Vår framtid

[reflex]

Jag har precis lyssnat på Hans Roslings vinterprogram. Inte blev jag så värst optimistisk av det han hade att framföra. Ur den enskilda människans synpunkt har det skett stora "förbättringar" de senaste decennierna, men om man istället ser till helheten framträder en annan bild.
Vi har inte haft några "stora" krig på länge, men krig är det likafullt i stora delar av världen.
Konflikterna har ofta etniska och religiösa orsaker förutom de ekonomiska. Dessutom finns en annan typ av konflikt som finns i hela världen, även hos oss, kampen mellan "fundamentalos" och "realos". Vissa människor målar allt i svart och menar att något måste göras, medan den andra målar allt i rosenrött i tro att det säkert löser sig i alla fall.
Rosling konstaterar att befolkningsökningen avtar i stora delar av världen. Men det här betyder ju inte att konsumtionen också avtar. Vartefter människor får det bättre får de också möjlighet att efterfråga mer. Minskad fattigdom = ökad konsumtion. Hur mycket mer konsumtionsökning tål vår värld? Vissa oroas av denna frågeställning medan teknikoptimisterna är övertygade om att vi säkert kommer att finna en lösning. Brist kommer antagligen att medföra konflikter. (när krubban är tom bits hästarna). Ingen kommer att frivilligt svälta samtidigt som andra har överflöd. Till slut kommer vi kanske i ett läge där människor med våld tar från de rika och ger till de fattiga(d.v.s. sig själva).
Om man talar i ekonomiska termer så bygger ju det ekonomiska systemet på ständig tillväxt. Vid sjunkande tillväxt så hackar det i systemet. Ett gigantiskt pyramidspel. Ökad medelinkomst i världen = ökad tillväxt. Högre medellivslängd = ökad tillväxt(vuxna har högre inkomster än barn). Ökad tillväxt = ökad konsumtion.

En annan sak som gjorde intryck på mig var när han refererade till vad en kvinnlig bankchef uttryckte. Hon ville gärna ha barn, det var en man hon inte ville ha. Det här tycker jag att jag känner igen. Konflikten mellan män och kvinnor. Vi får allt svårare att fungera i en parrelation. Både manshat och kvinnohat breder ut sig, inte minst på sociala medier. Ferlin skrev i en dikt att det har blivit närmare från människa till människa men längre från hjärta till hjärta.
Vi lever alltmer via sociala medier. Ett bra exempel på detta är att jag sitter här och skriver nu på FF. Troligen kommer en reaktion mot detta sätt att leva som resulterar i att vissa människor revolterar och försöker ta kontrollen över sina liv genom att konsumera mindre och vägra att tillbringa sitt liv sittande framför en skärm eller fingrande på en mobiltelefon.

Klimatfrågan oroar jag mig också för men inte så att ett varmare klimat skulle vara det värsta. Betydligt värre vore i så fall ett betydligt kallare klimat eller till och med en istid. Klimatet har alltid varierat men på något konstigt sätt så har människan fått för sig att det alltid kommer att vara som det är nu. Studerar man klimathistorien finns det inget som helst stöd för en sådan uppfattning. När det nu blivit varmare så tror man att det är vi människor som är orsak till detta eftersom man inte kunnat hitta någon annan förklaring.

[Pilatus]

Väl skrivet "reflex"!

[freddemalte]

Håller med Pilatus - ett välskrivet och intressant inlägg. Det finns säkert de, som agerar med intentionen att göra världen till en bättre plats att vara i, och där man försöker förhindra sådant som inte är bra, men det som antagligen är den största bromsklossen är följande:

1 ) Den enskilde känner och upplever det som att denne ej kan påverka de stora processerna i världen.

2 ) Den enskilde har inte tillräcklig kunskap om de faktiska förhållandena.

3 ) Den enskilde är sig själv närmast.

4 ) Den enskilde erfar att detta ej kommer att drabba denne själv under dennes livsperiod.

5 ) Den enskilde vill ej offra något och därmed få det sämre själv.

