Finns Gud?

[Antic]

http://www.metro.se/vetenskap/forskare-religiosa-barn-samre-pa-att-skilja-pa-fakta-och-fiktion/EVHngD!1aoLs76VYwrQ/

Och sedan lär man ut saker som evolution och big bang i skolan och säger att de är fakta. Då börjar i alla fall jag fråga mig vad som menas med fakta.

[Strålöga]

http://www.gluefox.com/trov.shtm

[Pilatus]

Jesus gav Paulus uppenbarelser.

Hur det nu gick till, men då befinner vi oss långt bortom vad som kan förklaras på något begripligt sätt. Endast fantasin sätter gränser för vad som kan äga rum i myten.

Om någon säger att berättelserna i Kungliga bibliotekets skönlitterära bokbestånd är inspirerat av Kokopelle och därmed sant, så antar jag att du ställer dig något tveksam. Ingen har ju menat att skönlitterära böcker skildrar verkliga händelser. Men detsamma gäller ju Bibeln, det finns inte någon som säger att det som står i Bibeln också svarar mot verkliga händelser. Bara bokstavstroende som läser Bibeln tror så av något obegripligt skäl.

Antje Jackelén talar om Bibelns form som narrativ, det är berättelser.

[Strålöga]

Paulus va oerhört övertygad själv . Så pass mycket att han kunde dö för sin tro. vilket inte en normal författare är. Något bör ha påverkat honom. Jesus.

[Pilatus]

Paulus va oerhört övertygad själv . Så pass mycket att han kunde dö för sin tro. vilket inte en normal författare är. Något bör ha påverkat honom. Jesus.

Paulus är en religionsstiftare, kristendomen är hans verk. Naturligtvis kände han sig inspirerad. Han var antagligen en mycket intensiv person som varit med om förföljelserna av de kristna och steningen av Stefanos. Hans brev dateras vanligen till åren 50-60 och är därmed äldre än evangelierna.

[Strålöga]

Just därför bör något ha hänt. Han trodde benhårt på lagen och judisk religion men blev än mer troende på sin Kristenhet och fort gick det

[Pilatus]

Just därför bör något ha hänt. Han trodde benhårt på lagen och judisk religion men blev än mer troende på sin Kristenhet och fort gick det

Ja visst, han missionerade för den religion han var upphovet till. Men av det följer inte att han stod i förbindelse med Jesus på något annat sätt än i sin fantasi.

Omkring år 180 skrev biskop Dionysios av Korint angående Petrus och Paulus: "Båda dessa grundade församlingen i Korint och undervisade oss, och efter att på samma sätt ha undervisat i Italien led de martyrdöden ungefär samtidigt."

Omkring år 200 nämner den kristne läraren Tertullianus att Petrus och Paulus dog i Rom under Neros tid.

[reflex]

Nej, det finns ingen Gud. Det är jag helt säker på. Som barn är man mera mottaglig för auktoritetsargument, därför var benägenheten att följa med strömmen större på den tiden. Nästan alla människor "trodde på Gud" och då måste det väl vara så, tänkte jag? Men så var det inte. Om man betraktar en oljemålning på nära håll ser det mest ut som kladd men om man ser den på lite avstånd så framträder mönstret och man ser lättare hur allt hänger ihop. så förhåller det sig också när det gäller religionen.
Problemet med de religiösa är att de saknar förmågan att se sammanhangen. De fokuserar istället på detaljer och förblindas därav. Det finns ingen möjlighet att få grepp om verkligheten om man är alltför "närsynt".

[förstår mig själv]

Nej, det finns ingen Gud. Det är jag helt säker på. Som barn är man mera mottaglig för auktoritetsargument, därför var benägenheten att följa med strömmen större på den tiden. Nästan alla människor "trodde på Gud" och då måste det väl vara så, tänkte jag? Men så var det inte. Om man betraktar en oljemålning på nära håll ser det mest ut som kladd men om man ser den på lite avstånd så framträder mönstret och man ser lättare hur allt hänger ihop. så förhåller det sig också när det gäller religionen.
Problemet med de religiösa är att de saknar förmågan att se sammanhangen. De fokuserar istället på detaljer och förblindas därav. Det finns ingen möjlighet att få grepp om verkligheten om man är alltför "närsynt".

