En klart intressant fråga, som blivit brännhet i dessa karikatyrdagar.
Mig veterligen finns det gränser i form av att man inte får publicera information som rör rikets säkerhet, kränker folkgrupper (vad hade hänt om det var karikartyrer av judar med "kroknäsor" ala hitlertyskland istället?), rena affärshemligheter (jag tror detta men är inte säker, dvs hemligheter som är fullständigt avgörande för företag låt säga ett kommande patent...om detta är jag inte säker) och rent osanna uppgifter som skadar enskilda individer, dvs förtal.
Sedan följer tidningar/media vissa informella normer. Det är sällan de publicerar självmord eftersom det finns en (tyst?) överenskommelse att det inte fyller någon funktion samt att det kan öka antal självmord (har för mig jag hört detta). Om det nu var så att media publicerade vad som helst när som helst utan att bry sig om konsekvenserna så skulle det knappast finnas ett etiskt/publicistiskt råd?
De danska karikatyrerna kan i och för sig ses som ett sätt att testa yttrandefriheten men det gör det inte mindre olämpligt ändå. En redaktör måste väl ändå tänka vad är nyttan och vad blir konsekvenserna. Även om det vore så (osannolikt) att Danmark skulle hamna i krigp.g.a av dessa karikatyrer så är det väl värt yttrandefriheten, eller?
Sedan har vi andra skalan. Diktaturer och deras sk. yttrandefrihet.
Intressant med andra infallsvinklar. Gärna från någon mer insatt i ämnet.Eller vad tycker ni?
Yttrandefrihetens gränser
Moderator: Moderatorgruppen
Jag ser det så här. Yttrandefriheten är en av de individuella rättig- och skyldigheterna som har sitt ursprung ur upplysningstänkadet. Dessa har vi (den västerländksa eller judiskt/kristna kulturen) mer eller haft med oss i ett par hundra år. Idag talar man även om kollektiva rättig- och skyldigheter. Ett exempel på det är lagen om hets mot folkgrupp. Förhoppningsvis går det att få ett system med både individuella och kollektiva rättig- och skyldigheter.
De danska karikatyrerna kan väl knappast falla inom ramen för en hetrs mot folkgrupp? Men om vi nu säger att alla muslimer är en folkgrupp, var det då hets?
Annars är jag intresserad av vart gränserna går. Det finns formella begränsningar och sedan mer informella/flytande gränser. Framförallt de formella (tex hot mot rikets säkerhet...men vilka är de övriga, finns det några mer? är de lagstadgade eller hur fungerar det? minns faktiskt inte). Vilka är de egentligen?
Annars är jag intresserad av vart gränserna går. Det finns formella begränsningar och sedan mer informella/flytande gränser. Framförallt de formella (tex hot mot rikets säkerhet...men vilka är de övriga, finns det några mer? är de lagstadgade eller hur fungerar det? minns faktiskt inte). Vilka är de egentligen?
Re: Yttrandefrihetens gränser
Kallekula skrev:En klart intressant fråga, som blivit brännhet i dessa karikatyrdagar.
Mig veterligen finns det gränser i form av att man inte får publicera information som rör rikets säkerhet, kränker folkgrupper (vad hade hänt om det var karikartyrer av judar med "kroknäsor" ala hitlertyskland istället?), rena affärshemligheter (jag tror detta men är inte säker, dvs hemligheter som är fullständigt avgörande för företag låt säga ett kommande patent...om detta är jag inte säker) och rent osanna uppgifter som skadar enskilda individer, dvs förtal.
Det är ytterst olyckligt att vissa grupper i socialismens Sverige upphöjts till martyrer och därmed ska daltas med mer än andra. Tyvärr får ju de muslimska våldsverkarna vatten på sin kvarn då när de kan jämföra sig med judar som man ju inte får klaga på för då är man automatiskt medskyldig till andra världskriget. Om man som individ diskrimineras i Sverige för att man är osympatisk (t.ex. om man är en kaxig miljonär som kör Porsche och gör fuckyou-gest åt rätten) så har man inte samma likhet inför lagen som om man tillhör någon av de grupper som socialismen utsett som "svaga" och därmed "sympatiska"; t.ex. homosexuella, negrer, kvinnor, handikappade, barn, invandrare (dock ej invandrad arbetskraft), zigenare, muslimer etc.
Hade Sverige istället haft yttrandefrihet hade det varit lättare att avfärda terroristerna med ett "lika för alla, punkt slut".
Fram för PRINCIPIELL yttrandefrihet. Sossarnas variant av yttrandefrihet är att sålänge man säger snälla saker får man säga vad man vill. Men då är det ju inte yttrandefrihet! Yttrandefrihet är när man får säga vad man vill, oavsett om det är otrevligt eller inte! Sålänge det inte utgör något annat faktiskt brott, t.ex. bedrägeri. (Och med "faktiskt brott" menar jag riktiga brott, inte politiska brott som införts av åsiktsskäl, t.ex. "hets mot folkgrupp" som egentligen inte betyder "hetsning mot en grupp av folk" utan "att ha väldigt osympatiska åsikter, t.ex. att ha en nazistflagga i pojkrummet").
