Finns Gud?

[förstår mig själv]

Anta att tex pilatus det var nödvändigt att du fanns, tex att den kausalitet, determinism som uppenbart rådde efter befruktningen även råder innan men vi är inte medvetna om det. Våra handlingar och vår avsikt med dem är då en partiell orsak.
För mig är det sannt att förstå på detta sätt och då finns oändligt med ordningar att upptäcka. Om man bestämmer sig vad orsaken var får man betrakta tex dig som bieffekt eller slumporsakad. Eller kanske inte slump utan verkningar utan avsikt?!
När man råkar ut för tex verkningarna av vad man själv gör så uppstår alltså "facit", i alla fall partiellt facit då dessa verkningar borde vara orsak till Vårat handlande på "omedvetet plan". Genom observation av dessa verkningar kan det medvetna förnuftet formulera och förstå. Tanken att sedan utföra något för en tidigare betraktad slumpartad verkan blir mer kausalt medveten så att skälen till det man gör kan tyckas märkliga. Men ändå, de har en sund grund(dvs uppstår ur observationer av naturen, enligt Einstein)

[Pilatus]

1 - Hur skulle liv kunna uppstå innan det ens fanns sinnen som kunde skapa upplevelsen av universum?

Du har ställt denna absurda fråga tillräckligt många gånger nu, tycker jag. Sinnen förutsätter liv. Att uppleva något förutsätter att det finns någon som kan uppleva.

Men det har inte ett jota med livets uppkomst att göra! Gud finns inte i premissen, den smyger du in bakvägen i slutsatsen.

Men är du verkligen beredd att diskutera hur aminosyror och andra ämnen uppstod och att de så småningom kom att bilda kemiska strukturer som replikerade sig själva. Förmodligen försvann dessa ämnen lika snabbt som de uppstod. Men klimatet på jorden var sådant att det gynnade dessa spontana kemiska byggstenar att bildas. Integrationen blev efterhand mer komplex. Ännu har inget laboratorieexperiment kunnat finna de avgörande stegen till liv. Men denna brist på kunskap motiverar inte att luckan fylls med flertusenåriga myter. Det är primitivt och avslöjar en intellektuell lättja som knappast vittnar om närvaro i tidens vetenskapliga anda.

[freddemalte]

Nä, avsaknaden av allt är det som slarvigt uttryckt kallas intigheten.

Kan vara så. Dock vet vi inte hur ett fullständigt Vakuum skulle te sig. Jag tror Vakuum är en omöjlighet att skapa. Så kvantfluktation där materia spontant uppstår för att sedan försvinna kan vi inte svara på om det är så det gick till vid universums födelse. Det är en lös Hypotes.

Ok, jag kan alldeles för lite kvantfysik för att varken säga bu eller bä om det. Dock kan väl tilläggas att idén om en Gud verkligen framstår som en lös ad hoc-hypotes, enbart för att med näst in till barnsagofigurnivå täppa till kunskapsluckor med antropomorfiserade modeller av en skapare.

[Strålöga]

aminosyror och andra ämnen uppstod och att de så småningom kom att bilda kemiska strukturer som replikerade sig själva. Förmodligen försvann dessa ämnen lika snabbt som de uppstod. Men klimatet på jorden var sådant att det gynnade dessa spontana kemiska byggstenar att bildas. Integrationen blev efterhand mer komplex.

Dessa kemiska strukturer är den svåraste delen i vetenskapen. De teorier som finns kräver att så mycket ska stämma samtidigt så det är en mycket svag hypotes men den enda rimliga i nuläge., Personligen anser jag att möjligheten för att dessa kemiska strukturer lär sig replikara sig själva och skapa avancerat RNA.DNA e något man nästan kan utesluta ur vetenskapen. Men vi måste behålla teorierna för att ha något att arbeta med. Det förstår jag. Men efterssom jag läst så mycket olika andliga läror och själv märkt saker som ej kan förklaras köper jag inte att allt detta skapat sig själv.,

[Strålöga]

Nä, avsaknaden av allt är det som slarvigt uttryckt kallas intigheten.

Kan vara så. Dock vet vi inte hur ett fullständigt Vakuum skulle te sig. Jag tror Vakuum är en omöjlighet att skapa. Så kvantfluktation där materia spontant uppstår för att sedan försvinna kan vi inte svara på om det är så det gick till vid universums födelse. Det är en lös Hypotes.

