Vad utgör medvetandets referens?

Moderator: Moderatorgruppen

Illusionen

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Illusionen » 21 aug 2014 15:23

Pilatus skrev:
Illusionen skrev:
förstår mig själv skrev:Varför vill man hitta "Guds partikel".
Varför bränner man så mycket kraft på att finna denna?

Svaret på din inledande fråga är ant att man fåfängt söker få äran av sin egen existens. :D

Frågan som fms ställer tycker jag är mycket bra. Onekligen är det så att LHC kostade väldigt mycket så man måste haft mycket goda argument som försvarar kostnaderna.

Det handlar om en avgörande pusselbit i standardmodellen som är viktig för att förstå hur världen är uppbyggd. LHC blev nödvändig att bygga för att kunna detektera Higgspartikeln.

“We observe in our data clear signs of a new particle, at the level of 5 sigma, in the mass region around 126 GeV. The outstanding performance of the LHC and ATLAS and the huge efforts of many people have brought us to this exciting stage,” said ATLAS experiment spokesperson Fabiola Gianotti, “but a little more time is needed to prepare these results for publication.” Cern 2012


Det jag syftade på i mitt svar var ”Guds partikel”.
Att man söker efter Higgspartikeln sägs bero på att den krävs för standardmodellens fortlevnad.
Motsvarigheten till Higgsfältet förefaller vara det jag benämner grundtillstånd, G.
Det intressanta här är att G troligen är en skeneffekt av det atomära perspektivets sidställning.
Formuleringen citat, “We observe in our data clear signs of a new particle…”,
borde kunna ses som en bekräftelse, så god som någon, på att Higgspartikeln inte är bekräftad.
Tills motsatsen är bevisad vidhåller jag att partikeln är imaginär till sin natur/struktur.
Har jag rätt är partikeln omöjlig att direkt detektera.

I tidigare inlägg, och jag tror även i konceptet, beskriver jag, via ΔØ, bakgrunden till Heisenbergs osäkerhetsprincip.
I vakuum kan partiklar dyka upp och försvinna, och ju kortare tid de existerar desto högre energi anses de kunna ha,
enligt osäkerhetsprincipen. Är tiden extremt kort, blir energin extremt hög.
De så kallade kvantfluktuationerna i vakuum innebär att verkligheten är en summa av alla möjligheter.
Även detta innefattas i G, vilket t ex möjliggör polarisation av G.
Mitt koncept är därigenom enklare, och kräver inte floran av olika partiklar, som standardmodellen använder sig av.

Experterna skulle ha lyssnat på mig, båtbyggaren, och inte krånglat till det med alla partiklar, så hade de kunnat
använda de investerade pengarna i LHC till något mer behjärtansvärt. :)

https://www.youtube.com/watch?v=zXKZaPSbQC0

/ Illusionen

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Algotezza » 21 aug 2014 16:00

Vetenskapen skapar de partiklar man behöver för att verifiera sina teorier.
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav freddemalte » 21 aug 2014 16:09

Algotezza skrev:Vetenskapen skapar de partiklar man behöver för att verifiera sina teorier.
Ja, det är nog en ganska hög grad av självsuggestion inom vetenskapen på den nivån. :roll:
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Illusionen

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Illusionen » 21 aug 2014 16:11

Algotezza skrev:Vetenskapen skapar de partiklar man behöver för att verifiera sina teorier.

:D

Du kommer ihåg när vi tidigare diskuterade G och G:s egenskaper, det förefaller som begreppet ”kvantfluktuationer”
tilldelats liknande egenskaper.

/ Illusionen

Illusionen

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Illusionen » 21 aug 2014 19:11

VAD ÄR EN PARTIKEL ?

