Finns Gud?

[Algotezza]

Tror man på Gud finns Gud som någon att be till. Bönesvar kan då tolkas som verifierande av påståendet att Gud finns. Man kan bara lära känna bönen och vad den innebär genom att be. Det kan alla prova. Man kan då be till Gud att få tro. Bön och tro är en sak utifrån, en annan inifrån. Hur vet man vad ett äpple smakar? Vad visste jag som tonåring om sexualitet innan jag haft samlag?

Man gör sina val. Alla val får följder.

Ur ett perspektiv på tillvaron förefaller det finnas en gudomlig dimension i tillvaron, ur en annan inte.

Kanske är en aspekt på utveckling att kunna anlägga olika perspektiv på tillvaron och utröna vad som då blir följden, vilka olika livstolkningar man då kan uppnå.

På ett vis handlar det om vad man själv mår bra av och har nytta av och om ens omvärld har någon glädje av det eller ej.

Vilken vits är det med en tro som inte tar sig etiska uttryck och som ens nästa inte har glädje och nytta av?

Om Gud finns, vilka slutsatser kan man då dra utifrån världens utseende?

Om Gud inte finns, vilka slutsatser kan man då dra?

[Strålöga]

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/bonosvar.htm

[freddemalte]

[...]Om Gud finns, vilka slutsatser kan man då dra utifrån världens utseende?

Det beror ju, åter igen, på vad som avses med begreppet Gud.

Om Gud inte finns, vilka slutsatser kan man då dra?

Det beror ju, åter igen, på vad som avses med begreppet Gud.

[Algotezza]

[...]Om Gud finns, vilka slutsatser kan man då dra utifrån världens utseende?

Det beror ju, åter igen, på vad som avses med begreppet Gud.

Om Gud inte finns, vilka slutsatser kan man då dra?

Det beror ju, åter igen, på vad som avses med begreppet Gud.

Vad avser du med ordet/bergeppet Gud?

[Pilatus]

Vad avser du med ordet/bergeppet Gud?

Det finns två versioner,

1.) Jahve och den mosaiska lagen med talionprincipen. En gammal sur krigsgud som fortfarande lever.

2.) Och en senare, nyplatonistiskt inspirerad gud med stänk av stoicism och en viss uppmjukad etik. Ett mildare mer tolerant sinnelag, Antje Jackeléns Gud.

[Algotezza]

Vad avser du med ordet/bergeppet Gud?

Det finns två versioner,

1.) Jahve och den mosaiska lagen med talionprincipen. En gammal sur krigsgud som fortfarande lever.

2.) Och en senare, nyplatonistiskt inspirerad gud med stänk av stoicism och en viss uppmjukad etik. Ett mildare mer tolerant sinnelag, Antje Jackeléns Gud.

Finns det inte fler gudsbilder?

[Pilatus]

Finns det inte fler gudsbilder?

Här på forumet finns en del konstiga konstruktioner utan fast substans. Kanske finns det en privat gud i skribenternas medvetande, men de är undanglidande och deras existens dold av en metafysisk dimma.

Kokopelle är annars min favorit!

[freddemalte]

[...]Om Gud finns, vilka slutsatser kan man då dra utifrån världens utseende?

Det beror ju, åter igen, på vad som avses med begreppet Gud.

Om Gud inte finns, vilka slutsatser kan man då dra?

Det beror ju, åter igen, på vad som avses med begreppet Gud.

Vad avser du med ordet/bergeppet Gud?