6 ) Den enskilde är socialiserad in i och grupptycksmässigt kvarvarande i att leva så som hon lever och alternativen är praktiskt svåra.

7 ) De stora grupperna av människor så som stora företag, organisationer etc har oftast andra intressen än det du beskriver - t ex ekonomisk vinning för att överleva på marknaden.

8 ) Och antagligen mycket annat . . .

Vad ser du, att man skulle kunna göra (alltså reellt genomförbart) för att vända de negativa trenderna?

[reflex]

Håller med Pilatus - ett välskrivet och intressant inlägg. Det finns säkert de, som agerar med intentionen att göra världen till en bättre plats att vara i, och där man försöker förhindra sådant som inte är bra, men det som antagligen är den största bromsklossen är följande:

1 ) Den enskilde känner och upplever det som att denne ej kan påverka de stora processerna i världen.

2 ) Den enskilde har inte tillräcklig kunskap om de faktiska förhållandena.

3 ) Den enskilde är sig själv närmast.

4 ) Den enskilde erfar att detta ej kommer att drabba denne själv under dennes livsperiod.

5 ) Den enskilde vill ej offra något och därmed få det sämre själv.

6 ) Den enskilde är socialiserad in i och grupptycksmässigt kvarvarande i att leva så som hon lever och alternativen är praktiskt svåra.

7 ) De stora grupperna av människor så som stora företag, organisationer etc har oftast andra intressen än det du beskriver - t ex ekonomisk vinning för att överleva på marknaden.

8 ) Och antagligen mycket annat . . .

Vad ser du, att man skulle kunna göra (alltså reellt genomförbart) för att vända de negativa trenderna?

Av de skäl som du själv anför ovan, så tvivlar jag på att det är så mycket vi kan göra åt saken, men än så länge så får vi i alla fall klaga. Vi får hålla god min och hoppas att det händer något som ställer allt till rätta. Man kan visserligen göra en del som individ men detta påverkar inte skeendet i stort, på ett märkbart sätt.

När miljöpartiet bildades så bars det fram av opinionens oro för miljön samtidigt som de etablerade partierna inte tog denna oro på allvar. Inom detta parti fördes sedan kampen mellan fundamentalos, som ville ha en mer genomgripande samhällsförändring, och realos som vill vara mer "realistiska" d.v.s. verka enligt principen, bättre att anpassa sig till vad som är praktiskt och politiskt möjligt än att äventyra det politiska inflytande man uppnått. Bland fundamentalos fanns också riktiga virrpannor som gjorde mer skada än nytta så en viss "utrensningsprocess måste varje nytt politiskt parti genomgå. Problemet är att man så småningom blir alltmer indoktrinerade och alltmer lika alla andra. Till slut blir strävan efter inflytande (och riksdagsmandat) viktigare än vad man vill åstadkomma politiskt. Socialdemokratin är ett sorgligt exempel på detta. Strävan efter makten har helt utplånat partiets ideologi. Man saknar helt visioner om vilket samhälle man vill bygga. Det enda mål man har är att få regeringsmakten.
Om Aliansen kan man åtminstone inte säja att de saknade visioner då de tillträdde 2006. En amerikanisering av samhället, bort med allt statligt inflytande på så många områden som möjligt. Privatisering och sänkta skatter blev ledstjärnan och nog får man säga att de konsekvent har genomfört sin politik. Nu börjar dock verkligheten hinna ikapp och alltfler blir varse nackdelarna med den förda politiken.

Många tror kanske att våra politiker är mycket kunniga och väl medvetna om vad deras beslut leder till för konsekvenser. Tyvärr är det nog inte så. De är bara vanliga människor som du och jag. Vissa väljer politikerbanan som man väljer att bli sjuksköterska eller busschaufför eller vad som helst. Ett jobb helt enkelt. Det finns många andra skäl också. Vissa tycker om att bestämma över andra. Vissa vill nå en "position", att bli någon. Andra vill sko sig och skaffa fördelar för sig själv och sina vänner. Somliga vill ha hög lön och förmånlig pension efter några år med konferenser och seminarier och studieresor runt om i världen.