Min personliga åsikt är att det inte krävs en flora av olika partiklar för att beskriva universum och vår verklighet.
Allt går att hänföra till över- och under-skott i grundtillståndet, G, och ömsesidig normerad strukturell växelverkan.
Grunden för detta framgår av figur 4, vilken beskriver balanskriteriet för G, i form av ΔØ.
En partikel är med följande resonemang, lite förenklat, en G-koncentration, som konsekvens av den strukturella
G-interferens som växelverkan förorsakar. Genom att kombinera olika varianter av Eulers formel/ekv beskriver konceptet
hur interferensen innefattar inverterade termer, vilket medför en enorm G-koncentration representerande kvanta/partikel.
Det är även denna koncentration som atomärt utgör grund för "spinn".
Notera här att det krävs en ömsesidigt beroende för att partikel skall "existera".
Det är det ömsesidiga beroendet som placerar vår verklighet på en "nivå".
Förstår man konsekvensen av detta, inses att universum överordnat är något annat än det vi normalt föreställer oss !
Genom att klicka på figurerna blir de större.

Bild

Några förtydligande kommentarer med anknytning till begreppet G, PARTIKEL och PLANCKS KONSTANT, är då följande.

Texten refererar till figurerna i konceptet. Figur 4 ger för 2ΔØ,
ΔTID ~ [1/ G^j2 ] KONTRAKTION
ΔVÄG ~ [ G^j2 ] EXPANSION

Sammantagna Δ-obalansen, som KONTRAKTION – EXPANSION KVOT, ges då, vid aktuell referensorientering, av,
1/ G^j2• G^j2 ~ 1/ G^4 G ~ C Detta åskådliggörs i figur 5.
C = 2,99 792 458 • 10^+8 m/s
C^–4 = 1,237 990 15 • 10^–34

Av figur 4 framgår då aktuella kvadratiska kontraktionsnormerade samband, refererande till VALD REFERENS,
för aktuella e-deriveringar. Figuren är m a o en effekt av maskeringsprincipen, MP.
MP är även den bakomliggande orsaken till ”spinn”.
DRP medför SPEGLING, varför figur 4 förekommer i mer än en tappning.

1/C^4 representerar här två j-separerade normerade obalansytor, härrörande från ”överskott” resp.
”underskott”, synonyma med expansion och kontraktion, i grundtillståndet, G.
I figur 6 refererar alltså X till två j-separerade komplexa obalanser i form av ”ћ^2-kontraktionsytor”.
Den kvadratiska relationen är en direkt följd av DRP.
Vi talar här om ett NORMERAT G-SKENFENOMEN som saknar egentlig atomär existens.
V g se figur 6

Bild

Personligen känner jag ej till bakgrunden till Plancks konstant, men likheten med figur 6 förefaller uppenbar och frapperande.
Från litteraturen finner vi att Plancks konstant, betecknad h, namngiven efter fysikern Max Planck, är en fysikalisk konstant
som förekommer i kvantmekaniska ekvationer.
Dess värde är ungefär h = 6,6261•10^−34 Js
Plancks konstant kan ses som en omvandlingsfaktor mellan frekvens och energi.
I kvantmekaniken används oftare Plancks konstant dividerad med 2π, Diracs konstant,
ћ = h/2π = 1,054 571 596(82) × 10^-34 Js
ћ^2 ~ 1,1121212 × 10^-34

Konstanten ħ har enheter av rörelsemängdsmoment, och ban-rörelsemängdsmomentet i ett kvantmekaniskt system,
mätt i förhållande till valfri axel, och är alltid en heltalsmultipel av aktuellt värde.
Spinn är alltid en hel- eller halvtalsmultipel av ħ.
ħ används även för att definiera Planckenheterna, i vilka den har det numeriska värdet 1.
Symbolen ħ förefaller alltså vara identisk med X i figur 6.
Notera gärna hur ћ kan associeras till en serieutveckling utifrån figur 4.

