PeterK: "Allt om vetenskap"..; något i stil med "Det bästa", va..? Eller Vecko-Journalen...? Ja, intressant med tidskrifter...
Pilatus: Du presenterar inte några fakta, Peter, du saknar något att referera till och du pladdrar på om att du med sofismer kan slå undan benen på hundra års vetenskap.
PeterK: Jo, jag presenterar adekvata logiska argument, men du klipper ju hela tiden bort de argument, sakskäl och fakta som härvid ligger din argumentation i fatet. Så vi tar om, allt du här tydligen helst av allt vill låtsas bort igen (om jag om någon liten prening-skuld skulle säga typ »Pilatus, 4 + 7 kr är inte 9 kr utan 11 kr, så skulle Pilatus i enlighet med vad han hittills visat prov på, skylla mig för "sofismer"... sanna mina ord...):
Här citerar
Pilatus mig på sitt eget kryptiskt fragmentariska sätt: 6.) Har rumtiden uppkommit?
PeterK: Självklart har dels "rumtiden" alltid funnits, eljest hade det ju tagit "tid" för "rumtiden" att "uppkomma" — en "tid" som helt enkelt inte varit tillstädes. Sedan är det dels också självklart att "rumtiden" inte är "tom", utan den består ju i de objekt och rörelser som markerar densamma...
Pilatus: Jag har läst dina svar Peter. För dig är kunskap om hur verkligheten är beskaffad en självklarhet.
PeterK: Ja, men bara vad gäller alltets för allt och alla övergripande natur. Dvs, vad som är lika för allt och alla varvid var och en är sin egen expert. Det handlar om egen insikt. Medan den kännedom om lokala förhållanden "naturvetenskapen" är ägnad att utreda, blir till "lärdom".
Pilatus: Vi delar inte kosmologisk modell eller syn på vad man kan veta. Likaså står vi på mycket stort avstånd från varann då det gäller metafysiska frågor.
PeterK: Jag utgår inte ifrån nån "modell" liksom jag inte varken spekulerar eller har "teorier", utan jag bedömer "det okända" som alltså är vad jag upplever av sinsemellan kontrasterande upplevelseobjekt i sinnevärldens "tid", "rum" och "tillstånd", utifrån "det absolut kända" vilket som redan nämnts på andra ställen i forumet, det faktum att jag upplever samt härvid är i besittning av en upplevelseförmåga. Varvid jag via logisk slutledningar får en (intellektuell) bild av ett levande världsallt som är oändligt, samt hundraprocentigt ändamålsenligt utifrån det levande väsendets perspektiv.
Pilatus: I frågan ovan om rumtiden uppkommit viftar du undan hela frågan med att det är självklart att rumtiden alltid funnits.
PeterK: Nej, detta stämmer inte alls, utan jag utreder logiskt Big-Bang-teorin (standardmodellen) samt finner helt olika ofrånkomliga logiska skäl att "rumtiden" inte kan ha uppkommit. Och du kan ju själv se, hur du invecklar dig i motsägelser då du skall "försvara" teorin ifråga... (visas i punkterna 1 — 7 nedan)
Pilatus: Bra, då vet jag hur du ser på den frågan. Du argumenterar att rumtiden alltid funnits eftersom det annars skulle tagit tid för rumtiden att uppkomma, vilket ju är en omöjlighet. Resonemanget är gammalt och numera övergivet, (Edwin Hubble i slutet av 1920-talet) kosmologerna trodde att universum inte hade någon början alls.
PeterK: Det spelar överhuvudtaget ingen roll om logiska argument är gamla eller nya; endast i vad mån dom är bindande är av intresse. Jag känner inte till personen i fråga, annat än att han tycks ha samma namn som det där teleskopet (kanske rentav är teleskopet)..??
Hursomhelst, tror jag ingenting, utan jag argumenterar självständigt och logiskt, att då det inte existerat tid före "rumtidens" uppkomst, kan det inte ha tagit någon tid för "rumtiden" att uppkomma, varvid den helt klart alltid existerat.
Begriper man inte det, kanske man borde syssla med något annat än "vetenskap". Och detta, oavsett hur många ordnar eller nobelpris eller andra erkännanden av sina kolleger, man än har. Lever vi i viss mån ännu på "apornas planet", så behöver förresten inte detta vara bara så smickrande. Och något vetenskapligt värde, då det kommer till att bedöma sakernas tillstånd, har slika förhållanden överhuvudtaget inte alls. Så lämna alla dessa i sammanhanget totalt irrelevanta synpunkter, utan koncentrera dig på själva sakfrågorna, så kanske dina chanser att polletterna trillar ned ökar...