Tror man ska anstränga sig att få ideer om något som "klart" existerar i naturen. Att förneka något leder ingen vart menar jag. Innan en "klar" ide (teori) uppstår behöver man nog enligt mig inte lägga så stort krut på en fråga. För mig innebär det att försöka förstå naturen oavseet vad man kan tänkas förstå. Enligt mig begränsas man kraftigt i detta om man "vill", "hoppas", "tror", "letar" efter något. Därienom "bestämmer man godtyckligt naturen så att den passar det egna önskemålet". Att göra detta innebär att man anser sig stå över naturlagar och själv påtvinga naturen sin egen subjektiva mening och ange till den vad som är rätt.Man kan då så att säga bli blind då naturen kanske inte är sådan man hade "hoppats". För mig har detta sätt lett till förändring av mina teorier och värderingar och synsätt... Det var inget jag önskade då att finna. Genom att med förnuftet förstå utifrån egna referenser naturen kan man till slut uppskatta den och de samband som framträder (vilka tidigare vore orimliga)
Om någon påstår något man inte själv kan få en klar idee om så kan det visa sig att man kan tycka argumenten är inadekvata och man finner kanske en bättre förklaring för sig själv än att den andre har rätt. Sedan kan det vara så att man tar till sig en del och förändrar sig själv en smula.. (detta gillar jag då det man motvilligt förstår har hög vikt då ju naturen döljes för oss pga motvilja)...
Om man tex inte förstår något (någon är otydlig, obegripbar) så innebär detta att man har inte ännu fått en klar och tydlig idee/teori om denne.. Man får avvakta, invänta mer information och se vilka tankar som så småningom dyker upp..

[reflex]

Nej, det finns ingen Gud. Det är jag helt säker på. Som barn är man mera mottaglig för auktoritetsargument, därför var benägenheten att följa med strömmen större på den tiden. Nästan alla människor "trodde på Gud" och då måste det väl vara så, tänkte jag? Men så var det inte. Om man betraktar en oljemålning på nära håll ser det mest ut som kladd men om man ser den på lite avstånd så framträder mönstret och man ser lättare hur allt hänger ihop. så förhåller det sig också när det gäller religionen.
Problemet med de religiösa är att de saknar förmågan att se sammanhangen. De fokuserar istället på detaljer och förblindas därav. Det finns ingen möjlighet att få grepp om verkligheten om man är alltför "närsynt".

Tror man ska anstränga sig att få ideer om något som "klart" existerar i naturen. Att förneka något leder ingen vart menar jag. Innan en "klar" ide (teori) uppstår behöver man nog enligt mig inte lägga så stort krut på en fråga. För mig innebär det att försöka förstå naturen oavseet vad man kan tänkas förstå. Enligt mig begränsas man kraftigt i detta om man "vill", "hoppas", "tror", "letar" efter något. Därienom "bestämmer man godtyckligt naturen så att den passar det egna önskemålet". Att göra detta innebär att man anser sig stå över naturlagar och själv påtvinga naturen sin egen subjektiva mening och ange till den vad som är rätt.Man kan då så att säga bli blind då naturen kanske inte är sådan man hade "hoppats". För mig har detta sätt lett till förändring av mina teorier och värderingar och synsätt... Det var inget jag önskade då att finna. Genom att med förnuftet förstå utifrån egna referenser naturen kan man till slut uppskatta den och de samband som framträder (vilka tidigare vore orimliga)
Om någon påstår något man inte själv kan få en klar idee om så kan det visa sig att man kan tycka argumenten är inadekvata och man finner kanske en bättre förklaring för sig själv än att den andre har rätt. Sedan kan det vara så att man tar till sig en del och förändrar sig själv en smula.. (detta gillar jag då det man motvilligt förstår har hög vikt då ju naturen döljes för oss pga motvilja)...
Om man tex inte förstår något (någon är otydlig, obegripbar) så innebär detta att man har inte ännu fått en klar och tydlig idee/teori om denne.. Man får avvakta, invänta mer information och se vilka tankar som så småningom dyker upp..

Jag tror minsann att du förstod hur jag menar. Sådana här insikter kan inte tvingas fram utan växer fram ur det undermedvetna.

[förstår mig själv]

Nej, det finns ingen Gud. Det är jag helt säker på. Som barn är man mera mottaglig för auktoritetsargument, därför var benägenheten att följa med strömmen större på den tiden. Nästan alla människor "trodde på Gud" och då måste det väl vara så, tänkte jag? Men så var det inte. Om man betraktar en oljemålning på nära håll ser det mest ut som kladd men om man ser den på lite avstånd så framträder mönstret och man ser lättare hur allt hänger ihop. så förhåller det sig också när det gäller religionen.
Problemet med de religiösa är att de saknar förmågan att se sammanhangen. De fokuserar istället på detaljer och förblindas därav. Det finns ingen möjlighet att få grepp om verkligheten om man är alltför "närsynt".

Tror man ska anstränga sig att få ideer om något som "klart" existerar i naturen. Att förneka något leder ingen vart menar jag. Innan en "klar" ide (teori) uppstår behöver man nog enligt mig inte lägga så stort krut på en fråga. För mig innebär det att försöka förstå naturen oavseet vad man kan tänkas förstå. Enligt mig begränsas man kraftigt i detta om man "vill", "hoppas", "tror", "letar" efter något. Därienom "bestämmer man godtyckligt naturen så att den passar det egna önskemålet". Att göra detta innebär att man anser sig stå över naturlagar och själv påtvinga naturen sin egen subjektiva mening och ange till den vad som är rätt.Man kan då så att säga bli blind då naturen kanske inte är sådan man hade "hoppats". För mig har detta sätt lett till förändring av mina teorier och värderingar och synsätt... Det var inget jag önskade då att finna. Genom att med förnuftet förstå utifrån egna referenser naturen kan man till slut uppskatta den och de samband som framträder (vilka tidigare vore orimliga)
Om någon påstår något man inte själv kan få en klar idee om så kan det visa sig att man kan tycka argumenten är inadekvata och man finner kanske en bättre förklaring för sig själv än att den andre har rätt. Sedan kan det vara så att man tar till sig en del och förändrar sig själv en smula.. (detta gillar jag då det man motvilligt förstår har hög vikt då ju naturen döljes för oss pga motvilja)...
Om man tex inte förstår något (någon är otydlig, obegripbar) så innebär detta att man har inte ännu fått en klar och tydlig idee/teori om denne.. Man får avvakta, invänta mer information och se vilka tankar som så småningom dyker upp..

