Anders skrev:Förutom mitt Heideggersvar, som hamnade på förra sidan (hur irriterande är inte det här med "sidbyte" på en skala?!):
Läste tråden lite från början igen - har ett par frågor, Illusionen.
Vad är det egentligen som resonanserna skulle motsvara i "verkligheten"?
Det matematiskt imaginära i de lösningar du har, vad motsvarar det i "verkligheten"
Hej Anders, trevligt att du fortfarande är intresserad.
För att svara på din fråga vill jag referera till kapitel 15, Δ- RELATIVITET, i mitt koncept, som är ett bra
exempel, som knyter an till din fråga. Notera att det rör sig om en ömsesidig normerad växelverkan, ÖN-VXV.
Resultatet återfinner du på sid 62, varifrån följande är hämtat.
I vxv perspektiv och i referensriktningen ger alltså detta de balanserande resultaten, och figur 7.
ΔVXV ”RE” , ±√1– (V/C)^2 ΔVXV ”IM” , ±√1+ (V/C)^2 / j Observera att detta gäller ur ett referensperspektiv, t ex A-perspektiv.
Ur B-perspektiv gäller förskjutning i förhållande till A-perspektivet, och vice versa.
Du ser att resultatet omfattar en reell del ±√1– (V/C)^2 ,och en imaginär del ±√1+ (V/C)2 /
j .
Den reella delen kan du betrakta som Einsteins Speciella Relativitetsteori,
ESR.
Den imaginära termen förekommer inte i ESR, utan är unik för mitt koncept.
Du frågar ”vad motsvarar det imaginära i verkligheten ?”, det är den typ av frågor jag uppskattar att få.
Lorentz och Einstein utgår från ett tankeexperiment baserat på det förnimbara, alltså det reella, re,
uttrycket och drar slutsatsen att tiden är relativ. Tid är dock inte ett isolerat fenomen, utan kopplat till materia,
och då ger inte ESR hela sanningen !
Hela sanningen måste även ta hänsyn till det imaginära, im, uttrycket.Det imaginära kan du ej direkt förnimma, men det imaginära
har likväl påverkan på de egenskaper du förnimmer.
Jag uttrycker det någonstans som att det imaginära kan ses som ett dolt speglande
”nav” för förnimmelsen.
Det imaginära (som du alltså inte förnimmer själv p g a maskeringsprincipen, MP), refererar till ÖN-VXV,
vilket medför att
det imaginära uttrycket skall inverteras för observatören (uttrycket refererar annars till det observerade).
Det är inverteringen (inom ramen för ÖN-VXV) som ger ljusets hastighet, c, dess skenbart konstanta karaktär.
I inlägget den 07 apr 2014 08:58 skriver jag följande, som är i överensstämmer med ovanstående.
Ovanstående visar hur MaskeringsPrincipen, MP, ger upphov till ett IMAGINÄRT uttryck.
Detta uttryck är en konsekvens av MP i kombination med balanskriteriet DELTA.
Skälet till att ingen LÄNGDKONTRAKTION kunnat uppmätas genom historien är m a o den imaginära
effekt som MP ger upphov till. DELTA-KONCEPTETS definition av längdkontraktion blir då,
LÄNGDKONTRAKTION: j D /√(1+ (V/C)^2) Observera att längdkontraktionen är IMAGINÄR, därav tecknet, "j".
Det jag visat här är att ESR är ofullständig (50%), samt betydelsen av att inkludera det imaginära
för att hela bilden (100%) ska framgå.
Förstår du "dynamiten" i detta om det skulle visa sig att jag har rätt ?
PS
I detta sammanhang är det intressant och värdefullt att känna till binomial-teoremet.
Teoremet visar att √(1 + (V/C)^2) ≈ 1 / √(1 – (V/C)^2) vid små värden på V, och vice versa.
Orsaken till detta finner du i sambanden reellt – imaginärt.
Binomial-teoremet kan därigenom betraktas som en indirekt verifiering av konceptets balanskriterium, ∆Ø.
Detta exempel är m a o ett av de matematiska samband som förankrar min metafysik i verkligheten.
Ljushastigheten, c, anses vara absolut konstant, oavsett ljuskällans hastighet, V, relativt observatören.
Det mest berömda experimentet, som anses bevisa att ljushastigheten är absolut konstant, utfördes
av Michelson-Morley 1887. Efter detta experiment lär hundratals liknande experiment ska ha utförts
med samma entydiga resultat. Experimenten anses bekräfta alla att ljushastigheten, c, är absolut konstant,
oavsett ljuskällans hastighet, V, relativt observatören. Vid utvärderingen av Michelson-Morley:s test,
tar man inte hänsyn till att fenomenet TID är ett ännu odefinierat fenomen.
Delta-konceptet hävdar att detta kan lämna utrymme för olika tolkning.
Genom att involvera den imaginära kontraktionen inkl egenreferensens (= medvetandets referens)
kontraktionspåverkan erhålls att ljushastigheten, c, är konstant.
Även c kan därigenom betraktas som en indirekt verifiering av konceptets balanskriterium, ∆Ø.
https://www.youtube.com/watch?v=bSjfkwvOOAM/ Illusionen