Att vara politiker har en del "avigsidor" också. Annars skulle ju alla vilja vara politiker. Istället är det allt färre som vill engagera sig politiskt. I varje fall i de "gamla" partierna. Man måste som politiker läsa på och alltid kunna svara så att man inte blottar sin okunskap. Om något går snett så gäller det att ha någon eller något att skylla på så man inte blir stående där med "Svarte Petter". Samhället blir alltmer komplicerat och det gäller att ha gott minne för att kunna hålla reda på allt och det är mycket text som måste läsas igenom för politiker redan på lokal nivå. Det mesta är dessutom för vanliga dödliga tämligen ointressant, men allt måste ändå beslutas. Därför får de mest ambitiösa stor makt och andra blir bara röstboskap, särskilt på kommunal nivå men förmodligen även i riksdagen. Många slutar som riksdagsmän efter någon period eftersom de upplever sig sakna möjlighet att påverka besluten. Det kan inte vara särskilt roligt att stå och hålla glödande anföranden inför i huvudsak tomma bänkar med några hel och halvsovande ledamöter.
Nu överdriver jag kanske något men, inte när det gäller känslan. Det är jag säker på.

Hur ska man få tillbaka ideologin i politiken? Socialdemokratin var ju från början ett socialistiskt parti som ville skapa ett socialistiskt samhälle med demokratiska medel. Hur mycket finns kvar av detta idag. Det sista försöket på den vägen var införandet av löntagarfonder men det slog inta alls väl ut och rann ut i sanden. Löntagarna, det arbetande folket har varit socialdemokratins väljarbas. Denna kategori krymper hela tiden till förmån för tjänstesektorn. Visserligen är ju också löntagarna i denna sektor också arbetare men det betraktas ändå fortfarande som finare än de få industrijobb som ännu inte lokaliserats ut till låglöneländer. Jag minns själv hur det var när jag gick i skolan. Det inpräntades i oss att det gällde att studera flitigt och läsa vidare för annars blev man bara en arbetare.

Centerpartiet är också ett parti utan ideologi. Det bildades och utvecklades som ett parti för att tillvarata landsbygdens människors intressen. På sjuttiotalet fångade man upp människors oro för miljön och blev ett inflytelserikt parti. Detta intresse för miljöfrågorna sålde man utan minsta tvekan ut inför möjligheten att vinna regeringsinflytande. Senare har partiet tonat ner miljöfrågorna och även landsbygdsfrågorna (det bor ju så få väljare där) för att istället bli ett stödparti för högerkrafterna, så nu vet jag inte vad partiet egentligen ska vara bra för. Personligen hoppas jag att dom åker ur riksdagen. Det kan förresten också Kristdemokraterna få göra. Dom är också ett stödparti för moderaterna och den kristna anknytningen ger i alla fall mig dåliga vibbar. Ut med dom bara. Religionen ska hålla sig borta från politiken. Bara att kalla sig Kristdemokrater diskvalificerar partiet i mina ögon.

Nu har jag klagat på allt och alla ett långt stycke. Vad skulle jag själv vilja göra då?
Vi borde aldrig ha gått med i EU. Genom att vara med där är vi i stort sett bakbundna här det gäller vår egen politik.
Enda fördelen med att vara med där är att vi skulle ha nånstans att ta vägen om istiden kommer, men dom skulle kanske ändå inte ha hindrat oss.
Jag skulle i alla fall vilja ha möjligheter för oss som bor på landet att få leva under någorlunda liknande villkor som stadsborna. Infrastruktur och service skulle möjliggöra att fler människor och företag kunde leva under rättvisa omständigheter. Som det är nu får man höra av beslutsfattarna att vi som väljer att bo på landsbygden får skylla oss själva.

[Pilatus]

När miljöpartiet bildades så bars det fram av opinionens oro för miljön samtidigt som de etablerade partierna inte tog denna oro på allvar.

