Vad utgör medvetandets referens?

[förstår mig själv]

Tex spinoza "var ett extremt begåvat barn, extremt matematisk". Redan som mycket liten förstod man detta och tanken var att han skulle bli rabin.
Av olika orsaker förstod han väldigt tidigt i livet att han använde sig själv som referens och därmed inte anta något oklart, några "ord" som referens.
När han så småningom fick i hop det som skrives i de religiösa skrifterna med sitt eget förnuft så förstod han naturen och människan mycket djupare än andra. Så klart "ville han inte bli bannlyst" men spridning av kunskapen tas inte imot utan i stället ser människor delar av den andre (dvs deras tankar blir sådana istället för att lära sig/ta imot kunskapen). Detta är det största problem den som förstår kommer att få i sitt liv. Och detta blir nästan alltid hans bane. Till slut kan det leda till att man offrar livet (som tex jesus) för mänskligheten som inte förstår utan istället förintar källan. Detta är faktorn som begränsar förnuftet(de oförnuftiga straffar/doserar kunskapen) och det blir omöjligt att nå högre.
Spinoza hade ett vanligt arbete och respekterades vid sidan om samtidigt som han kunde på sitt sätt "sälja in", sprida sina kunskaper om människan. Einstein hade även han ett respektabelt yrke och ställning och kunde genom "människans behov/mottaglighet" för kunskaper om fysiken göra det han egentligen ville.
"det är känslomässiga behov som får människan att bli religiös, att tro"(Einstein) . Det är extremt tydligt för den som ger kunskap om naturen, som missförstås och istället uppstår onda krafter som motverkar kunskapsspridningen. Samtidigt som man vet att IQ/intellektet finns så kan den ändå inte se det självklara. DVS DENNE SER/FÖRSTÅR INTE VAD DEN ANDRE SER FÖRSTÅR och den felaktiga slutsatsen blir att den andre är galen, ond, psykotisk, eller andra "elaka" tankar, censur, osv osv. Dvs i verkligheten på denna stackars människa.
Detta är ett ständigt hot mot den förnuftige. Att bli tolkad på sådant sätt att människor i VERKLIGHETEN blir de de själva tror den andre är. Spärrar in, dödar, kritiserar, cencurerar, försvårar på olika sätt livet för den som vill att även andra ska SE/FÖRSTÅ det "sällsynta (spinoza)".
Men till sist hamnar man i frågeställningen hur mycket är "lagom". Dvs "rätt dos"/det tolerabla det som är förenligt med det egna måendet och liv. Det går inte att säga att det som är rätt för den förnuftige (tex inte döda, låsa in, kriga, ta någon annans barn osv) är rätt för den oförnuftige. I själva verket är det nog rätt för dem, de så att säga utför det "nödvändiga" onda som robbotar/slavar för att allt ska vara det det är(enligt alla ordningar). Detta görs med samma styrka och "värde" av alla människor (enligt deras egna teorier/fantasier).
Kanske är detta en något deprimerande syn men samtidigt leder den ju till allt och orsakar allt.
Slutprodukten blir ju något fantastiskt.

[Illusionen]