Ok, jag kan alldeles för lite kvantfysik för att varken säga bu eller bä om det. Dock kan väl tilläggas att idén om en Gud verkligen framstår som en lös ad hoc-hypotes, enbart för att med näst in till barnsagofigurnivå täppa till kunskapsluckor med antropomorfiserade modeller av en skapare.

Fördjupar man sig i andliga läror av olika slag och ser att de alla har en röd tråd med Bibelns kunskap så ser man till sist att bevis för den andliga världen smyger sig på.,

[freddemalte]

Kan vara så. Dock vet vi inte hur ett fullständigt Vakuum skulle te sig. Jag tror Vakuum är en omöjlighet att skapa. Så kvantfluktation där materia spontant uppstår för att sedan försvinna kan vi inte svara på om det är så det gick till vid universums födelse. Det är en lös Hypotes.

Ok, jag kan alldeles för lite kvantfysik för att varken säga bu eller bä om det. Dock kan väl tilläggas att idén om en Gud verkligen framstår som en lös ad hoc-hypotes, enbart för att med näst in till barnsagofigurnivå täppa till kunskapsluckor med antropomorfiserade modeller av en skapare.

Fördjupar man sig i andliga läror av olika slag och ser att de alla har en röd tråd med Bibelns kunskap så ser man till sist att bevis för den andliga världen smyger sig på.,

att dessa berättelser och sagor bär en viss koherens innebär ej att de beskriver hur verkligheten är beskaffad. Det visar väl mer att människan har en fantastisk fantasi.

[Pilatus]

Hela förnuftet är uppbyggt deterministiskt.

I vilken mening är förnuftet "uppbyggt deterministiskt"? Jag tror inte det är klart hur du menar. Det finns alltid en viss osäkerhet i alla system som gör att spådomar om framtiden är diskutabla. Man kan uttala sig om en projektilbana, när kometen Halley väntas återkomma och mycket annat. Men som du använder begreppet tycks du tro att framtiden är avgjord så snart vi vet startvärdena. Så är det inte.

Om du betraktar tex en talserie, en serie figurer så kan det vara möjligt att förstå sekvensen/mönstret utifrån något existerande. En tex talserie förstås genom att betrakta den existerande "sekvensen". Om "inget fanns,dvs inga tal" då kan man inte skriva en ordningsföljd. Om dock serien 5,10,15, ja då determineras genom denna sekvens att talet 20 tänks.Hur ska du tex kunna tänka talet 20. Utan att något existerar som kan orsaka din tanke på "20".

Varifrån har du fått den stolliga tanken på att matematiska talserier är determinerade? Har inte determinism med framtid att göra i din värld?

Jag ser inte att detta skulle vara något slags svar på det jag skrev. Varför börjar du tala om determinism? Kan du aldrig låta Spinoza ta igen sig ett slag?

[Antic]

Du har ställt denna absurda fråga tillräckligt många gånger nu, tycker jag. Sinnen förutsätter liv. Att uppleva något förutsätter att det finns någon som kan uppleva.

Men det har inte ett jota med livets uppkomst att göra! Gud finns inte i premissen, den smyger du in bakvägen i slutsatsen.

Men är du verkligen beredd att diskutera hur aminosyror och andra ämnen uppstod och att de så småningom kom att bilda kemiska strukturer som replikerade sig själva. Förmodligen försvann dessa ämnen lika snabbt som de uppstod. Men klimatet på jorden var sådant att det gynnade dessa spontana kemiska byggstenar att bildas. Integrationen blev efterhand mer komplex. Ännu har inget laboratorieexperiment kunnat finna de avgörande stegen till liv. Men denna brist på kunskap motiverar inte att luckan fylls med flertusenåriga myter. Det är primitivt och avslöjar en intellektuell lättja som knappast vittnar om närvaro i tidens vetenskapliga anda.

Hur kan vi diskutera något som inte ens finns utan upplevelsen?

Förstår du nu?

Det finns inga aminosyror, inget rum, ingen tid, inte ens någon rörelse utan upplevelsen. Så hur kan vi diskutera något innan det fanns någon som kunde uppleva universum?

Eller menar du att det finns aminosyror om ingen upplever dem?

[freddemalte]

Eller menar du att det finns aminosyror om ingen upplever dem?

så jag förstår dig rätt. Vilken metafysik är det du jobbar efter? Innebär ditt resonemang det att om alla människor och andra levande varelser som bor i New York eller är där skulle lämna den staden så finns den inte då ingen upplever den? Är det så du menar?