Jag tycker bara att Per Bolund har en så djävla trist debattstil. Miljöpartiet framstår (numera) för mig som ett glatt gäng runt Stureplan som skall mjölka bilisterna på mer skatter. Om de tror att miljön blir bättra av det så är det ju för att färre kommer ha möjlighet att bo i glesbygd där man är beroende av bil.

Om Aliansen kan man åtminstone inte säja att de saknade visioner då de tillträdde 2006. En amerikanisering av samhället, bort med allt statligt inflytande på så många områden som möjligt. Privatisering och sänkta skatter blev ledstjärnan och nog får man säga att de konsekvent har genomfört sin politik. Nu börjar dock verkligheten hinna ikapp och alltfler blir varse nackdelarna med den förda politiken.

Den politiken var redan påbörjad 2006. Tror du att S vill återställa skattekvoten? Det tror inte jag.

Centerpartiet är också ett parti utan ideologi. Det bildades och utvecklades som ett parti för att tillvarata landsbygdens människors intressen. På sjuttiotalet fångade man upp människors oro för miljön och blev ett inflytelserikt parti. Detta intresse för miljöfrågorna sålde man utan minsta tvekan ut inför möjligheten att vinna regeringsinflytande. Senare har partiet tonat ner miljöfrågorna och även landsbygdsfrågorna (det bor ju så få väljare där) för att istället bli ett stödparti för högerkrafterna, så nu vet jag inte vad partiet egentligen ska vara bra för. Personligen hoppas jag att dom åker ur riksdagen. Det kan förresten också Kristdemokraterna få göra. Dom är också ett stödparti för moderaterna och den kristna anknytningen ger i alla fall mig dåliga vibbar. Ut med dom bara. Religionen ska hålla sig borta från politiken. Bara att kalla sig Kristdemokrater diskvalificerar partiet i mina ögon.

Det är tämligen tyst om energipolitiken sedan olyckan i Fukushima. Miljöpartiets tror jag inte kommer att bryta med socialdemokraterna om de bara får djävlas med bilisterna litet. Det kommer att finnas en bred majoritet mellan betongsossar och moderater om att ersätta de nu snart uttjänta kärnkraftverken. Och vindsnurrorna bullrar och slår sönder de stora rovfåglarna och fladdermössen. Det kommer bli svettigt att vara miljöpartist om de bryr sig det minsta om miljön.

[förstår mig själv]

Ja inget varar för evigt. Nya "kulturer", "religioner", "politiska system", nya normer lagar och regler.
Vetenskapen/kunskapen om naturen utvecklas.
På samma sätt som vi betraktar sådant man tidigare gjorde kommer man betrakta det vi gör. Det vi betraktar som "trolleri" idag och annat som ännu inte har tänkts kommer bli verklighet/kunna tänkas.
Hjärnan har en nästan oändlig potential och vi har även "förmågan att bygga nytt från den gamla kunskapen"
Spinoza skrev i början gjorde människan enkla verktyg med stor möda, efter en tid gjorde de dessa enkelt. Samtidigt uppfann de mer komplicerade verktyg med stor möda. Osv...
Utveckling krävs hela tiden, och sker. Alla arter "utvecklas, anpassar sig".

[Zokrates]

Osv...
Utveckling krävs hela tiden, och sker. Alla arter "utvecklas, anpassar sig".

Nej, alla arter utvecklas inte mer när de väl dött ut. Många arter är dessutom väldigt känsliga för snabba förändringar,
ju mer specialicerade de är, desto svårare blir det att överleva.

[Zokrates]

Spanien, Ryssland, USA, alltfler länder inför lagar för att hindra människor från att protestera mot diktaturen
de lever i, lagarna är direkt riktade mot vanligt fattigt folk som oftast befinner sig bara ett steg från rännstenen.
Så vad är det som gör att Nordkoreas ledarskap ter sig så attraktivt för oss vanliga röstare?
http://www.theguardian.com/commentisfre ... everything
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/skarp ... 905804.svd

[reflex]

Rätt så tänkvärd film om vår framtid.
http://www.svtplay.se/video/1841333/future-my-love

[Algotezza]

Liv och medvetande finns så länge det finns. Vissa menar att det alltid funnits i någon form och alltid kommer att finnas på ena eller andra sättet. Tar det slut tar det slut och fortsätter det så fortsätter det.