Det är möjligt att demensen börjat göra sig påmind här, men dummare är jag inte än jag förstår att "Guds partikel"
lär "experterna" få leta efter länge. Hur kan man komma på något så befängt som Guds partikel ?

https://www.youtube.com/watch?v=46JIyXxLAF0

/ Illusionen

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19598
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Pilatus » 21 aug 2014 23:15

Illusionen skrev:Min personliga åsikt är att det inte krävs en flora av olika partiklar för att beskriva universum och vår verklighet.

Det har du förstås rätt i. Man behöver sällan veta vad hadroner och kvarkar är. Ännu har ingen ställt frågan till mig. Men kanske blir man litet nyfiken och läser i tidningen om Large Hadron Collider och ATLAS-experimentet (A Toroidal LHC Apparatus). De skriver om ATLAS att man undersöker högenergikollisioner mellan elementarpartiklar och försöker spåra existensen av Higgsbosonen, en tidigare helt hypotetisk partikel.

Så, när allt kommer omkring kanske Higgsbosonen är litet mer verklig än att endast vara hypotetisk. I tidskriften Nature från den 25 januari 2014 kan man läsa följande artikel:

Evidence for the direct decay of the 125 GeV Higgs boson to fermions. Man talar om: strong evidence for the direct coupling of the 125 GeV Higgs boson to down-type fermions, with an observed significance of 3.8 standard deviations.

Frågan är hur säkra experiment kan måste vara för att bli accepterade som godtagbara bevis. Jag föreställer mig att detta är fullt tillräckligt. Vilken annan empirisk vetenskap gör experiment med större säkerhet och kontroll av resultatens tillförlitlighet?

http://www.nature.com/nphys/journal/v10/n8/full/nphys3005.html
Moderator

förstår mig själv
Inlägg: 3060
Blev medlem: 13 maj 2012 19:32

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav förstår mig själv » 22 aug 2014 00:52

Illusionen skrev:
förstår mig själv skrev:Detta vet jag inte jag frågar.
Varför vill man hitta "Guds partikel". Varför bränner man så mycket kraft på att finna denna?
För mig är ny kunskap mer oförutsägbar. Vill man tex förstå döden så kommer man inte lyckas anser jag. Sådant kommer som "biresultat". Om man kan vara mer"öppen" för naturen/verkligheten och inte ha mål, önskningar, viljor om naturen ja då menar jag att vi kan förstå det vi behöver och att det finns oändligt med extremt viktiga samband/naturlagar som finns och som man skulle hitta.
Som sagt. Man verkar vilja "hitta" higgs partikel. Bränner pengar osv.
Till vad nytta? Hur förändras våra liv om man hittar den?
Vill man att den rådande modellen ska visa sig sann?
Man använder ju sig av denna redan och dess resultat. Skulle den sluta att fungera? Nej man kan ju såklart använda den ändå. Experiment/produkter kommer ju fortfarande vara som tidigare.
Är man "rädd" att finna att "sanningen" på djupet inte är det man "vill" ?om man hittade en bättre teori, förklaring varför är det fel?
Jag kan fortfarande tro tex att jorden är platt.
Denna teori förstör inte eller ändrar så mycket. Jag skulle nog göra vesäntligen det jag gör utan tvekan.
Är det så att man vill finna sanningen, bygga på denna, att "bekräftelse av higgs p" är en "sanning,grund" som man antar att man sedan kan bygga vidare på och att kunskapen så småningom ska visa sig användbar. Och leda vidare till ytterligare som är viktigt och gott?


