Vad tänker du på?

[förstår mig själv]

Ja, så är det nog. Det enda värde vi kan tänkas ha är det värde vi tillmäter oss själva.

Ja och om alla har samma värde så kan man tillmäta detta till andra också.

[Mirren]

Thou shall write - naturligt-vis Sparkar under bältet är dock inte acceptabla (det förstår du ju själv) och om det brister lite i din fingertoppskänsla där så låt mig vägleda dig lite. Jag vet att din avsikt inte är att såra någon i sadistisk anda, men - med all respekt - ibland brister det i din fingertoppskänsla. Det är ju så med diamanter. Jag kan vara din personliga, väldigt överseende moderator, men om jag säger till dig att nu får du banne mig skärpa till dig så får du lyssna på det. Puss!

Helt rätt lynx. Det var inte alls menat att vara otrevlig men ser nu att det kan tolkas så.
Att jag anser att tro på övernaturligheter är nära kopplat till ett psykotiskt tillstånd är inget jag tycker någon har anledning att ta illa upp av.

Jo.. en egen moderator kanske hade varit på sin plats.

[Mirren]

Det värsta är att alla de där lobotomerade människorna är styrda av något som inte har någon som helst mänsklighet lika lite som det är en människa. Det är en process som styr. Vårt eget tänkande som sedan tog över och nu styr oss istället. Vi hamnar hårdare och hårdare i systemets klor för varje nytt år.
(...)

Inte för att det känns så troligt att det nånsin kommer hända men räddningen hade kunnat vara att gå över till nån form av Venus project-samhälle. Om människor hade varit aningen mindre lobotomerade, vad tror du då skulle behöva hända för att få igenom en sån förändring?
Tycker det verkar som att de flesta människor sympatiserar med idén när de får den presenterad för sig men ger upp tanken direkt när de inser hur avlägset det är att få igenom en sån sak. En global revolution startad via sociala medier hade kunnat vara ett bra första steg.. men revolutionsvibbarna lyser med sin frånvaro. Det är inte makten och politikerna som är största hindret utan, precis som du säger, folket med deras snedvridna fokus. Det behöver man ju inte gå längre än till sitt fb-flöde för att inse.. och snart är det för sent.

Har en vän som väckt mitt intresse för att låta energikrediter bli den nya valutan och det tycker jag inte låter helt fel i kombination med ett Venus-samhälle.

[Antic]

Det är inte makten och politikerna som är största hindret utan, precis som du säger, folket med deras snedvridna fokus. Det behöver man ju inte gå längre än till sitt fb-flöde för att inse.. och snart är det för sent.

Precis vad jag också tänker när jag ser mitt eget FB flöde. De själva märker det inte men någon som tänker efter lite ser det direkt. De flesta bryr sig inte ett dyft ens om de blir konstant övervakade lika lite som de har något som ens skulle vara värt att övervaka eftersom de berättar varenda trivial sak om sina "liv" på Facebook, helt omedvetna om världen.

Sorgligt och även om jag visste att det var illa så var det värre än jag trodde. I ren frustration har jag inaktiverat mitt konto flera gånger och insåg att enda sättet att stå ut på Facebook var att bara ha en handfull med FB vänner som är tagna från ens riktiga vänner utanför FB. Tretton vänner räckte gott och väl för min del, till och med då hoppar jag över deras nyhetsflöden.

[freddemalte]

Instämmer till fullo. Efter att ha haft ett FB-konto med ca 1200 FB-kontakter sedan 2006 och flitigt använt det till ca 2011 kan jag konstatera att det inte är något jag saknar, nu när jag raderat kontot (eller avaktiverat det - rättare sagt. Det finns ju kvar om jag loggar in igen . . . åtminstone ett år - om jag loggar in igen under den perioden). Jag testade också att ha ett nytt FB-konto med enbart mina närmaste vänner, dvs ca 15 st, men märkte att det inte heller gav mig något. Så nu har jag enbart kontakt med mina vänner via iMessage, telefon eller - först och främst IRL-aktiviteter. Så mycket mer givande och värdefullt. Jag har även hört att flera av mina vänner stängt ner sina konton, efter upptäckten att FB faktiskt inte ger dem något.

[Mirren]

Det är inte makten och politikerna som är största hindret utan, precis som du säger, folket med deras snedvridna fokus. Det behöver man ju inte gå längre än till sitt fb-flöde för att inse.. och snart är det för sent.

Precis vad jag också tänker när jag ser mitt eget FB flöde. De själva märker det inte men någon som tänker efter lite ser det direkt. De flesta bryr sig inte ett dyft ens om de blir konstant övervakade lika lite som de har något som ens skulle vara värt att övervaka eftersom de berättar varenda trivial sak om sina "liv" på Facebook, helt omedvetna om världen.

Sorgligt och även om jag visste att det var illa så var det värre än jag trodde. I ren frustration har jag inaktiverat mitt konto flera gånger och insåg att enda sättet att stå ut på Facebook var att bara ha en handfull med FB vänner som är tagna från ens riktiga vänner utanför FB. Tretton vänner räckte gott och väl för min del, till och med då hoppar jag över deras nyhetsflöden.

