Anders skrev:Illusionen skrev:Anders skrev:Med ateister menar du då alltså människor som påstår sig VETA att något gud inte finns och att allt beror på slumpen? Måste nog säga, att Big Bang- teorierna känns lite skapelseberättelse. Vart kom den här energin ifrån?
Har kämpat lite med din nomenklatur under trådens lopp, jag gillade inte växelström och fält särskilt mycket på gymnasiet, mitt ickehumanistidka riktades mer mot data. Det är lite att läsa din tråd som att läsa Wittgensteins Tractatus. Ibland försvinner han in i logiska ekvationer som endast filosofiproffsen kan orka med. Men emellanåt så blir det högst intressant och då undrar man hur mycket man vågar förstå då man inte orkat igenom ekvationerna.
Det sista inlägget kändes intressant och läsbart, och som jag förstår dig, så är ungefär din point att naturvetenskapen och matematiken inte säger mer än de säger, något som jag tror de seriöst insyltade väl håller med om. Men de är jäkligt kraftfulla hjälpmedel. Men vetenskapen påstår sig inte hitta slutgitiga svar, mer paradigmer, som är ointressanta om de inte går att falsifiera. Allt är diskutabelt, även vetenskapen.
Du är lite luddig med bibelns underliggande budskap. Vad avser du här? Metafysik är ju då man försöker klura ut hur det egentligen förhåller sig med saker och ting. Och det är ju en väsentlig del av vetenskapen, både då man har hypoteser och då man drar slutsatser. Så att vetenskapen kanske jobbar i din riktning ändå?
Som du känner till är jag en gammal pensionerad båtbyggare och ingenjör, som är fascinerad av
naturvetenskap, och som nu ”kör mitt eget race” i brist på bra svar från experterna.
För mig är det därför uppmuntrande och trevligt att du läser det jag skriver.
Vill även tacka Zokrates för hans positiva kommentar, TACK !
Nu har jag nog lyckats irritera ateisterna (din definition överensstämmer med min) genom att klart deklarera
att jag har en tro, om än lite udda. Det udda har sin grund just i att metafysiken försett mig med de
verktyg som gör att jag bättre kan tolka bibelns underliggande budskap.
I mitt senaste inlägg har jag infört en komplettering om hur matematiken övergår från att vara ”absolut”
till att bli en typ av ”medelvärde” på den metafysiska nivån under. Det är där "slumpen" försvinner in i dimman.
Det är viktigt att förstå detta när man diskuterar bl a begreppet Gud. Personligen betraktar jag
därför Eulers formel/ekvation (som är viktig i sammanhanget, då den länkar verkligheten till metafysiken)
som en ”medlvärdesrelation”.
Matematik erbjuder alltså inte den slutgiltiga lösningen, så som många tycks tro.
https://www.youtube.com/watch?v=7MZ_K7EmDEw
/ Illusionen
1. Utger sig matematiken och naturvetenskapen för annat än bara att lösa precis de problem som de just ju håller på med?
Är det inte människor vid "sidan av" som anser att de har någon slags mer allenarådande ställning?
2. När du säger metafysik, menar du då det man med sin rationalitet försöker begripa av hur saker verkligen förhåller sig?Algotezza skrev:Det finns ingen slutgiltig lösning på annat än enkla, överblickbara problem. Lösningen på existentiella problem är att leva fullt och helt på alla plan.
Hur vet du det?
Anders:
Utger sig matematiken och naturvetenskapen för annat än bara att lösa precis de problem som de just ju håller på med?
Illusionen:
Det är en fråga som jag inte är rätt man att svara på, men följande exempel kanske ger en antydan om hur matematik används.
Higgsbosonen en hypotetisk partikel i partikelfysikens standardmodell, som behövs för att genom Higgsmekanismen och Higgs-fältet
beskriva varför partiklar har massa. För något år sedan skrev DN citat, ”Den har gäckat vetenskapsmän i årtionden.
Men nu kan fysiker vid Cern äntligen ha hittat den omtalade Higgspartikeln.
Higgspartikeln är den sista pusselbiten i den så kallade Standardmodellen, fysikernas bild av universum.
Den tros vara den partikel som ger andra partiklar massa.
Därmed skulle den kunna ge svar på grundläggande frågor om hur universum fungerar.
På grund av detta kallas den ibland för "gudspartikeln".”
Det tyder på att media har fått det hela om bakfoten.
Personligen anser jag det vara rent nonsens att kalla den "gudspartikel".
Ett annat exempel är de elektromagnetiska fälten.
Dessa fält, vars struktur vi ej känner, beskrivs av Maxwell med hjälp av matematik.
Maxwell kombinerade via en matris, olika verifierade elektriska samband, och kunde därigenom utveckla ekvationerna ifråga.
Följande fyra ekvationer, beskriver de elektromagnetiska fältens egenskaper, ur det atomära perspektivet
(= imaginära effekter i vår verklighet), och benämns kollektivt, Maxwells ekvationer.
Gauss ∫ E • dA = Q / εο
Gauss ∫ B • dA = 0
Faraday ∫ E • dl = - dØB / dt
Ampere – Maxwell ∫ B • dl = μο(I + εο dØE /dt)
Det förefaller rimligt att anta att Maxwell lägger fast ekvationerna utan att ha hela den bakomvarande bilden klar för sig.
Matematiken är m a o ett verktyg när vi söker samband i vår verklighet och dess rum, men förklarar ej vad det är
som utmärker/kännetecknar den bakomvarande/underliggande strukturen.
Ingen kan alltså förklara vad fälten egentligen representerar.
Samma gäller för ”gudspartikeln”.
Matematiken och dess regelverk har vår verklighet som grund, och kan då ej förväntas återge annat än ett
"verklighets-perspektiv", av det okända/abstrakta.
När man försöker ge sken av att en, via matematik genererad, hypotetisk Higgspartikel (= "Gudspartikeln")
skulle utgöra nyckeln till slutgiltig förståelse av universum, tar man ut svängarna ordentligt.
Betänk även att samtidigt som media yttrar sig om Higgspatikeln och dess betydelse, förmår man inte besvara fundamentala frågor som,
Vad är tid ?, och Vad utgör medvetandets referens ?. Vad har man då för grund för sina påståenden ?
Anders:
När du säger metafysik, menar du då det man med sin rationalitet försöker begripa av hur saker verkligen förhåller sig?
Illusionen:
Ja, men för det krävs att vi tänker oss en abstrakt fält-nivå under vår verklighet. (Är osäker ang vad du avser med "verkligen förhåller" sig)
Fälten jag nämner ovan är ett bra exempel, där det krävs en nivå under verkligheten, för att kunna förstå.
Observera att metafysiken, så som jag beskriver den, är förankrad i vår verklighet, men kan vara strukturellt avvikande från vår verklighet.
/ Illusionen