Tex spinoza "var ett extremt begåvat barn, extremt matematisk". Redan som mycket liten förstod man detta och tanken var att han skulle bli rabin.
Av olika orsaker förstod han väldigt tidigt i livet att han använde sig själv som referens och därmed inte anta något oklart, några "ord" som referens.
När han så småningom fick i hop det som skrives i de religiösa skrifterna med sitt eget förnuft så förstod han naturen och människan mycket djupare än andra. Så klart "ville han inte bli bannlyst" men spridning av kunskapen tas inte imot utan i stället ser människor delar av den andre (dvs deras tankar blir sådana istället för att lära sig/ta imot kunskapen). Detta är det största problem den som förstår kommer att få i sitt liv. Och detta blir nästan alltid hans bane. Till slut kan det leda till att man offrar livet (som tex jesus) för mänskligheten som inte förstår utan istället förintar källan. Detta är faktorn som begränsar förnuftet(de oförnuftiga straffar/doserar kunskapen) och det blir omöjligt att nå högre.
Spinoza hade ett vanligt arbete och respekterades vid sidan om samtidigt som han kunde på sitt sätt "sälja in", sprida sina kunskaper om människan. Einstein hade även han ett respektabelt yrke och ställning och kunde genom "människans behov/mottaglighet" för kunskaper om fysiken göra det han egentligen ville.
"det är känslomässiga behov som får människan att bli religiös, att tro"(Einstein) . Det är extremt tydligt för den som ger kunskap om naturen, som missförstås och istället uppstår onda krafter som motverkar kunskapsspridningen. Samtidigt som man vet att IQ/intellektet finns så kan den ändå inte se det självklara. DVS DENNE SER/FÖRSTÅR INTE VAD DEN ANDRE SER FÖRSTÅR och den felaktiga slutsatsen blir att den andre är galen, ond, psykotisk, eller andra "elaka" tankar, censur, osv osv. Dvs i verkligheten på denna stackars människa.
Detta är ett ständigt hot mot den förnuftige. Att bli tolkad på sådant sätt att människor i VERKLIGHETEN blir de de själva tror den andre är. Spärrar in, dödar, kritiserar, cencurerar, försvårar på olika sätt livet för den som vill att även andra ska SE/FÖRSTÅ det "sällsynta (spinoza)".
Men till sist hamnar man i frågeställningen hur mycket är "lagom". Dvs "rätt dos"/det tolerabla det som är förenligt med det egna måendet och liv. Det går inte att säga att det som är rätt för den förnuftige (tex inte döda, låsa in, kriga, ta någon annans barn osv) är rätt för den oförnuftige. I själva verket är det nog rätt för dem, de så att säga utför det "nödvändiga" onda som robbotar/slavar för att allt ska vara det det är(enligt alla ordningar). Detta görs med samma styrka och "värde" av alla människor (enligt deras egna teorier/fantasier).
Kanske är detta en något deprimerande syn men samtidigt leder den ju till allt och orsakar allt.
Slutprodukten blir ju något fantastiskt.

De missförhållanden du här beskriver har sin orsak i att samhällsstrukturer baseras på makt.
Denna makt missbrukas, förr eller senare, nästan undantagslöst för att på så sätt befästa den egna elitens
fortsatta maktinnehav. Makt skapar m a o klasskillander och orättvisor.
När klarsynta människor i svunna tider, som t ex Jesus, förespråkat jämlikhet, så utmanades makten.
Makten skydde ofta inga medel i sina försök att undanröja hotet.
Krasst kan man hävda att allt som utmanar makten, oavsett avsikten, kommer makten att försöka undertrycka
på ett eller annat sätt, för att sedan rättfärdiga övergreppen genom att försöka förvanska historiebeskrivningen
till sin egen fördel.
Så på Zokrates fråga skulle jag vilja svara, visst har t ex Jesus fortfarande något att lära oss.
Däremot är det nog mer tveksamt om kyrkan inser sitt ansvar, och sin egen koppling till makten.

/ Illusionen

[Pilatus]

Slutprodukten blir ju något fantastiskt.

Jag blir en smula uttråkad av dessa ständiga off-topic postningar från fms. Men det är en vacker vårdag och det finns blommor överallt i trädgården. En och annan stekel besöker rabatterna. Skatorna restaurerar sitt gamla bo och jag fyller fortfarande fröautomaten med blandade frön.

Jag funderade förut på Laplaceoperatorn och nablaoperatorn i deltaprojektet. Inte för att det var något speciellt med dem, men jag undrade.

Men jag känner mig i skrivande stund en smula sur och vill verkligen inte veta om Jesus eller Spinoza på något sätt kan associeras till Illusionens tråd, så jag kan bara hoppas att vi skall få en fortsatt god 1 april.

[Illusionen]

Slutprodukten blir ju något fantastiskt.

Jag blir en smula uttråkad av dessa ständiga off-topic postningar från fms. Men det är en vacker vårdag och det finns blommor överallt i trädgården. En och annan stekel besöker rabatterna. Skatorna restaurerar sitt gamla bo och jag fyller fortfarande fröautomaten med blandade frön.

Jag funderade förut på Laplaceoperatorn och nablaoperatorn i deltaprojektet. Inte för att det var något speciellt med dem, men jag undrade.

Men jag känner mig i skrivande stund en smula sur och vill verkligen inte veta om Jesus eller Spinoza på något sätt kan associeras till Illusionens tråd, så jag kan bara hoppas att vi skall få en fortsatt god 1 april.

Ja, en vårdag som denna bör nog tillbringas i trädgården och nuet, utan djupare funderingar om medvetandets referens.
Det är fortfarande kallt om nätterna här i Mälardalen, så det blir även här en skopa frö till fåglarna i automaten varje morgon.
Vi köper 20 kg:s säckar på ICA med solrosfrön plus lite hampfrö, och det går åt ca 5-7 säckar per säsong.
Ryktet verkar ha spridit sig att det vankas frön hos ”båtbyggarn” för det förefaller som alla småfåglar i grannskapet nu hittat hit.
Tidigare var sparvhöken här ofta, men sedan jag planterat syrenbuskar runt automaten som skydd, har han insett att han inte bör störa i maten.
Vi har fått en social kaja som hyresgäst i skorstenen, den hälsar på mig varje morgon med ett trevligt "kaj".
Annars är korparna här de verkliga profilerna. Deras luftakrobatik inkl rollar ackompanjerat med lustiga kluckljud kan få vem som helst på bra humör.
I övrigt är det en gammal vrenskande hagtornshäck från 1878 som sysselsatt mig i dag. Den måste klippas varje år trots sin höga ålder,
och den är inte alltid med på noterna, utan det blir till att plocka ut en och annan tagg under arbetets gång.
Ha en fortsatt bra dag Pilatus.

/ Illusionen

[förstår mig själv]

Jo. Härligt att titta på fåglarna när de äter sina frön. Härligt att ha dem runt sig. Att stänga av och bara ta in.
(Något jag har vissa problem med fortfarande:)).
Nu ville jag ge min förklaring till att man inte förstår och att det inte räcker med bara fysik/matematik utan även ett filosofiskt drag, tolerans, öppenhet, "fromhet" också. Kunskapen är inte tillgänglig för alla. Vissa "förkunskaper" måste så att säga föreligga innan det overkliga kan bli verklighet. Innan man kan ta imot verktyget. (Rätt bra egentligen att man så att säga måste vara "god" innan man kan förstå). Kanske är det meningen att jag eller någon annan ska ta till oss något. Kanske inte det vi trodde, inte det vi ville utan det som man behöver. Delar.
Så har det varit för mig. Även om jag inte förstått tex relativitetsteorin (annat än dunkelt) har jag förstått annat som varit viktigt för mig.
Just detta att ha ett mål stänger på sätt och vis av vår förmåga att ta till oss det vi behöver.(det vi egentligen ville ha). Som sagt vet man inte förrän senare (i bästa fall) till vilken förståelse den ger.
Nu ett försök att diskret dra mig ur illusionens tråd då jag kanske förstör "stämningen" och hindrar honom.
ha det bra så länge. Även du pilatus!

[Illusionen]

Jo. Härligt att titta på fåglarna när de äter sina frön. Härligt att ha dem runt sig. Att stänga av och bara ta in.
(Något jag har vissa problem med fortfarande:)).
Nu ville jag ge min förklaring till att man inte förstår och att det inte räcker med bara fysik/matematik utan även ett filosofiskt drag, tolerans, öppenhet, "fromhet" också. Kunskapen är inte tillgänglig för alla. Vissa "förkunskaper" måste så att säga föreligga innan det overkliga kan bli verklighet. Innan man kan ta imot verktyget. (Rätt bra egentligen att man så att säga måste vara "god" innan man kan förstå). Kanske är det meningen att jag eller någon annan ska ta till oss något. Kanske inte det vi trodde, inte det vi ville utan det som man behöver. Delar.
Så har det varit för mig. Även om jag inte förstått tex relativitetsteorin (annat än dunkelt) har jag förstått annat som varit viktigt för mig.
Just detta att ha ett mål stänger på sätt och vis av vår förmåga att ta till oss det vi behöver.(det vi egentligen ville ha). Som sagt vet man inte förrän senare (i bästa fall) till vilken förståelse den ger.
Nu ett försök att diskret dra mig ur illusionens tråd då jag kanske förstör "stämningen" och hindrar honom.
ha det bra så länge. Även du pilatus!

Hej Fms,
Inte ska du dra dig tillbaka för min skull Fms, och inte hindrar du mig heller.
Jag tycker du är en både trevlig och sympatisk människa, värd all respekt (även från Pilatus ).
Det är p g a dina inlägg jag t ex börjat läsa Spinoza.
Om du inte förstår relativitetsteorin, så glöm då inte att Einstein sannolikt inte kunde förklara vad tid är.
Vad är det då som är relativt ? Så egentligen så sitter du inte ensam i båten.

