Vad utgör medvetandets referens?

Moderator: Moderatorgruppen

Antic
Inlägg: 3868
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Antic » 27 okt 2014 23:48

Vad jag försöker säga är att vi får nog nöja oss med vetskapen om att vi bara kan ta reda på det som vi kan uppleva och att det inte är samma sak som något skulle vara objektivt utanför oss. Lika lite kan vi ta reda på hur vi själva fungerar och vad som får oss att uppleva.

Jag sa en gång att vi kan aldrig ta reda på det som vi är.

Men som du säger, en indirekt objektiv värld fungerar fint den också, den kan vi däremot veta mer om. ;)

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Zokrates » 28 okt 2014 00:13

Man behöver inte veta exakt hur något är uppbygt för att att förstå hur det fungerar, visst förstår de flesta t.ex
hur en bilmotor fungerar utan att för den sakens skull behöva veta exakt hur en förgasare ser ut inuti, det samma
gäller mycket annat och så även för hur medvetandet fungerar. Att påstå att något inte kan beskrivas objektivt är
fel, allt kan beskrivas objektivt såväl som subjektivt, att något är beskrivet utifrån än det ena eller det andra behöver
inte innebära att det är helt fel i sammanhanget, men däremot är det fel att påstå att människan inte kan studera hjärnan
eftersom hjärnan utgör en part i det studerade, precis som det vore lika fel att hävda att människan inte kan studera en
människohand eftersom handen hör till människan och därför bara kan begripas av något icke mänskligt.

Antic
Inlägg: 3868
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Antic » 28 okt 2014 12:47

Och en bilmotor utanför upplevelsen då?

(där har du problemet med att förstå vad som genererar upplevelserna (jaget, existensen) och det objektiva universum)

Vi kan ta reda på vad vi upplever men aldrig varför vi upplever.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Algotezza » 28 okt 2014 13:59

Antic skrev:Och en bilmotor utanför upplevelsen då?

(där har du problemet med att förstå vad som genererar upplevelserna (jaget, existensen) och det objektiva universum)

Vi kan ta reda på vad vi upplever men aldrig varför vi upplever.


Jag tror det har överlevnadsmässiga fördelar att kunna uppleva omvärlden, att ha sina fem sinnen (eller hur man nu ska räkna dem) jämfört med att finnas till helt utan sinnen och möjligheter att uppleva omvärlden. Där har du ett därför till frågan varför vi upplever. Men jag kan ju ha fel.
Algotezza aka Algotezza

Antic
Inlägg: 3868
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Antic » 28 okt 2014 15:12

Ärligt talat tror jag inte att något av det handlar om några överlevnadsmässiga fördelar, för utan sinnen skulle varken vi eller universum inte finnas alls, även om existensen är själva grunden för upplevandet.

Jag tänkte nog mer på det tekniska, exakt vad får oss att uppleva och hur går själva upplevande processen till? Det kommer vi aldrig få veta. Men det går faktiskt att veta lite grann om det objektiva universum genaom att se om det finns något som fungerar oberoende av upplevelsen, men ändå är kopplad till den.

Händelser, och likriktning av dem.

Och skulle nu universum bara bestå av händelser och likriktning (tid), så kanske vi består av samma sak utanför upplevandet. Vad vet jag.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19598
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Pilatus » 28 okt 2014 16:45

Antic skrev:... utan sinnen skulle varken vi eller universum inte finnas alls, även om existensen är själva grunden för upplevandet.

Det du skriver är fullkomligt obegripligt av logiska skäl. Du tycks mena att människans sinnen är ett villkor för existensen av universum. Det är en nonsenssats. Det du skriver (premissen) berättigar inte till en sådan slutsats. Människan är inte något nödvändigt villkor för universums existens.
Moderator

Antic
Inlägg: 3868
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Antic » 28 okt 2014 18:56

Citerar mig själv från tidigare i tråden

Ja, händelser och tid (likriktare) existerar i universum utanför upplevelsen, men dessa två är också helt beroende av "upplevelsen av universum" om det så bara är ett enda medvetande som upplever då upplevelsen skapar en konsekvens som även genereras utanför upplevelsen.

Utan minst ett medvetande som kan uppleva existerar ingenting längre, inte ens universum.

Illusionen

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Illusionen » 28 okt 2014 19:16

Inlägget kompletterat: 2014-11-01

Skriver detta inlägg med anledning av Anders tidigare frågor ang kopplingen mellan mitt koncept och
matematiken och dess regelverk, men hoppas även Algotezza är intresserad. När få verkar förstå,
är det för mig extra värdefullt att Algotezza är öppen för nya tankar, och även redan är inne i liknande
tankebanor som mina egna. Anders nyfikenhet uppskattas också, och lovar även den gott.
Min förhoppning är därför att följande exempel ska ge en fingervisning/antydan om den principiella
matematiska bakgrunden till balanskriteriet, ∆Ø, och att mitt koncept är matematiskt förankrat.
Troligen kommer jag att i efterhand justera texten när jag haft tid att kontrolläsa den bättre.

Balanskriteriet, ∆Ø, har sin grund i att den reella existensen förutsätter en imaginär ”motpol”.
Denna ”motpol” är en konsekvens av den obalans Maskerings Principen, MP, förorsakar.
MP i sin tur är en följd av medvetandets referens. ∆Ø kan därigenom betraktas som en illusion
till följd av den självförvållade obalans medvetandestrukturen ger upphov till.
Ljusets hastighet, c, är t ex en effekt av denna obalans.
Medvetandets position/förankring bestäms således av medvetandets referens via MP.

Tänk er att talet plus ett, +1, motsvaras av något reellt i vår verklighet, t ex ytan (1 x 1 = +1) på ett objekt A.
Talet minus ett, −1, är på motsvarande sätt den fiktiva yta som krävs för att balansera/eliminera det reella talet, +1.

För att talet −1 generellt ska kunna balansera objektet A symboliserat av +1, krävs det att ALL
rörelse som kännetecknar A inkluderas i −1.
Det innebär att även (relativt i A motriktade) rörelser ingår i −1.

Från litteraturen känner vi att j = √−1, men det kan vara vilseledande då tecknen måste beaktas.
Medelvärdet av +1 och −1 skriver vi som √+1 ∙ −1 = √−1 = ±√−1 = ± j
Det är viktigt att förstå att roten ur −1 inte skall skrivas √−1 utan mer korrekt som ±√−1.
Medelvärdet representeras därigenom av två tal, nämligen +j och –j.

Vi låter i nästa steg objektet A i form av +1 representera samtliga objekt, vilket innebär att A och +1
symboliserar den förnimbara verkligheten.
Det abstrakta talet −1 kommer då att symbolisera det som balanserar verkligheten.
Det som balanserar verkligheten benämner vi ”balansheten”.
Medelvärdet ± j kan då betraktas som medelvärdet av VERKLIGHETEN och BALANSHETEN.
Det krävs alltså både +j och −j för att "beskriva" A:s verklighetsprojektion.

Verkligheten, A, är synonymt med verklighetsförnimmelsen via medvetandets egenreferens.
A (= A-”jaget”) kan då ses som ”observatören” som förnimmer (= kommunicerar med) B.
Det krävs m a o både +j och –j för att ”beskriva” A:s förnimbara balanshet, B.
B får därigenom karaktären av en ”polvänd spegling”.
Observera att detta gäller ömsesidigt, och således även för B som observatör av A.

I konceptet är detta beskrivet som att A, p g a MP, inte förmår ”se” sin egenstruktur i G,
varför −1 kan ses som den indirekta spegling som A:s polarisering av G ger upphov till.

Från konceptet känner vi varianterna av Eulers formel,
+e^+jφ = cos φ + j sin φ respektive,
+e^–jφ = cos φ – j sin φ

Här ser vi hur tecknet på exponenten förändrar tecknet på j-termen, så två olika komplexa uttryck erhålls.
Tecknet på exponenten avgör om uttrycket ska stå i täljaren (+) eller i nämnaren (–).

Vi tillämpar i nästa steg medelvärdena, +j och –j, på Eulers formel, och erhåller då alltså både,
e^+jφ = cos φ + j sin φ och e^–jφ = cos φ – j sin φ.

Uttrycket e^–jφ = cos φ – j sin φ kan p g a den negativa exponenten flyttas ned i nämnaren,
vilket kan skrivas som +e^–jφ = 1 / e^+jφ = 1 / cos φ + j sin φ
FÖRHÅLLANDET mellan de komplexa uttrycken e^+jφ och +e^–jφ är alltså ett.

Medelvärdet, ± j, av VERKLIGHETEN och BALANSHETEN ger alltså upphov till två uttryck vars PRODUKT ges av,

e^+jφ • e^–jφ = (cos φ + j sin φ) • (cos φ – j sin φ) = cos φ^2 – j cos φ sin φ + j cos φ sin φ + sin φ^2 = cos φ^2 + sin φ^2
Beloppet av produktmedelvärdet erhålls som, √ cos φ^2 + sin φ^2 = ± 1

Ovanstående PRODUKT-medelvärde kan betraktas som ett rörelsemedelvärde (sett ur ett perspektiv)
utan beaktande av styrkan i rörelsen.

Styrkan erhålls som ett KVOT-medelvärde, där KVOT kan ses som ”avvikelsefördelning” alt. ”tänjningsfördelning”
mellan motriktade funktioner. Kvoten ges av,

e^+jφ / e^–jφ = (cos φ + j sin φ) / (cos φ – j sin φ) = (cos φ + j sin φ) (cos φ + j sin φ) = (cos φ + j sin φ)^2 =
= cos φ ^2 + j cos φ sin φ + j cos φ sin φ – sin φ ^2 = cos 2φ + j sin 2φ = +e^+j2φ =
e^+j2φ = cos 2φ + j sin 2φ

Dubbla vinkeln, 2φ, i kombination med φ utgör bas för synkron modulation/detektering (= "sidställning" = obalans).

KVOT- medelvärdebelopp erhålls som, √e^+j2φ = ±e^+jφ

Ur motsatt perspektiv erhålls på motsvarande sätt,
e^–jφ / e^+jφ = (cos φ – j sin φ) / (cos φ + j sin φ) = (cos φ – j sin φ) (cos φ – j sin φ) = (cos φ – j sin φ)^2 =
= cos2 φ – sin2 φ – j 2 cos φ sin φ = +e^–j2φ = e^–j2φ = cos 2φ – j sin 2φ

KVOT-medelvärdesbeloppet erhålls som, √e^–j2φ = ±e^–jφ

Även i kvot-fallet är, som framgår, FÖRHÅLLANDET mellan e^+j2φ och e^–j2φ, ett, men då vid 2φ.

Ur resp DRP-perspektiv roterar alltså, i kvot-fallet, motsatt perspektiv åt motsatt håll !

De olika DRP perspektivens KVOT-medelvärden ges av √e^+j2φ •–e^–j2φ = √–e^0 = ± j
Differensen mellan +j och –j är 180 grader (= −), vilket är den principiella bakomliggande förklaringen till
DRP:s teckenskift.
Det rör sig således principiellt i grunden om en synkron effekt, som funktion av olika frekvenser.

BALANSHETEN utgör grunden för maskeringsprincipen, MP, (eller tvärt om hur man nu ser på det).
MP är beroende av medvetandets referens.

Ovanstående KOMBINERAS via PRODUKT & KVOT så som den tidigare redovisade tabellen anger.
KVOT kan här betraktas som en typ av NORMERAD PRODUKT.
Konceptet använder sig alltså vid växelverkan, av kombination av PRODUKT och KVOT, via Eulers formel.
Produkt och kvot är i grunden komplexa fenomen. Medelvärdet av produkt respektive kvot är dock
enligt ovan reellt respektive imaginärt vid balans mellan aktuella perspektiv.
Kombinationen av produkt och kvot BALANSERAR alltså varandra under vissa förutsättningar.

PRODUKT och KVOT skiljer sig således i viss bemärkelse åt ”frekvensmässigt” (φ och 2 φ).
Denna differens ger upphov till den (via ”synkron detektering”) separationseffekt som utmynnar i
verklighetens RUM och TID. Balanskriteriet ∆Ø är den atomära beskrivningen av rum-tid-separationen.
Man kan även se detta som att φ och 2 φ ger upphov till modulationsfenomen, som fördelar
G-koncentrationen i rummet.


Oavsett vilken modell som väljs är verkligheten en illusion formad av medvetandets egenreferens.
Balanskriteriet ∆Ø (inkl grundtillståndet, G) redovisar/utgör därigenom bakgrunden till fenomenen,
RUM och TID.

Notera gärna att ovanstående är beroende av vår position i universum.

Sammantaget ger detta den matematiska bakgrunden till balanskriteriet, Ư.

Konsekvenserna av ∆Ø för t ex begrepp som RELATIVITET och RÖDFÖRSKJUTNING mm,
har tidigare beskrivits i denna tråd, och redovisas även i konceptet,
www.maticweb.com

http://www.youtube.com/watch?v=whM848cm_ic
http://www.youtube.com/watch?v=-tVmxsbzoB8

/ Illusionen

Illusionen

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Illusionen » 01 nov 2014 19:54

Mitt föregående in lägg har kompletterats i dag.

http://www.youtube.com/watch?v=SsMbM5sQdr4

/ Illusionen

Antic
Inlägg: 3868
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Antic » 05 nov 2014 22:40

Ett fint bevis för att matematik bara handlar om indirekt objektivitet, dvs att matematik är en konstruktion för att kunna mäta och uppfatta världen med...

...är matematiska paradoxer till exempel

Matematik har egentligen ingenting att göra med hur världen är och fungerar utanför oss. Matematik är bara där för oss, som att klistra på en mall på universum för att överhuvudtaget kunna orientera sig och mäta upp något.

Ta rörelseparadoxen till exempel där alla avstånd är delbara i det oändliga. Matematiskt, ja, men världen därute fungerar helt annorlunda, och där finns varken oändlighet eller oändliga avstånd eftersom rummet är en konstruktion av medvetandet.

förstår mig själv
Inlägg: 3060
Blev medlem: 13 maj 2012 19:32

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav förstår mig själv » 06 nov 2014 03:31

Matematiken är ett sätt att beskriva samband,ordningar, mängd, styrka men det anger inte vad (enhet). Vilket är sinnenas uppgift(öga,öra,känsla), "enheterna". 10 meter, 10 Newton, 10 grader, 10 apor osv. Man förstår inte tex kraft, temperatur, meter osv med siffror/matte. "Enheterna",dvs upplevelserna dvs sinnena registrerar sedan kan man sätta siffror. En siffra anger inte vad något är (dvs "attribut"). De kan beskriva förändring och styrka.
Matematiken är inte grunderna utan utgår från grunderna. En produkt av sinne och förnuft.

Illusionen

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Illusionen » 06 nov 2014 12:42

Antic och Fms,

Är villrådig vad syftet är med era senaste inlägg.

Matematik liksom språket utgör verktyg som jag inte kan undvara.
Det följande, som är taget från mitt svar nyligen till Zokrates i en annan tråd, är exempel på
slutsatser jag dragit genom att använda mig av språk och matematik.
Förstår ni det jag skriver, och i så fall,
vad föreslår ni som alternativ till matematik, för att komma till dessa slutsatser ?


Citat, "Det du skriver här, liksom innehållet i flera av dina tidigare inlägg, kan jag instämma i.
Det är genomgående bra och intressanta inlägg, som håller hög klass.
Det är dock viktigt att notera att det rör sig om beskrivningar som refererar till vår verklighet.
Det är enligt min uppfattning inte fel att utgå från vår verklighet, MEN det medför begränsningar.
Vill vi komma ytterligare en bit på väg mot förståelse, måste vi förstå ”verklighetens” natur.
Först därefter kan vi bilda oss en uppfattning om vad begränsningarna innebär.

Vår verklighet formas av en (1) referens (= egenreferensen).
Det är detta som är skälet till att vi i vissa situationer har behov av det imaginära.
Det imaginära kan alltså betraktas som en effekt av ”egenreferensen”, och antyder därigenom
den reella verklighetens begränsning. Det är för att komma runt dessa begränsningar som jag
på logisk grund valt att utökat antalet referenser till minst två (DRP). Det får bl a till konsekvens att
vår verklighet kan vända ”ut och in” på sig själv beroende av position i universum.

Det jag vill uppmärksamma är att vi inte får utgå från att TANKEN, och dess bakomvarande struktur,
kan beskrivas ur vårt (via egenreferensen) atomära verklighetsperspektiv, innan vi har en bild av
vad tanken är.
För mig ligger det då nära till hands att misstänka att TANKEN (formad av vår verklighet med dess
begränsningar) har ”egenskaper” som ryms under det imaginära begreppet, och då rör det sig om
en typ av förankrad ”metafysik”, där ”tanken” blir svår att beskriva med/via de egenskaper som
kännetecknar vår verklighet."

Fms refererar ibland till vad andra hävdar, t ex till Einstein, och använder det som en typ av fakta.
Varken Maxwell, Einstein eller Lorentz, för att ta några, har visat tecken på att förstå på djupet.
Samtliga använde sig av matematik och postulat för att nå sina respektive slutsatser.
När du Fms använder dig av ordet/uttrycket ”förnuft” rör det sig om ett språkligt uttryck,
förankrat i vår förnimbara verklighet, så vilket bevisvärde ligger det då i detta ord/uttryck ?

/ Illusionen

Antic
Inlägg: 3868
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Antic » 06 nov 2014 15:17

Jag ville väl mest påpeka att matematik egentligen inte har något att göra med världen utanför oss eller upplevandet av den.

* Vi kan inte uppleva något som vi beräknar
* Världen innehåller ingenting av det som vi beräknar

Det märker vi speciellt väl när vi råkar ut för omöjliga matematiska paradoxer till exempel. Då stämmer inte världen utanför oss med matematiken längre.

* Vi kan inte uppleva ett enda exakt avstånd
* Lika lite kan vi sätta matematik på en enda känsla

TÄNK SÅ HÄR ILLUSIONEN...

Föreställ dig en liten modelljärnväg i vardagsrummet med en liten rundbana och några stationshus samt lite träd i plast och en liten tunnel för att få lite stämning på din lilla modelljärnväg.

Så tar du ett stycke genomskinlig plast och lägger över din modelljärnväg.

Sen skriver du upp lite olika mått på plasten som du anser modelljärnvägen ha och kanske lite beteckningar för vilka material de olika sakerna består av på din modelljärnväg.

Ungefär så fungerar matematik och har ingenting med varken världen eller upplevandet av den att göra lika lite som ditt genomskinliga plastskynke med alla påskrivna siffror har med själva modelljärnvägen att göra. Siffrorna är bara där för dig för att du skall kunna orientera dig.

Därför kan vi aldrig använda matematik för att ta reda på hur vi eller världen utanför oss fungerar objektivt. Inte ens hur vi skapar upplevelsen av den.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Algotezza » 06 nov 2014 15:24

Antic skrev:Jag ville väl mest påpeka att matematik egentligen inte har något att göra med världen utanför oss eller upplevandet av den.

* Vi kan inte uppleva något som vi beräknar
* Världen innehåller ingenting av det som vi beräknar

Det märker vi speciellt väl när vi råkar ut för omöjliga matematiska paradoxer till exempel. Då stämmer inte världen utanför oss med matematiken längre.

* Vi kan inte uppleva ett enda exakt avstånd
* Lika lite kan vi sätta matematik på en enda känsla

TÄNK SÅ HÄR ILLUSIONEN...

Föreställ dig en liten modelljärnväg i vardagsrummet med en liten rundbana och några stationshus samt lite träd i plast och en liten tunnel för att få lite stämning på din lilla modelljärnväg.

Så tar du ett stycke genomskinlig plast och lägger över din modelljärnväg.

Sen skriver du upp lite olika mått på plasten som du anser modelljärnvägen ha och kanske lite beteckningar för vilka material de olika sakerna består av på din modelljärnväg.

Ungefär så fungerar matematik och har ingenting med varken världen eller upplevandet av den att göra lika lite som ditt genomskinliga plastskynke med alla påskrivna siffror har med själva modelljärnvägen att göra. Siffrorna är bara där för dig för att du skall kunna orientera dig.

Därför kan vi aldrig använda matematik för att ta reda på hur vi eller världen utanför oss fungerar objektivt. Inte ens hur vi skapar upplevelsen av den.


Vad kan vi annars använda för att beskriva världen? Nonsens? Även om vi inte kan uppleva exakt kan vi mäta exakt enligt mätskalor och mätsorter vi definierat och som vi kommit överens om. Ett föremål har ju mätbar storlek endast i relation till den överenskomna skalan.

Världen omkring oss innehåller matematiska strukturer och förhållanden, förhållandet mellan radie i och omkretsen på en cirkel, pi, fibonacciseriebaserade biologiska strukturer, gyllene snittet...

Vi bestämmer själva vad vi vill matematiken till och vad den ska symbolisera. Det är ett språk.



Bild
Algotezza aka Algotezza

Antic
Inlägg: 3868
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Antic » 06 nov 2014 16:01

Poängen var att vi kan aldrig använda matematik till något annat än att försöka beskriva världen som vi upplever den. Att använda matematik för att beskriva ett medvetande eller världen som den är, skulle aldrig fungera.

Och varje gång vi stöter på en matematisk paradox så får vi en påminnelse om att världen inte alltid låter sig beskrivas med matematik. ;)


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 28 och 0 gäster