Sedan är det ju också så, att oberoende av nämnda argument,
kan inte "rumtiden" ha uppkommit, eftersom en befintlig tidrymd inte kan avgränsas av "ingenting". Nej, självklart kan den bara avgränsas av en annan befintlig tidrymd, varvid "tiden" inte kan ha uppkommit. Också något man själv behöver förstå, för att vara kapabel att öht orientera sig i tillvaron. Men insikt i sådant kommer med erfarenheterna samt härvid med ens egen mentala utveckling...
Sedan måtte du väl ändå förstå att en hänvisning till vad man "trodde" eller "inte trodde" förr, saknar all vetenskaplig betydelse. Har ni ännu inte fått lära er detta, i den akademiska världen...? Som sagt; lämna allt irrelevant åt sitt öde, samt samla dig en smula för att istället fokusera på vad spörsmålen verkligen gäller... OK...??
PeterK: Men ett sådant universum (utan början) som Albert Einstein var övertygad om är statiskt och oföränderligt.
PeterK: Vad är detta för struntprat... varför i hela fridens skulle det vara det...? Var har du hört det nånstans..?? Ja, vilka märkliga tankegångar postulerar något så dumt..? Låt höra; detta måtte slå alla rekord. Jag garanterar, att kan du lägga fram några "skäl" för detta, så kommer jag att på logiska vägar smula dem fullständigt sönder och samman... ...testa mig...!
Pilatus: Einstein korrigerade sina ekvationer för att modellen skulle fungera, genom att införa en extra term, som han kallade den kosmologiska konstanten.
PeterK: Men lämna stackars Einstein ifred, han kan ju inte försvara sig. Och på vad sätt har detta att "Einstein korrigerat sig" med vad jag säger att göra..? Blanda inte in helt ovidkommande kaffe-prat när du snackar med mig... OK..??
Pilatus: Vi vet numera att universum expanderar och att den kosmologiska konstanten därmed fått en naturlig förklaring.
PeterK:
Jasså...; ännu har jag inte sett ett enda bevis varken för att "rumtiden" har "uppkommit" eller att expansionen ifråga inte är lokal. Men har du bevis, fram med dem istället för att tala i gåtor...Pilatus: "Riktigt säkra på universums ålder blev astronomerna faktiskt inte förrän 2003. Det var nämligen då som Nasas rymdsond WMAP för första gången med hög precision kunde avgöra när big bang ägt rum. Denna bedrift åstadkoms genom att man kartlade den kosmiska bakgrundsstrålningen, samma strålning som en gång i tiden användes som ett bevis för big bang-teorin.
PeterK:
Ja, det gäller ju att ha intelligens nog att rätt tolka sina "observationer". Men fattar man inte att man inte kan avgöra huruvida "alltet" är "ändligt" eller "oändligt", medelst den med nödvändighet kvantitativa metod det innebär, att låta "en maskin" avgöra frågan om "alltets" eventuella "ändlighet" (& därmed förutsättningen för en eventuell "ålder") respektive eventuella "oändlighet", så är man överhuvudtaget inte kvalificerad att ta sig an de spörsmål man utmanar. På vad sätt kunde Maskinen — eller dess "skötare" för den delen — veta i vad mån, man mätte något "lokalt" fenomen, eller något "allt övergripande"...? Hade maskinen "en knapp" för det...? Eller en "lampa", kanske som blinkade "blått" om fenomenet den mätte, var "lokalt" samt kanske "rött" om detta var allt övergripande...? Skulle vara intressant att höra. Vad kostar en sån maskin, förresten...? Kan den diska också...? Eller göra annat nyttigt...? Fast, det är väl inte risk att den är så dum som Putin med flera, för att härvid försöka ta över världen"...??