Ja, om jag ska försöka vara så klar och tydlig som möjligt här i svaret till dig så menar jag egentligen ingenting med ordet Gud, men skulle kunna sträcka det till att det i någon mening nog på diskussions- och/eller filosofiplanet är kontextberoende, vilket innebär att det i t ex diskussioner likt denna tråd beror av hur ordet har definierats av den som på något sätt givit uttryck för att ha en uppfattning om (veta?) vad som avses med ordet Gud. Detta beror på att diskussionen oftast brukar landa i att jag frågar vad de avser när de säger att de pratar om och/eller försanthåller Guds existens etc. Vidare har jag väl en vag bild av vad ordet kan tänkas betyda (för andra) då jag nu har lyckats memorera diverse definitioner som medskribenter, samtalsdeltagare i Filosofiska Rummet, uppslagsverk, troende jag mött i mitt liv, sakkunniga etc har givit mig. Jag kan inte säga att jag för egen del menar något (metafysiskt) med dessa tre bokstäver. Jag förknippar dock ordet med vissa människors (religiösa?) tro då det oftast är i den kontexten det dyker upp om det inte behandlas i filosofiska diskussioner. Problematiken med ordet är att det används tämligen olika i olika sammanhang vilket gör att jag inte riktigt vet vad som avses. En del säger att det betecknar något som i principiell mening är omöjligt att nå och/eller förstå och/eller komma i kontakt med etc. En del menar på att det avser något slags oändligt och/eller allsmäktigt. En del hänvisar till Bibeln (vilken jag ej pallat läsa fullt ut). En del menar på att det avser något slags övernaturligt väsen och/eller tillstånd som t ex var den första orsaken och/eller skaparen av verkligheten och/eller som styr världen på olika sätt. En del menar att det bara avser naturen. En del likställer det med verkligheten. En del verkar avser det ontologiska är:et. En del verkar mena att det är sanningen. K.G. Hammar verkar mena att det är en slags relation (?). En del kanske skulle beskriva det som det solipsistiska tillståndet (?). En del säger att det är drivkraften (?) i livet. En del säger att det är människan. En del säger att det är kärleken och/eller godheten etc. Det är definitioner som jag har hört av andra, läst i böcker samt på nätet. De böcker och texter i vilket jag har träffat på begreppet är otaliga, men då har ingen definition givits. Men ibland á la Dawkins och Harris böcker kan det dyka upp definitioner. Jag har således enbart associationer till begreppet som bygger på andras definitioner i enlighet med det ovan sagda. Jag misstänker dock (men det är bara en gissning) att det finns ännu fler definitioner av detta ord (?). Så när någon frågar om jag tror på Gud blir mitt ärligaste svar att jag inte vet vad de menar men att den som frågar gärna för förklara det så ska jag försöka svara. Om jag använder ordet Gud i någon diskussion på ett forum, utan att själv ha definierat det, brukar jag nog (oftast) avse själva fenomenet som mentalt objekt i människans föreställningsvärd och då mena hur ordet används av människor som använder det i t ex religiösa sammanhang likt predikningar, gudstjänster, förtryck, indoktrinering, etc. Jag refererar då således till ett beteende och/eller en tradition i vilket detta ord använda på ett visst sätt. Det händer nog också att jag underförstått använder ordet med någon eller alla de betydelser som jag gav exempel på ovan med antagandet att den som är med i diskussionen förstår att jag utgår från dennes egen definition.

Sammanfattningsvis blir det nog att jag har en vag bild rent semantiskt (narrativt) men ingen motsvarande rent metafysiskt, vilket då innebär att Gud, för mig, enbart utgör tre bokstäver bredvid varandra tills någon förklarar vad som avses. Först då har jag ett underlag att utgå ifrån vid en eventuell diskussion om begreppet eller dess eventuella metafysiska korrelat (denotation).

Tilläggas kan väl att jag i vardagen naturligtvis använder mig av ord så som Katt, Bil, Människa, Klimat, iPhone, Sommar, Oro, Känsla, Radio, Pengar, Abstraktion, Galax, etc vilka också får sin definition via likande mekanismer som ovan. Skillnaden mellan ordet Gud och många andra ord av mer vardaglig art är att dessa oftast verkar betyda samma sak för de flesta användare av orden samt att de då har sitt så kallade metafysiska korrelat i form av ett upplevat fenomen i världen som rent ostentativt beskrivas och/eller förklaras. Observera att jag även förhåller mig på liknande sätt till många andra ord som mitt förhållningssätt till ordet Gud, dvs att det finns fler ord i det svenska språket vars definition jag inte är helt säker på och/eller vars metafysiks korrelat jag ej sett röken av. Ord som Utanförskap, Marknaden, Svart hål, Själen, Oändligheten, etc kan i vissa avseenden antagligen behöva en motsvarande semantisk ståldusch som ordet Gud.