Jag tror minsann att du förstod hur jag menar. Sådana här insikter kan inte tvingas fram utan växer fram ur det undermedvetna.

Jo precis!! Det undermedvetna, informationen man har lagrade som ger upphov till förståelsen.... Det undermedvetna funkar så bra när det kopplas in!! Dock är det även belagt med vilkor (tankarna ska ju leda till "må bra", det är ju detta som gör att man kan fastna i förvirrade ideer/diffusa oklara angående naturen)

[Strålöga]

Just därför bör något ha hänt. Han trodde benhårt på lagen och judisk religion men blev än mer troende på sin Kristenhet och fort gick det

Ja visst, han missionerade för den religion han var upphovet till. Men av det följer inte att han stod i förbindelse med Jesus på något annat sätt än i sin fantasi.

Omkring år 180 skrev biskop Dionysios av Korint angående Petrus och Paulus: "Båda dessa grundade församlingen i Korint och undervisade oss, och efter att på samma sätt ha undervisat i Italien led de martyrdöden ungefär samtidigt."

Omkring år 200 nämner den kristne läraren Tertullianus att Petrus och Paulus dog i Rom under Neros tid.

Under Dionysios tid var det inte lätt att försöka agera Kristen då motståndet va fanatiskt. Många dog fram till att Konstantin drömde en natt om att ett Kors skulle ge de Kristna segern. Denna dröm är grunden till att Bibeln spridit sig världen över. Då de hade kors med sig i fälttågen och vann till sist.

[Strålöga]

Nej, det finns ingen Gud. Det är jag helt säker på. Som barn är man mera mottaglig för auktoritetsargument, därför var benägenheten att följa med strömmen större på den tiden. Nästan alla människor "trodde på Gud" och då måste det väl vara så, tänkte jag? Men så var det inte. Om man betraktar en oljemålning på nära håll ser det mest ut som kladd men om man ser den på lite avstånd så framträder mönstret och man ser lättare hur allt hänger ihop. så förhåller det sig också när det gäller religionen.
Problemet med de religiösa är att de saknar förmågan att se sammanhangen. De fokuserar istället på detaljer och förblindas därav. Det finns ingen möjlighet att få grepp om verkligheten om man är alltför "närsynt".

Detsamma gäller åt båda håll. Är man för närsynt mot Religionen ser man inte sanningen i den heller. Man ska va klarsynt åt alla håll.

[Antic]

Nej, det finns ingen Gud. Det är jag helt säker på. Som barn är man mera mottaglig för auktoritetsargument, därför var benägenheten att följa med strömmen större på den tiden. Nästan alla människor "trodde på Gud" och då måste det väl vara så, tänkte jag? Men så var det inte. Om man betraktar en oljemålning på nära håll ser det mest ut som kladd men om man ser den på lite avstånd så framträder mönstret och man ser lättare hur allt hänger ihop. så förhåller det sig också när det gäller religionen.
Problemet med de religiösa är att de saknar förmågan att se sammanhangen. De fokuserar istället på detaljer och förblindas därav. Det finns ingen möjlighet att få grepp om verkligheten om man är alltför "närsynt".

Och var kommer vi och allt annat ifrån i så fall hade du tänkt dig?

Och om du tror dig veta. Är du lika säker på det också?

[freddemalte]

Nej, det finns ingen Gud. Det är jag helt säker på. Som barn är man mera mottaglig för auktoritetsargument, därför var benägenheten att följa med strömmen större på den tiden. Nästan alla människor "trodde på Gud" och då måste det väl vara så, tänkte jag? Men så var det inte. Om man betraktar en oljemålning på nära håll ser det mest ut som kladd men om man ser den på lite avstånd så framträder mönstret och man ser lättare hur allt hänger ihop. så förhåller det sig också när det gäller religionen.
Problemet med de religiösa är att de saknar förmågan att se sammanhangen. De fokuserar istället på detaljer och förblindas därav. Det finns ingen möjlighet att få grepp om verkligheten om man är alltför "närsynt".

Och var kommer vi och allt annat ifrån i så fall hade du tänkt dig?[...]

Men vi har ju redan konstaterat att den frågan lika gärna kan ställas om Gud, men då har du och många andra hittat på att Gud är evig, vilket man i så fall lika gärna kan hitta på om allt annat, dvs verkligheten utan Gud.