Nåväl, tillbaka till verkligheten..;
för att kunna avgöra "alltets" eventuella oändlighet samt inte måla in sig i ett hörn med blott "kvantitativa" facit, behöver man ju en forskningsmetod som inte är "kvantitativ", utan inriktad på det "kvalitativa" samt härvid baserad på något "absolut". Ja, begriper man inte att ens förklaringsgrund utestänger en ifrån de verkliga förhållandena i den mån dessa är "eviga/oändliga", om förklaringsgrunden utgör något kvantitativt, samt härvid "relativt" eller "begränsat"...; ja, då är man i sammanhanget inte mycket mera än en i.o.f.s. tämligen långt kommen "apa med körkort, atombomb och cigarr". I.o.f.s. inte så illa, men inte på långa vägar tillräckligt varken då det kommer till förstånd nog att vara vetenskapligt "öppen" eller "opartisk" (vilket man ju inte är i den mån man låter "lokala", dvs, "kvantitativa" omständigheter bestämma alltets "allt övergripande" natur), eller då det kommer till att ta konsekvenserna av sin egen självtillräckliga och hänsynslösa framfart över den gren man sitter på; planeten Jorden... Ack jaaaa... hur djupt måtte det levande väsendet sjunka i mörker och illusion, innan det börjar dagas efter denna mörka natt...??
Pilatus: Allt om vetenskap
PeterK: "Allt om vetenskap"..; något i stil med "Det bästa", va..? Eller Vecko-Journalen...? Ja, intressant med tidskrifter...
Sedan kan vi också visa hur du tidigare i diskussionen invecklat dig i motsägelser, vilka du brådstörtat låtsat bort och fjärmat dig ifrån. Du kan inte vara någon vidare vän av dig själv, eftersom du illa kvickt vänder dina egna ord ryggen när de visas inte hålla, istället för att ge dem uppbackning eller i alla fall ett hederligt bemötande. Men, nää... här skall de tydligen begravas och glömma så fort som möjligt. En bedrövlig syn... (snacka sen om att "pladdra"...)
Ja, se själv här:
»
PeterK: ...ja, du säger alltså att "singulariteten" betecknar "tid" och "rum" (vilket är "rumtid", plus att du tillägger att varken "tid" eller "rum" här i singulariteten är "oändliga".
Pilatus: Ja
PeterK: Men, Pilatus, vad som betecknar "tid" och "rum" och som inte är "oändligt" utan "begränsat" i termer av "tid" och "rum", kan bara ha en viss begränsad utsträckning i "tid" och "rum".
Ja
PeterK: Bra att du vidgår detta..!
PeterK: Vilket är att mena att denna utsträckning är inom ramen för "rumtiden" eftersom det är denna som är "tid" och "rum".
Pilatus: Ja
PeterK: Bra att du vidgår även detta..!
PeterK: Men härvid menar ju du [...] att "något" existerar före detta egen existens.
Pilatus: Nej, inte alls, det är din slutsats att jag skulle "menat".
PeterK i nästa inlägg: Jo, eftersom du i enlighet med Big-Bang-teorins "standardmodell"...
1. ...ju menar att "Rumtiden" uppkommit, varvid "singulariteten" utgör det innan "rumtidens uppkomst" föregående stadiet, samtidigt som du...
2. ...tillskriver "singulariteten" egenskaper bara "rumtiden" kan ha [du säger ju själv att »"singulariteten" betecknar "tid" och "rum" (vilket är "rumtid"), plus att du tillägger att varken "tid" eller "rum" här i singulariteten är "oändliga".«]
3. Så vidgår du själv att »vad som betecknar "tid" och "rum" och som inte är "oändligt" utan "begränsat" i termer av "tid" och "rum", bara kan ha en viss begränsad utsträckning i "tid" och "rum".
4. Och vidare vidgår du att en sådan utsträckning är inom ramen för "rumtiden" eftersom det är denna som är "tid" och "rum".
5. Men samtidigt som du håller med om punkt "4", menar du ju i punkterna "1", "2" & "3" att vad som enligt punkt "4" bara är att hänföra till "rumtiden" (dvs, "tid" och "rum") också är att hänföra till "singulariteten". Dvs, till det tillstånd som föregick "rumtidens" påstådda "uppkomst". Vilket således innebär en fatal inkonsekvens. 6. Varvid du
antingen måtte mena att "singulariteten" är identisk med "rumtiden".
Eller att "rumtiden" — dvs, "tid" och "rum" — existerat före "rumtidens uppkomst". Det är bara att välja — lika illa vilket...
7.