/ Illusionen

[Pilatus]

Nu ett försök att diskret dra mig ur illusionens tråd då jag kanske förstör "stämningen" och hindrar honom.
ha det bra så länge. Även du pilatus!

Ja fms, att hålla sig till ämnet är faktiskt bra. Visserligen skriver vi nästan alla litet utanför trådarnas ämnen. Och ibland har man mycket att skriva om och då är det bäst att skriva en egen tråd om saken. Jesus hade rätt dålig kläm på elektriska och magnetiska fält och jag har inte heller sett att han hade någon utvecklad teori om medvetandet. Spinoza har inte heller något att tillföra denna diskussion.

[Antic]

Om vi upplever världen utanför våra kroppar istället för att se den som den är. Och om vi nu dessutom upplever oss själva, eftersom både vi och världen måste ha en bestämd form för att vara något annat än en ren upplevelse.

Och om alla våra siffror och mått delvis är bestämda och knutna till själva upplevelsen.

Vad vet vi egentligen?

Vi trodde jorden var rund.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18023501.ab

[förstår mig själv]

Hej illusion.
Du har en utmärkt invändning. När jag läste lite om relativitetsteorin var min tolkning av ordet tid "dunkel", även om jag då ändå tyckte mig ha en föreställning om vad tid var. Självklart förstod jag inte den teorin mer än "dunkelt/diffust"(i bästa fall). Utgår man från något "diffust" blir det man förstår diffust(i bästa fall).
Nu använder jag inte "enheten" tid eller enheten rum som referenser (i mina teorier)förvisso enheten/dimensionen "ögat" men det är inte samma som rum eller meter. Utan det "ögat ser". Vidare "det örat hör", vidare det vi känner. Jag kan inte definera det bättre än så.(alla får ju "in" detta)
Sedan har jag begreppet "förnuft"/"förstå" vilket alltså är förstå iprincip ordningsföljden av våra indata. Med förnuftet kan vi förstå ordningar(det vi menar med sedan, dvs som vi brukar ge benämningen tid). I och med de ordningar som vi "registrerar" med sinnena kan vi alltså förstå(samband) de ordningar som följer.
Tidsbegreppet (som jag upplever att det tolkas i allmänhet) kan tex vara hur olinjärt som hellst. Anta att vi betraktas "utifrån" så kan denna betraktare ange att ett andetag hos den studerar tar 1sek eller 1000000000000 sek eller vad som hellst. Dock finns ett förhållande mellan den som betraktar och den som betraktas. Det är nödvändigt.
Tid är ju ett "ord" som ersätter ordningsföljd enligt mitt sätt att tolka tid.
Det ordet är inte användbart för mig när jag försöker förstå "medvetande" ingen referens alltså för mig enligt mitt sätt att förstå och tolka.
Men som sagt var troligen är ordet tid något annat för dig och du verkar förstå det djupare.
Sedan kan man fundera på vad ordningsföljd är. Det har enligt mig inget med rum eller tid att göra.
Tack för din fråga, tål att fördjupa sig i ytterligare antagligen!

[förstår mig själv]

En sak känns säker. Det finns otroligt(troligen) oändligt med ordningar som vi inte känner till (ännu), för vi följer våra modeller/teorier och därför märker vi inte sådant som sker enligt andra ordningar. Tror att vi låser oss. Detta kan förklaras med att vi följer känslorna, dvs målet. Våra kroppar rör sig enligt förnuftet så att dessa vilkor uppfylles. Dvs inte så att villkoret förstå högre ordningar uppstår. Dessa kan dock andra ge oss ledtrådar till att finna. Hade människan rört sig starkare mot att uppleva sådant som fick oss att förstå högre ordningar skulle Vårat förnuft kunna bli i princip oändligt mycket större.

[Pilatus]

Tid är ju ett "ord" som ersätter ordningsföljd enligt mitt sätt att tolka tid.
[...]
Sedan kan man fundera på vad ordningsföljd är. Det har enligt mig inget med rum eller tid att göra.

Kanske är det en sådan logik SJ håller sig med, men vad är tid i objektiv mening, enligt dig?