Vidare skiljer sig, i mitt språkbruk, ordet Gud sig från de andra på så sätt att när jag skriver eller säger Gud, refererar jag enkom till andras definitioner och användning av ordet och inte till någon egen abstraktion eller denotation i frågan, men när jag använder ordet katt refererar jag först och främst inte till andras definitioner av ordet katt eller andras användning av det, utan till de objekt och/eller fenomen som jag själv relaterar till när jag tänker på ordet Katt á la alla katter jag har sett och/eller Malte här bredvid mig. Här kan skillnaden verka hårfin, men jag kanske kan förklara den ytterligare om det inte framgår vad jag menar.

Hoppas det gick att förstå vad jag menade med allt detta. Ställ gärna följdfrågor och motfrågor, ty detta är roligt och intressant med denna typ av semantik.

[Strålöga]

Vad avser du med ordet/bergeppet Gud?

Det finns två versioner,

1.) Jahve och den mosaiska lagen med talionprincipen. En gammal sur krigsgud som fortfarande lever.

2.) Och en senare, nyplatonistiskt inspirerad gud med stänk av stoicism och en viss uppmjukad etik. Ett mildare mer tolerant sinnelag, Antje Jackeléns Gud.

För de som tror på treenigheten ja. Men Gud och Jesus är olika personligheter. Jahve är Fadern. Jesus sonen. Jesus lärde allt av Fadern. Gud ville ha en lättare börda att bära för människan därför skänkte han sin son för att vi skulle slippa detta lidande i Gamla testamentet.

[Algotezza]

Finns det inte fler gudsbilder?

Här på forumet finns en del konstiga konstruktioner utan fast substans. Kanske finns det en privat gud i skribenternas medvetande, men de är undanglidande och deras existens dold av en metafysisk dimma.

Kokopelle är annars min favorit!

Det finns ju olika varianter av panteism, panenteism, olika varianter av monoteism (tro på treenighet eller inte tro på den), polyteism, animism - vi har buddhism som inte förnekar att det finns gudar men dessa betyder ingenting för ens möjlighet att uppnå nirvana. Och idag har vi även pastafarirörelsen och spaghettimonstret.

[Pilatus]

Det finns ju olika varianter av panteism, panenteism, olika varianter av monoteism (tro på treenighet eller inte tro på den),

Jo vi har ju fint besök från Jehovas Vittnen som har reducerat antalet hypostaser till två, en egen bibeltolkning, tillrättalagd för att stämma med Charles Russell uppfattning.

Panteismen har alltid förefallit litet blodlös. Om världen är identisk med Gud, är då Gud ett väsen? Inget hopp om ett slut på striden? Eller får man tro litet som man själv vill?

[Strålöga]

Förstår Jehovas vittnen här. Bibeln säger ingenstans att det är dessa tre som hör ihop. Däremot står det jag och fadern är ett. Den som har sitt mig har också sett fadern säger Jesus i Johannes Evangeliet. Vet inte hur de fått in tolkningen som tre i Gudomen.,

[Illusionen]

Illusionen, att du väljer att kalla det du har en relation till för Gud gör naturligtvis diskussionen problematiskt eftersom det med stor sannolikhet inte är det fenomenet som avses när vi diskuterar den bibliska guden och/eller skaparen etc. Jag kan också tänka mig att kalla verklighetens rörelse, och ständiga pågående framåt för en slags kraft, men aktar mig för att förväxla det med begreppet Gud eftersom det är så starkt förknippat med det som beskrivs i Bibeln. För övrigt måste man få kunna kritisera religionen och troende utan att för den skull anses ha hybris, hybris är väl det omvända - att med säkerhet påstå att man vet att Gud existerar och ett det som står i Bibeln är sanningen.