Ja, vilket av dessa två alternativ du än väljer, får det till logisk konsekvens att "rumtiden" (dvs, "tid" och "rum") — precis som jag hela tiden visat — inte kan ha uppkommit. Varvid den alltid existerat, något som i sin tur betyder att den inte har någon ålder. Med flera för hela Big-Bang-teorin fullständigt förödande konsekvenser... (ja, för hela det materialistiska tänkande, utifrån vilket man tror sig kunna bedöma livets eviga natur utifrån relativiteter).Varvid du istället för att öppet och ärligt vidgå dina inkonsekvenser ovan, smiter undan med följande: »Jag orkar reda ut dina inlägg och allt du menar att jag skulle ha sagt.« Samt tillägger att du vill sluta här... Och tacka för det, när du är avklädd in på bara märgen. Men guts att stå upp för dina inkonsekvenser har du inte, utan du hoppas och tror att du kan komma undan med oetiska skenmanövrer ägnade att ta fokus ifrån sakfrågorna. Vilka inte minst presenterades i punkterna jag ställde upp i det inlägg, som alltså blev för mycket för din tydligen alltför bräckliga intellektuella ork. Eller var det din egen moral, som inte pallade trycket..? Ja, se dig i spegeln och var åtminstone ärlig mot dig själv. En ärlighet i så fall, som är din viktigaste vän. Hur ont sanningen om en själv än kan göra...«
Pilatus: Jag vet inte om det finns så mycket mer att säga, det kanske är onödigt att spilla energi på detta samtal. Du anser att det jag skriver är struntprat och jag anser att du ligger ungefär hundra år efter din tid. Ditt magistrala tonläge bidrar inte heller till ge diskussionen något lyft. Ledsen Peter, det är inte personligt menat. Kanske har du något gott skäl att kategoriskt avvisa modern vetenskap?
Men nu finns det en nybakt fransk sockerkaka. Dags för fika!
PeterK: Det är på intet vis sant (...och om det inte är sant, så är det faktiskt någonting annat...) att jag "kategoriskt" avvisat modern vetenskap. Jag har heller inte avfärdat "naturvetenskapen", utan t.o.m. pekat på dennas förtjänster, men också på dess begränsning...; utan vad jag har avfärdat är dumheter som att "rumtiden" kan ha "uppkommit" efter någonting annat i termer av "tid". Och detta eftersom "tid" inte kan ha existerat före "rumtidens" påstådda uppkomst. Som alltså inte kan ha utgjort någon "uppkomst" i termer av "tid", varvid "rumtiden" alltid måtte ha existerat. Ja, ingenting kan ju ha tagit tid, där det inte existerar någon tid. Enkel och klar logik, man har alltför lätt att sätta sig över inom det vetenskapliga etablissemanget. Och om nu någon hävdat detsamma tidigare så att detta blivit känt, (vilket alltså "Pilatus" hävdar) är det ingenting annat än en veritabel vetenskaplig skandal att vederbörande tydligen blivit överkörd av vad som intet annat kan vara, än en samlig totalt antingen "moral- eller så intelligensbefriade men säkert mäktiga "intressen". Sedan vänder jag mig emot sådana logiska/tankemässiga kalamiteter som att något befintligt i "tid" och "rum", skulle kunna avgränsas av "vad som öht inte existerar". Samt galenskapen i att "intet" skulle besitta förmågan att "frambringa" någonting. Varvid man inte tycks begripa att "ingenting" inte har några egenskaper överhuvudtaget. Vad som inte existerar, kan ingenting. Dessutom är jag totalt emot den fullständigt genomdumma idén att "vad som helst betingar vad som helst". En bärande idé i den "moderna vetenskap" Pilatus måtte vara på mental våglängd med, och som utgör ett bärande moment i dennas teorier om "alltet" natur. Men detta till trots, är man de första att vända idén ifråga ryggen, eftersom man i sin iver att förklara för andra hur saker och ting ligger till, appellerar till "slumpens" själva motsats, dvs, till lagbunden "orsak" och "verkan". Varvid sannerligen inte "vad som helst" betingar ett visst resultat, utan bara något speciellt. Ja, man vacklar och vrider och vänder på sig, för att i all hast nödtorftigt mobilisera just de argument genom vilka man för stunden hankar sig vidare. Och inte konstigt, då att man inget hellre vill, än just "glömma" vad man tidigare sagt...
Mvh/ PeterK
Pilatus:
