel är det väl svårt att ta ansvar för att man har gjort ett fel. Men sedan tänker jag, kan man inse att man är felbar om man inte bryr sig om huruvida man har fel eller inte?

[dokido]

om moral vet jag inte men
som de gamla zenisterna brukar säga
man måste tömma latrinen innan man kan fylla den
så rent kunskapsmässigt tror jag ofelbarheten tangerar dumheten persifonierad
så vill man lära sig nåt är det klokt att förstå hur korkad man är eg
(vilket inte är lätt eftersom sinnena bombarderar dig konstant)
men det är min personliga
ide

[OblivionII]

å andra sidan kan man ju ha en väldigt god intuition
eller känsla för saker och ting
och kanske då sig själv som ofelbar

Nä det har skitit sig inom det området också. Där hittas ingen ofelbarhet.

så vill man lära sig nåt är det klokt att förstå hur korkad man är

när man har insett det, vad blir nästa steg?

[dokido]

å andra sidan kan man ju ha en väldigt god intuition
eller känsla för saker och ting
och kanske då sig själv som ofelbar

Nä det har skitit sig inom det området också. Där hittas ingen ofelbarhet.

vet inte riktigt vad du menar...

så vill man lära sig nåt är det klokt att förstå hur korkad man är

när man har insett det, vad blir nästa steg?

ha ha, ja det vet jag inte, tror aldrig man inser det,men bra fråga

[OblivionII]

å andra sidan kan man ju ha en väldigt god intuition
eller känsla för saker och ting
och kanske då sig själv som ofelbar

Nä det har skitit sig inom det området också. Där hittas ingen ofelbarhet.

vet inte riktigt vad du menar...

så vill man lära sig nåt är det klokt att förstå hur korkad man är

när man har insett det, vad blir nästa steg?

ha ha, ja det vet jag inte, tror aldrig man inser det,men bra fråga

Innebär det att du inte tror att man kan lära sig nåt?

[dokido]

nej
det innebär bara att man aldrig kan ha en sann verklighetsbild
men det är ju också i sig en lärdom
så visst kan man bli klokare och klokare

kanske framtidens ai blir riktigt smarta och upplever nån sorts sanning?
om det är ens intressant förstås

[OblivionII]

nej
det innebär bara att man aldrig kan ha en sann verklighetsbild

Jo.. en enda sann verklighetsbild kan man ha.

[dokido]

hurdå menar du?

[OblivionII]

Vad jag förstod menar du att man aldrig kan ha en sann verklighetsbild när man försöker avgöra hur korkad man själv är.

Kanske ses som att märka på ord, och det känns som att jag/vi hoppat in på nåt sidospår här.. men jag menar, lite beroende på vad som menas med verklighetsbild, att man alltid har en sann bild av verkligheten utifrån sitt perspektiv. Om jag själv ser världen ur en viss synvinkel eller mig själv som korkad eller som supersmart så är det sanna verklighetsbilder. Ingen kan påstå att mitt perspektiv är fel.

Anses man vara på ett visst sätt av "majoriteten" så behöver det inte betyda så mycket heller (även om perspektiven i sig är korrekta) eftersom sanningen i grupper brukar kunna komma i andra hand bakom mer ovidkommande beteenden som grupptryck osv.

[dokido]

nej jag menade att man tror att man har en sann verklighetsbild
eller kanske rättare att min verkligetsbild är sann för mig i ett visst ögonblick, men att den börjar att fragmenteras när verkligheten förändras, eller /och kunskapen om v
det här kan ju upplevas som att man är korkad
kanske i relation till hur smart man trodde att man var

och ja det är kanske ot
även om det tangerar hur ofelbar man tror man är

[dokido]

nej jag menade att man tror att man har en sann verklighetsbild
eller kanske rättare att min verkligetsbild är sann för mig i ett visst ögonblick, men att den börjar att fragmenteras när verkligheten förändras, eller /och kunskapen om v
det här kan ju upplevas som att man är korkad
kanske i relation till hur smart man trodde att man var

och ja det är kanske ot
även om det tangerar hur ofelbar man tror man är