[förstår mig själv]

Tid är ju ett "ord" som ersätter ordningsföljd enligt mitt sätt att tolka tid.
[...]
Sedan kan man fundera på vad ordningsföljd är. Det har enligt mig inget med rum eller tid att göra.

Kanske är det en sådan logik SJ håller sig med, men vad är tid i objektiv mening, enligt dig?

Det kan jag inte ge någon förklaring till. Tror man kan använda bättre enheter än sekund, om man ska förstå mer på djupet/helheten/högre ordningar. Ja jag gör så i alla fall. Anser att det fungerar för mig.
Ordning (se samband), tror inte det behöver ha en "riktning" ens utan det är i sig själv.
Men men. Säkert finns det bättre sätt att förstå och beskriva.
Viktigt också att det sker från något "känt" till något nytt/bättre. Viste man bättre än jag hur "tid" uppfattas generellt så skulle man kunna förklara sig bättre.
När SJ inte följer ordningen (som vi uppfattar den)säger vi tex försening (följer inte tidtabell).

[förstår mig själv]

Säger man "objektiv förklaring" till något så utgår man från att man vet vad detta något är. Om någon förklarar skulle jag tro att tid blir något annat än det man önskar ha bevisat.

[Pilatus]

Det kan jag inte ge någon förklaring till.

I så fall finns det ju inte mycket anledning att krångla till sina definitioner. De flesta klarar sig utmärkt med att säga att tid är det vi mäter med våra klockor.

Jag fann en litet mer utförlig beskrivning som tar bort en del felaktigheter i vårt tänkande.

"För mikroskopiska system (ett litet antal atomer eller elementarpartiklar) har tiden ingen riktning och alla växelverkningar är reversibla (kan ske i båda riktningarna). För makroskopiska objekt (bestående av många atomer) är tiden inte reversibel (omvändbar) på grund av entropilagen."

Lätt och enkelt. Påståendet kan testas.

Mer exakt: Om flera identiska kopior av ett system i ett givet tillstånd prepareras, kommer mätningar av position och rörelsemängd att variera enligt kända sannolikhetsfördelningar; detta är det fundamentala postulatet om kvantmekanik.

Men det sista antar jag är en förbjuden tanke, eftersom Einstein inte accepterade slump.

[Illusionen]

Det kan jag inte ge någon förklaring till.

I så fall finns det ju inte mycket anledning att krångla till sina definitioner.
De flesta klarar sig utmärkt med att säga att tid är det vi mäter med våra klockor.

Jag fann en litet mer utförlig beskrivning som tar bort en del felaktigheter i vårt tänkande.

"För mikroskopiska system (ett litet antal atomer eller elementarpartiklar) har tiden ingen riktning och alla växelverkningar är reversibla (kan ske i båda riktningarna). För makroskopiska objekt (bestående av många atomer) är tiden inte reversibel (omvändbar) på grund av entropilagen."

Lätt och enkelt. Påståendet kan testas.

Mer exakt: Om flera identiska kopior av ett system i ett givet tillstånd prepareras, kommer mätningar av position och rörelsemängd att variera enligt kända sannolikhetsfördelningar; detta är det fundamentala postulatet om kvantmekanik.

Men det sista antar jag är en förbjuden tanke, eftersom Einstein inte accepterade slump.

När fenomenet tid inte är förklarat och definierat kan man på div lösa boliner tilldela tid såväl egenskaper som riktning.
Problemet är att dessa egenskaper och riktningar ej är förankrade, och kan av den orsaken ej tillmätas någon annan
betydelse än ren spekulation. Det duger inte som någon form av vetenskapligt bevis över huvud taget.
Vari ligger felet i detta påstående ?

I drygt ett års tid har jag ställt frågan, Vad är tid ? Ingen har lämnat ett trovärdigt svar.
Du har som exempel då inte redovisat svaret på,
• Vad fenomenet tid refererar till
• Är tid en ”struktur” eller något annat
• Är tid något absolut, eller ett ”medelvärde” eller kan tid ”brytas ned”
• Hur tid förhåller sig till atomens interna struktur
• Tidens relation till rummet
• Om tid är ett reellt eller komplext fenomen
• Om tid är beroende av medvetandets referens
• Om tid ”existerar” externt medvetandet
• Om tid är växelverkanberoende och i så fall hur
• Om tid är en illusion

Anser du att dessa punkter är ovidkommande så tycker jag du ska säga det.

/ Illusionen