Jo tack.. det var värre än man trodde. Facebook har verkligen fått en att få upp ögonen för hur illa ställt det är med folk. Att man inte förstod det här om människor innan facebook...? Eller är det möjligheterna som uppstod med facebook som har förändrat människor? Eller en kombination? Jag menar inte bara alla okända kontakter från jordens alla hörn som visar vad de går för utan också ens "närmare" vänner som visar upp sidor som dagligen förvånar en. Att de ALDRIG ställer sig själv frågan vad det är för behov hos dem själva som får dem att posta vissa saker.. det är nåt jag har svårt att koppla. Behovet av att ta plats och bygga på legenden om dem själva tar över HELA LIVET och inte ens när man hintar om att de är "facebookmänniskor" som bara lever för deras selfies så reagerar dem. Jag tycker jag är lost på mina sätt men seriöst.... Jag kan förstå om vissa vill utnyttja tekniken och "umgås" med sina vänner online och jag kan förstå att man använder fb till att dela information inom grupper som gynnar diverse tillhörigheter - föreningsliv, olika hobbys osv. men hur stor är inte gruppen av människor som bara postar grejer för att få glänsa lite.. antingen genom postning av relevant information i vissa grupper och få vara killen/tjejen som delar med sig av frukterna... eller de, som kanske tillhör den största gruppen, gemene man som bara postar för att få synas och inte bli bortglömda.
Det har gått så långt att jag inte ens kan posta på fb längre från att innan ha postat ganska mycket information varje vecka. Det jag har insett är att informationen ändå glöms bort ganska snabbt, även om den kortsiktigt kan vara av nytta, och det som blev kvar var människors uppfattning om en själv... man byggde alltså bara på sin image. Det är vad det mesta handlar om på facebook.. ett idogt gödande av ens ego.
Menar det inte som att det här var någon nyhet för någon. "Facebookmänniskor" är väl ett vida känt begrepp vid det här laget?

[Zokrates]

Har aldrig skaffat facebook, har väl inget direkt nätliv förutom här då.
Facebook på 1800 talet?


Oj, glömde detta, måste visa alla vad jag äter just nu! Innan datorns era, tidig matselfie...

[förstår mig själv]

Att tvinga någon är en absolut dubbel evig synd. Dels är själva tvånget i sig alltid fel och vidare är den handling som tvånget leder till, alltid fel när den utförs(dvs av den som tvingas)

Jag vågar nog påstå att detta gäller som en naturlag och bör kunna testas och bekräftas om detta utförs på ett någorlunda bra sätt med viss insikt.

[förstår mig själv]

Själva synden när den utspelas i naturen kan beskrivas som att en människa har en ide om att någon annan ska utföra något som den andre inte vill(känner vara ond).
Nu kommer den tvingande att skapa ett alternativ till den som inte ville lyda. Detta alternativ upplever den som tvingas som ännu sämre.
Den som tvingaskommer nu välja att göra den ursprungliga handlingen(för att den inte känns lika ond ).
Handlingen kommer med nödvändighet leda till något ont/dåligt.

[Zokrates]

Inget tvång här inte, Sveriges beredskap för smittsamma epidemier som t.ex Ebola är mycket god,
om en person som anländer med flyg misstänks vara smittad, så hålls personen kvar och körs med
ambulans till ett sjukhus där personen undersöks...

Om personen är smittad, då söker vi upp de övriga resenärerna som alltså vid det laget redan har hunnit
åka iväg med taxi, buss, järnväg, kommit hem, åkt för att handla, gått ut på stan, etc.
I Sverige tar vi mycket seriöst på epidemiska sjukdomar, men vi oroar oss inte, inte alls!

[Antic]

Jag läste orden "Utom kontroll" förut idag. Dvs sjukdomen har spridit sig snabbt och börjar hota storstäderna. England hade krismöte om Ebola tidigare.

När man läser symtomerna, ryser man. Man blöder ur varenda öppning och går en plågsam död till mötes. Det finns inget botemedel heller mot Ebola. Dessutom har Ebola den högsta dödligheten man känner till av alla sjukdomar.

"De första dokumenterade fallen av ebolafeber hos människor noterades i Zaire och fick namnet efter floden Ebola. Utbrottet skedde 1976 då 318 människor insjuknade. Av dessa dog ca 90% och detta är den högsta mortalitetsration som noterats."

Måtte inte den få fäste här.

[Strålöga]

Inget vaccin finns. Men ett medel som heter Ribavirin har hithills haft positiv effekt på möss infekterade av Ebolaviruset. Men man har inte hunnit göra testerna på människor ännu.,

[Ben]

---------------

[Strålöga]

Skulle önska mig en ny laptop.. Eller börja spara

[Pilatus]

Tänker på hur sysslolös jag känner mig/är.

Varför inte göra något för att byta sysslolösheten mot något mer aktivt? Starta ett företag, resa till några länder som du aldrig besökt, skaffa en ny utbildning eller koka en kopp kaffe!