Eller till och med så att när jag lägger t ex en penna i byrålådan och stänger lådan så finns inte pennan eftersom ingen upplever den?

[Pilatus]

Hur kan vi diskutera något som inte ens finns utan upplevelsen?

Vem diskuterar "något som inte ens finns"? Det är väl det vi försöker undvika. Dessutom är upplevelse ett vanskligt ord i sammanhang där metafysik debatteras. Det verkar i denna tråd som att några har upplevelser av sådant som de påstår finns, men där evidensen är obefintlig.

Eller menar du att det finns aminosyror om ingen upplever dem?

Frågan är litet komisk och är besläktad med "Om ett träd faller i skogen och ingen är där, hörs det då?"

Din fråga bottnar i att existens tycks förutsätta att någon observerar fenomenet. Du har, antar jag, redan fått ett antal svar på den frågan.

[Antic]

Vem diskuterar "något som inte ens finns"? Det är väl det vi försöker undvika. Dessutom är upplevelse ett vanskligt ord i sammanhang där metafysik debatteras. Det verkar i denna tråd som att några har upplevelser av sådant som de påstår finns, men där evidensen är obefintlig.

Du pratar ju om saker som ingen kunnat uppleva eftersom det inte skulle funnits något medvetande som kunnat skapa upplevelsen av universum.

Om du inte förstått det än, upplevelsen ÄR universum, utan den finns inget kvar som ens går att sätta ord på.

Frågan är litet komisk och är besläktad med "Om ett träd faller i skogen och ingen är där, hörs det då?" Din fråga bottnar i att existens tycks förutsätta att någon observerar fenomenet. Du har, antar jag, redan fått ett antal svar på den frågan.

Om du stänger av upplevelsen av universum, vad finns kvar? You tell me.

Det är universum utan upplevelsen.

Du sitter och försöker berätta om något från ett upplevelseperspektiv, utan att det skulle funnits någon som kunnat uppleva något. Mer fel än så kan det nog inte bli.

[reflex]

Hur kan vi diskutera något som inte ens finns utan upplevelsen?

Förstår du nu?

Det finns inga aminosyror, inget rum, ingen tid, inte ens någon rörelse utan upplevelsen.

Och hur vi än försöker så kan vi aldrig upptäcka någon Gud med våra sinnen. Varken med syn hörsel eller något annat.

[Pilatus]

Du pratar ju om saker som ingen kunnat uppleva eftersom det inte skulle funnits något medvetande som kunnat skapa upplevelsen av universum.

Jag förstår inte varför du upprepar en fråga som redan är besvarad ett antal gånger? Det verkar affekterat. Jag delar inte din uppfattning och jag hävdar givetvis att vi kan veta en hel del om sådant som ingen kan observera. Det fanns på sin tid en fråga som du antagligen skulle tyckt om, angående månens baksida som ingen sett. Fanns det något där bakom? Hur kunde vi veta det i så fall? Vad tror du Antic, var frågan berättigad?

[Antic]

Jag förstår inte varför du upprepar en fråga som redan är besvarad ett antal gånger? Det verkar affekterat. Jag delar inte din uppfattning och jag hävdar givetvis att vi kan veta en hel del om sådant som ingen kan observera. Det fanns på sin tid en fråga som du antagligen skulle tyckt om, angående månens baksida som ingen sett. Fanns det något där bakom? Hur kunde vi veta det i så fall? Vad tror du Antic, var frågan berättigad?

Vad vet du om universum utanför upplevelsen? Var gärna ärlig. För det är vad du pratar om när du diskuterar en evolution utan någon som kan uppleva universum.

Bibeln är både konsekvent och logisk på de punkterna.

* Universum har aldrig funnits till utan att någon kunnat uppleva det
* Liv kommer av liv

[reflex]

I ett samhälle som tillåter var och en att söka information var han vill, föredrar jag sådan kunskap och information som kan verifieras via observationer och experiment framför gamla nedteckningar som oftast tillkommit i ett manipulativt syfte. Att Gud finns kan till exempel aldrig bevisas eftersom det inte går att bevisa förekomsten av något som inte existerar. Gud existerar förvisso som ett begrepp som vi kan diskutera, men någon fysiskt påvisbar existens kan vi nog glömma.