lynx skrev:Det är nog fler än jag som vill förstå dig, inklusive dig själv.
Dessa termer du använder dig av - begreppen mätteknik och skalfaktor ; då undrar jag om du pysslat med visionsystem?
Trevligt att du är intresserad Lynx.
Nej, "visionsystem" känner jag inte till.
I avvaktan på att någon visar intresse, och framför allt förstår, det jag försöker beskriva,
avser jag att ta en paus i skrivandet. Det känns just nu lite meningslöst att fortsätta.
Jag följer dock det som skrivs i denna tråd, i avvaktan på att något intressant avhandlas,
som motiverar ett återinträde på arenan.
Fenomenet TID fascinerar mig. Även din ”dynamo” har koppling till tidsbegreppet.
Ett exempel, som därför indirekt verifierar en för mitt koncept viktig princip, är följande,
förutsatt att frågorna besvaras korrekt.
Exemplet och svaren på frågorna avslöjar om man förstår eller ej.
Om vi återvänder till din ”dynamo” så gav den spänningen ut, e = −dØ / dt
Stuvar vi om sambandet så erhålls, dt = −dØ / e .
Vad säger oss detta om att tiden ö h t kan beskrivas som ett ”tidsfragment” (dt), och vad beror det på ?
Har du ställt dig den frågan tidigare ?
När du har svaret förstår du på köpet att Plancks konstant är en fiktiv funktion av medvetandets
interna egenmaskering. Frågan hör m a o definitivt hemma i denna tråd.
Det finns personer som deklarerat att de vet vad tid är och representerar. För att övertyga mig om
att så verkligen är fallet, och att de behärskar ämnet, har de här möjlighet att besvara aktuella frågor.
I skolan fick vi i bästa fall lära oss att den inducerade spänningen (= emk), e = −dØ / dt,
och nöjde oss med konstaterandet att så förhåller det sig.
Vill du förstå mitt koncept måste du gå ett steg längre och fråga dig VARFÖR kan man atomärt beskriva
TID som funktion av ett ”tids-fragment” ?
/ Illusionen