Fms,
Svaret på din inledande fråga är ant att man fåfängt söker få äran av sin egen existens. :D
Betr "Guds partikel" kan följande ev vara värt att begrunda.
Det förekommer vissa ”låsningar” till det atomära perspektivet, i de diskussioner som förs.
Det förefaller alltså som jag är ensam om att skilja på atomärt/sidställt respektive universellt/balanserat perspektiv.
Att jag valt ”Illusionen” som pseudonym har sin grund i att det är svårt, kanske omöjligt, att avgöra vad som är ”hönan och ägget”,
så länge vi inte har ett bra svar på trådens rubrik. Det är svaret på den frågan som är bestämmande för var
medvetandet/förnimmelsen är förankrad (= ”utsikts-position”). Som jag uppfattar det, är det därför t ex svårt att bevisa om det är
partikeln som genererar effekten, alternativt effekten som genererar partikeln.
Eller antag att partikel och fält är två skenbara ytterlighetstillstånd i ett resonansfenomen, där medvetandets referens bestämmer
vad som är vad, så förstår du hur flyktiga våra förnimmelser sannolikt är. Om det förhåller sig så att det vi förnimmer är en
transmissionseffekt inkluderande våra sinnens interna strukturer, blir rimligen konsekvensen att forskarna försöker lyfta sig själva
i håret när universum beskrivs utifrån matematik vars regelverk formats av just det vi förnimmer inkl aktuell referens.
Ovanstående har även betydelse för det du skriver. När du t ex använder dig av ord som ”känslor”, ”natur” och ”förnuft”,
så är det i princip något odefinierat du använder dig av i din teoribildning, som svävar fritt utan fäste.
Det skulle därför underlätta för oss som läser inläggen, om du på något sätt försöker förankra dessa ord/benämningar.

/ Illusionen

Jag gör mitt bästa för att det ska uppstå insikter. Samtidigt är det svårt att vara generell (tala till alla) liksom att förklara med ord/siffror det jag vill och menar mig veta.
Det jag vill är ju att tankar och utveckling ska ske i er.
Det är inte möjligt att förklara det jag gör på det sätt, enligt din önskan. Rådet är "läs bara","tänk inte utan känn". Då kommer jag överföra det som du behöver. Tanken är alltid mer eller mindre låst vid vilkor det är absolut nödvändigt att lösa upp dessa spärrar.
Mer än så kan jag inte säga i nuläget.
KÄNSLA=KÄNSLA. Naturen är ALlT(ET). Förnuftet är "programmet",teorierna om naturen. D

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Sceptisk » 22 aug 2014 01:56

Vad skulle det innebära att medvetandet har en referens? Uppfattar det som att trådstartaren försöker "förstå" det 'rena medvetandet' och gör det genom att postulera en objektiv teori som sedan följer en logisk linje in i spekulationer om universums uppkomst, men konsekvensen av att göra så är att man försöker att objektifiera medvetandet som sådant. Men medvetandet är en sak som inte låter sig objektifieras. Detta beror på att en objektifiering är en MENTAL uppdelning till att börja med. Det är en mental process, en process som medvetandet utför. Uppdelningen i vad som är objektivt och referenspunkter sker hos medvetandet, "i" den medvetna processen. Så oavsett hur mycket man delar upp saker i olika kategorier så är det fortfarande något som sker "inom" medvetandet. Medvetandet är FRITT. Det har ingen referenspunkt. Däremot har vi referenspunkter UTANFÖR medvetandet, såsom KROPP, armar och ben, golvet under fötterna och luften i våra lungor. Det är den FYSISKA upplevelsen som är referens för medvetandet men det 'RENA' medvetandet är fritt och går inte att kategorisera eller placera(av ovannämnd anledning).

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19598
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Pilatus » 22 aug 2014 02:06

förstår mig själv skrev:
Illusionen skrev:När du t ex använder dig av ord som ”känslor”, ”natur” och ”förnuft”,
så är det i princip något odefinierat du använder dig av i din teoribildning, som svävar fritt utan fäste.

Det är inte möjligt att förklara det jag gör på det sätt, enligt din önskan.

Visst, men varför inte då koncentrera sig på en enda idé som du vill säga något om?

Om en patient kommer till dig med symptom som liknar appendicit och du börjar skriva ut ett recept på Cefotetan, då försöker du väl förklara vad du kommit fram till så enkelt som möjligt och berättar om vad patienten kan förvänta sig av behandlingen.

Är det inte likadant med frågor av filosofisk natur? Först måste man veta något om själva problemet. Kanske vill du veta något om vad Epikuros hade för mening om smärta, varför ansåg han det som något dåligt? Innan du ger dig i kast med att skriva ett svar på en sådan fråga, försöker du väl tala med någon som vet och inte minst läsa något om Epikuros och vad slags filosof han var. Först därefter är det möjligt att redovisa, alternativt avge ett omdöme.
Moderator

förstår mig själv
Inlägg: 3060
Blev medlem: 13 maj 2012 19:32

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav förstår mig själv » 22 aug 2014 07:55

Pilatus skrev:
förstår mig själv skrev:
Illusionen skrev:När du t ex använder dig av ord som ”känslor”, ”natur” och ”förnuft”,
så är det i princip något odefinierat du använder dig av i din teoribildning, som svävar fritt utan fäste.

Det är inte möjligt att förklara det jag gör på det sätt, enligt din önskan.

Visst, men varför inte då koncentrera sig på en enda idé som du vill säga något om?

Om en patient kommer till dig med symptom som liknar appendicit och du börjar skriva ut ett recept på Cefotetan, då försöker du väl förklara vad du kommit fram till så enkelt som möjligt och berättar om vad patienten kan förvänta sig av behandlingen.

Är det inte likadant med frågor av filosofisk natur? Först måste man veta något om själva problemet. Kanske vill du veta något om vad Epikuros hade för mening om smärta, varför ansåg han det som något dåligt? Innan du ger dig i kast med att skriva ett svar på en sådan fråga, försöker du väl tala med någon som vet och inte minst läsa något om Epikuros och vad slags filosof han var. Först därefter är det möjligt att redovisa, alternativt avge ett omdöme.

Den enda idéen är i princip huvudteorin.
Det är den basala grunden från vilken alla tankar utgår. Den anger hur vi tänker, varför vi gör och hur vi uppfattar naturen och varför mm.
Det går inte med en fras. Det behövs tex massa "berättelser från livet". Olika exempel från verkligheten som beskriver dels sådant som hänt mig. Vad som sker vid olika handlingar. Osv.
Man kan säga, redovisning av experiment.
Grunden för att allt ska bli så menar jag är huvudteorin. Anta att du bara ser "snygga tjejer en viss dag när du är ute".
Detta räcker inte för att tex "sluta tro på slumpen". Liknande händelser måste redovisas många gånger. Läsaren får exempel så att denne kan finna liknande i naturen så att "det förstås på rätt sätt, i sin egen verklighet", upplevs med sinnena. Först då kan teorin om "slumpen" uppstå spontant. Detta var endast ett exempel men det är fullständigt omöjligt att förstå på djupet sådana frågor. Man måste tillämpa "testa sina teorier"

förstår mig själv
Inlägg: 3060
Blev medlem: 13 maj 2012 19:32

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav förstår mig själv » 22 aug 2014 08:03

En fråga till illusionen.
Jag har ofta grunnat över vilka är "grunderna" till att förstå. Dessa bör dels vara Sanna. Dels är dessa orsaker. Ta ditt koncept. Jag har svårt att förstå att konceptet förstås först sedan definerar detta "grunderna". En känsla tex är så att säga en grund.
Det är absolut subjektiv, den förstås genom sig själv. Defineras genom själva känslans(upplevelse). Det ger verklig förståelse och naturligtvis går den inte att beskriva med SI enheter. Vidare behövs inte matte(den är inbyggd vi kan säga förnuftet, hjärnan har matematisk struktur

Illusionen

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Illusionen » 22 aug 2014 08:13

Sceptisk skrev:Vad skulle det innebära att medvetandet har en referens? Uppfattar det som att trådstartaren försöker "förstå" det 'rena medvetandet' och gör det genom att postulera en objektiv teori som sedan följer en logisk linje in i spekulationer om universums uppkomst, men konsekvensen av att göra så är att man försöker att objektifiera medvetandet som sådant. Men medvetandet är en sak som inte låter sig objektifieras. Detta beror på att en objektifiering är en MENTAL uppdelning till att börja med. Det är en mental process, en process som medvetandet utför. Uppdelningen i vad som är objektivt och referenspunkter sker hos medvetandet, "i" den medvetna processen. Så oavsett hur mycket man delar upp saker i olika kategorier så är det fortfarande något som sker "inom" medvetandet. Medvetandet är FRITT. Det har ingen referenspunkt. Däremot har vi referenspunkter UTANFÖR medvetandet, såsom KROPP, armar och ben, golvet under fötterna och luften i våra lungor. Det är den FYSISKA upplevelsen som är referens för medvetandet men det 'RENA' medvetandet är fritt och går inte att kategorisera eller placera(av ovannämnd anledning).


Hej Sceptisk, och tack för intressant kommentar.

Det är inte helt lätt att hitta rätt i mitt lapptäcke till beskrivning.
I denna tråd (Vad utgör medvetandets referens?) skrev jag den 17 mar 2014 15:52, FÖRTYDLIGANDE ANG ”JAGET”, citat,

”Observera att ovanstående är en beskrivning av "jaget" ur vår verklighets atomära perspektiv.
Det atomära perspektivet är ”sidställt”, i relation till det balanserade universella perspektivet.
Modellen för "jaget" förutsätter således en sidställning/obalans i relation till ett överordnat universum.
Egenreferensen är den personliga ”KODNYCKEL” som avkodar och styr hur respektive verklighet gestaltar sig.
Det är då, p g a obalans-effekten, rimligt att ”jaget” referensmässigt är hemmahörande i det universella perspektivet.
Det går då inte att utesluta den fascinerande möjligheten av att "jaget" därmed är PERSPEKTIVGRÄNSÖVERSKRIDANDE.
En konsekvens av detta blir att ”jaget” ej kan beskrivas så som vi förnimmer verkligheten och dess rum och tid,
utan ”jaget” har en abstrakt natur som funktion av REFERENS-DIFFERENSEN till vår förnimbara verklighet.”

Om jag tolkar dig rätt är det just detta du beskriver.
Jag försöker alltså INTE objektifiera medvetandet, utan tvärt om.
Objektifiering innebär att medvetandet beskrivs utifrån vår verklighet, det jag benämner det ”atomära perspektivet”.
Under/bortom det atomära perspektivet, på basal normerad fältnivå, förekommer inga objekt.
Medvetandet, så som jag beskriver det, hör hemma på underliggande normerad fältnivå.
Denna ”fältnivå” är dock beroende av det jag benämner G, som i sin tur återspeglar universum, så att medvetandet
är helt ”fritt”, är kanske för tidigt att hävda.

/ Illusionen

Illusionen

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Illusionen » 22 aug 2014 11:02

förstår mig själv skrev:En fråga till illusionen.
Jag har ofta grunnat över vilka är "grunderna" till att förstå. Dessa bör dels vara Sanna. Dels är dessa orsaker. Ta ditt koncept. Jag har svårt att förstå att konceptet förstås först sedan definerar detta "grunderna". En känsla tex är så att säga en grund.
Det är absolut subjektiv, den förstås genom sig själv. Defineras genom själva känslans(upplevelse). Det ger verklig förståelse och naturligtvis går den inte att beskriva med SI enheter. Vidare behövs inte matte(den är inbyggd vi kan säga förnuftet, hjärnan har matematisk struktur


Hej Fms,
Vi har ant diametralt olika bakgrund, vilket medför att det är lätt att vi missförstår varandra.
Det är därför inte helt lätt att svara på din fråga.
Jag brukar ta mig tid att begrunda det du skriver, och tror mig om att någorlunda förstå vad du menar/avser.
När vi kommer in på detta med ”känsla” o dyl blir det extra svårt, då begreppet inbegriper så mycket.
Av mitt svar till Sceptisk framgår detta med perspektivgränsöverskridande som kräver mycket av läsaren för att förstå.
När du skriver/tänker KÄNSLA, ser jag inför mitt inre en ”VAL-FUNKTION”/”VAL-PROCESS”, som troligen involverar
ett nät av olika parametrar och/eller funktioner i ”beslutsprocessen”/”valet”, och som i slutänden, via korrelation,
genererar KÄNSLA som ett "kvitto" (positiv eller negativ) på hur "jaget" betygsätter den sammanvägda informationen.
Var någonstans känslan är ”belägen”/"lokaliserad" blir då näst intill omöjligt att beskriva atomärt.
Det går m a o ej att använda sig av känsla som grund, om du inte beskriver allt som ingår i begreppet.
I annat fall representerar känsla inget annat än ett ord för mig.
Sceptisk tänker i princip rätt, enligt min tolkning/uppfattning, men har någonstans på vägen feltolkat det jag skrivit.
Notera här att det vi menar med egenskaper (inkl flertalet kategorier) är rent atomära "fenomen".

Det är min förhoppning att jag med detta förtydligande har hjälpligt svarat på din fråga, annars får du återkomma.

/ Illusionen

förstår mig själv
Inlägg: 3060
Blev medlem: 13 maj 2012 19:32

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav förstår mig själv » 22 aug 2014 11:03

Sceptisk skrev:Vad skulle det innebära att medvetandet har en referens? Uppfattar det som att trådstartaren försöker "förstå" det 'rena medvetandet' och gör det genom att postulera en objektiv teori som sedan följer en logisk linje in i spekulationer om universums uppkomst, men konsekvensen av att göra så är att man försöker att objektifiera medvetandet som sådant. Men medvetandet är en sak som inte låter sig objektifieras. Detta beror på att en objektifiering är en MENTAL uppdelning till att börja med. Det är en mental process, en process som medvetandet utför. Uppdelningen i vad som är objektivt och referenspunkter sker hos medvetandet, "i" den medvetna processen. Så oavsett hur mycket man delar upp saker i olika kategorier så är det fortfarande något som sker "inom" medvetandet. Medvetandet är FRITT. Det har ingen referenspunkt. Däremot har vi referenspunkter UTANFÖR medvetandet, såsom KROPP, armar och ben, golvet under fötterna och luften i våra lungor. Det är den FYSISKA upplevelsen som är referens för medvetandet men det 'RENA' medvetandet är fritt och går inte att kategorisera eller placera(av ovannämnd anledning).

Instämmer, hade jag sett ditt inlägg hade jag nog inte skrivit mitt!!!

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Algotezza » 22 aug 2014 13:29

Sceptisk skrev:Vad skulle det innebära att medvetandet har en referens? Uppfattar det som att trådstartaren försöker "förstå" det 'rena medvetandet' och gör det genom att postulera en objektiv teori som sedan följer en logisk linje in i spekulationer om universums uppkomst, men konsekvensen av att göra så är att man försöker att objektifiera medvetandet som sådant. Men medvetandet är en sak som inte låter sig objektifieras. Detta beror på att en objektifiering är en MENTAL uppdelning till att börja med. Det är en mental process, en process som medvetandet utför. Uppdelningen i vad som är objektivt och referenspunkter sker hos medvetandet, "i" den medvetna processen. Så oavsett hur mycket man delar upp saker i olika kategorier så är det fortfarande något som sker "inom" medvetandet. Medvetandet är FRITT. Det har ingen referenspunkt. Däremot har vi referenspunkter UTANFÖR medvetandet, såsom KROPP, armar och ben, golvet under fötterna och luften i våra lungor. Det är den FYSISKA upplevelsen som är referens för medvetandet men det 'RENA' medvetandet är fritt och går inte att kategorisera eller placera(av ovannämnd anledning).


Sitter medvetandet bara i skallen, i hjärnan?
Algotezza aka Algotezza


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 24 och 0 gäster