Att placera Gud i en viss "fålla" är ett mänskligt påfund, som är i grunden fel.
För mig står Gud över samtliga religioner, av flera skäl.
Jag är alltså inte bokstavstrogen Bibeln, eller någon annan bok/lära, över huvud taget.
Det hindrar mig inte från att fascineras av Bibeln, och ta till mig det kristna budskap Bibeln förmedlar.
Bibelns budskap är som jag tidigare skrev, ett "rättesnöre" för hur livet bör levas och förvaltas.

Begreppet Gud har för mig formats av en insikt om att vår tillvaro har sin grund i något mäktigt överordnat
och bakomliggande, vars närvaro mänskligheten är oförmögen att förstå.
Redan detta, att begreppet Gud tolkas olika av olika människor, borde innebära att man inte tar något för givet.
Att som du, underförstått i efterhand begränsa det du hävdar till att gälla innehållet i Bibeln, borde du kanske,
mot ovanstående bakgrund, markera bättre, för att undvika missförstånd.

/ Illusionen

Absolut! Det skadar aldrig att vara tydlig! Men samtidigt är det ju så, att har man en diskussion om bilar, så förväntar man sig inte att en av skribenterna egentligen pratar om flygplan, utan det är på något sätt underförstått att man talar om just bilar. Eftersom ordet Gud tydligen inte kan definieras nöjer jag mig med att använda begreppet så som det används i Bibeln.

Tidigare hade jag aldrig kommit på tanken att ”min” Gud inte skulle leva upp till begreppet Gud !
Du yttrar dig alltså om en Gud du ej tror på, samtidigt som den Gud jag, som troende, tror på, inte platsar i din beskrivning.
Är inte detta då ett något märkligt resonemang, som förs på dina speciella villkor ?
Trådens rubrik innefattar inga begränsningar utan lyder, Finns Gud ?
Om du som icke troende selektivt/snävt väljer att kommentera en Gud som strikt stämmer in på Bibelns beskrivning,
vad/hur föreslår du att jag ska benämna och/eller uppfatta ”min” Gud ?
Och om nu ”min” Gud, och andras ev icke bokstavstrogna Gudar, får fortsatt förtroende, har du inte då ett problem ?

https://www.youtube.com/watch?v=jCfPGkIfve8

/ Illusionen

[Pilatus]

Förstår Jehovas vittnen här. Bibeln säger ingenstans att det är dessa tre som hör ihop. Däremot står det jag och fadern är ett. Den som har sitt mig har också sett fadern säger Jesus i Johannes Evangeliet. Vet inte hur de fått in tolkningen som tre i Gudomen.,

Jag tror man ville undvika polyteism. Gud är en, resonerade man. Mötet i Nicaea 325 bestämde sig för tre hypostaser i trosbekännelsen. Det var Tertullianus som gjorde distinktionen mellan Guds enhetliga väsen och de tre existensformerna.
Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn Matt 28:19
Unitarism och socinianism avvisar läran.

[Anne]

Förstår Jehovas vittnen här. Bibeln säger ingenstans att det är dessa tre som hör ihop. Däremot står det jag och fadern är ett. Den som har sitt mig har också sett fadern säger Jesus i Johannes Evangeliet. Vet inte hur de fått in tolkningen som tre i Gudomen.,

Jag tänker mig framifrån, i profil och bakifrån. Men du är alltså ett Jehovas vittne? Jag brukar fråga dem ibland (när de dyker upp och vill informera mig om Gud) hur de ser på de här med 144 000 utvalda, vad som avses med det ur deras perspektiv och påpekar att jag upplever att min uppfattning är av deras tankegångssätt är av det elitilistiska slaget som inte är förenligt med Jesus kärleksbudskap. Hur ser du på det?