Framtiden representeras i nuet av våra farhågor, planer, förhoppningar - och fysiskt av maten vi ännu inte ätit som bygger upp vår kropp i framtiden. För att ta några exempel. Det förflutna gestaltas av alla fysiska fragment, arkeologiska fynd, dokument som finns i nuet och mentalt är det våra minnen. Av detta tänker vi ihop bilden av tiden som en linje. Men i själva verket består den, liksom allt annat, av kretslopp i kretslopp, mindre sådana i större, nedåt och uppåt i tid, rum och materia.

Framtiden är nu. Vi lägger grunden för den nu. Genom det vi gör och inte gör.

Man kan bygga en framtid bara med optimism som grund. Vill man överleva som individ eller mänsklighet måste man medvetet välja optimismen. Pessimism kan man välja - och då är självmordet den logiska följden. Om allt ändå går ut helvete, varför dra ut på eländet?

Jag har valt optimismen. Av skälen ovan.

[förstår mig själv]

Osv...
Utveckling krävs hela tiden, och sker. Alla arter "utvecklas, anpassar sig".

Nej, alla arter utvecklas inte mer när de väl dött ut. Många arter är dessutom väldigt känsliga för snabba förändringar,
ju mer specialicerade de är, desto svårare blir det att överleva.

Nej visst kan en del arter dö ut men mekanismen är sådan att arterna anpassar sig till resten av naturen. Ibland "misslyckas" de optimalt naturligtvis. Alla arter förändras ständigt.
Ett interessant är tex utveckling av resistenta bakterier. Vissa "missbildade" bakterier tål tex vissa antibiotika. Dessa kommer att "beredas plats" då andra bakterier dör.
De resistenta saknar eller har ofta försvagad "virulens","invasivitet" är inte lika aggressiva alltså vid infektion och immunförsvaret tar lättare hand om dessa.
Ställs det ett "krav" på arten på detta/liknande sätt så tror kan andra egenskaper försvagas.

[Pilatus]

Alla arter förändras ständigt.

Varför då? Det är inte alls givet att en art utvecklas speciellt påfallande. Om arten inte utsätts för ett selektionstryck kommer den troligtvis att bestå oförändrad. Stromatoliter är utomordentligt gamla, från prekambrium, de första levande stromatoliterna upptäcktes i Shark Bay i Australien på 1950-talet.

[reflex]

När det gäller tron på vad som är drivkraften för livets utvecklingen, så anser jag att om man tror på Gud eller slumpen , så är graden av naivitet i stort sett likvärdig.

[Pilatus]

När det gäller tron på vad som är drivkraften för livets utvecklingen, så anser jag att om man tror på Gud eller slumpen , så är graden av naivitet i stort sett likvärdig.

Det är inte något vidare gott argument att blanda ihop slump och religion. Om man skall kunna förklara selektion och mutation utan inslag av slump har jag svårt att se hur det skall lyckas. Vare sig Illusionen eller fms har ens försökt att förklara evolutionen som fri från slump. Utvecklingen har inte något mål att utveckla speciella arter, om en art är framgångsrik så räcker det, den tillåts finnas. Mycket tankekraft har lagts på antropocentriska illusioner som tycks vilja se evolutionen som målstyrd med människan som utvecklingens mål. Det var därför jag frågade om allt skulle utvecklas på samma sätt om allt började om igen.

[Illusionen]

När det gäller tron på vad som är drivkraften för livets utvecklingen, så anser jag att om man tror på Gud eller slumpen ,
så är graden av naivitet i stort sett likvärdig.

Du har skrivit några gånger att du inte förstår det jag skriver.
Samtidigt skriver du nu att den som tror på en Gud eller "slumpen" är naiv.
Jag tror på en Gud, och har även förklarat att "slump" är ett atomärt begrepp,
som har en avvikande betydelse universellt.
Hur förklarar du denna betygsättning, om du inte förstår ?

/ Illusionen