Sedan följer tidningar/media vissa informella normer. Det är sällan de publicerar självmord eftersom det finns en (tyst?) överenskommelse att det inte fyller någon funktion samt att det kan öka antal självmord (har för mig jag hört detta). Om det nu var så att media publicerade vad som helst när som helst utan att bry sig om konsekvenserna så skulle det knappast finnas ett etiskt/publicistiskt råd?
De danska karikatyrerna kan i och för sig ses som ett sätt att testa yttrandefriheten men det gör det inte mindre olämpligt ändå. En redaktör måste väl ändå tänka vad är nyttan och vad blir konsekvenserna. Även om det vore så (osannolikt) att Danmark skulle hamna i krigp.g.a av dessa karikatyrer så är det väl värt yttrandefriheten, eller?
Sedan har vi andra skalan. Diktaturer och deras sk. yttrandefrihet.
Intressant med andra infallsvinklar. Gärna från någon mer insatt i ämnet.Eller vad tycker ni?
När det gäller terrorism och utpressning, dvs när någon använder hot i syfte att vinna en fördel, så är det på det sättet att varje gång man faller till föga för hoten, så ger man indirekt hotarna mer makt. Om hotarna ser att det fungerar så kommer dom fortsätta att hota mer och mer, och var ska det isåfall sluta? Det är redan så att "bötning" blivit vanligt i Sverige, bland ungdomarna i förorter där det finns många gäng med hot-kulturer. Om inte man konsekvent lyckas visa att "det lönar sig inte att hota", då kommer samma sak hända som när maffian spred sig på Sicilien. Hela länder drabbas av korruptionens och maffiamentalitetens gissel om den inte bemöts på rätt sätt. Och om västvärlden faller för arabvärldens hot över några teckningars skull, och vi skulle falla till föga, vad fan tror du skulle hända då? Nästa gång är det nåt annat dom hotar oss med. Islam är redan den snabbast växande religionen och med den här takten kommer de att ta över jorden snart. För att inte tala om vad som händer om de tillåts använda hotstrategin som vapen.
Att ta till vara kollektiva rättigheter är något vi nyss börjat med och lagen om hets mot folkgrupp är nog bara som ett första försök.
Yttrandefrihet har ibland stora begränsningar i en västerländsk demokrati. Exempelvis kan du studera hur det har fungerat i de demokratiska länderna under de två världskrigen.
Yttrandefrihet har ibland stora begränsningar i en västerländsk demokrati. Exempelvis kan du studera hur det har fungerat i de demokratiska länderna under de två världskrigen.
Lasarus skrev:Att ta till vara kollektiva rättigheter är något vi nyss börjat med och lagen om hets mot folkgrupp är nog bara som ett första försök.
Yttrandefrihet har ibland stora begränsningar i en västerländsk demokrati. Exempelvis kan du studera hur det har fungerat i de demokratiska länderna under de två världskrigen.
Jag såg ingen poäng med ditt inlägg, så om du hade nån får du nog förtydliga den.
Visst, många länder som kallar sig "västerländska demokratier" är ofullkomliga, t.ex. vad beträffar yttrandefrihet. Det vore önskvärt om de västerländska demokratierna fortsatte sin utveckling och blev ännu mer västerländskt demokratiska (eller, som jag skulle kalla det, ännu mer frihetliga och rättstrygga). Låt inte utvecklingen stanna.
Rafael skrev:Vad tycker "Makterna" om det som idag faller under lagen om förtal, eller att yttra statshemligheter? Är det också yttrandefrihet?
Förtal kan enligt nu gällande lagtext vara dels sant och dels osant.
Om det är osant bör det klassas som bedrägeri och därmed vara otillåtet, tycker jag.
Är det sant är det även då en oftast destruktiv företeelse, men inte nödvändigt att förbjuda. Staten bör hålla antalet förbud till ett minimum. Risken med en alltför löst tolkad lag mot sant förtal, kan bli att man inte får säga nödvändiga sanningar. Att Tomas Bodström rökt marijuana kanske enligt vissas resonemang gör honom olämplig som justitieminister, och det vore farligt om man då inte fick säga det, pga lagen om förtal. Jag har t.ex. varit med om att en nämndeman med andra politiska åsikter än mig försökt sätta dit mig på "förtal" när jag en gång sa att "mutbara, hotbara och annorstädes påverkbara människor finns överallt, även bland svenska statstjänstemän". Som tur var lyckades han inte.
Självklart är det onödigt och gammaldags med förbud mot att yppa "statshemligheter". När det gäller skydd av hemligheter som man genom sitt yrke fått reda på, så brukar man helt enkelt lösa det genom att personen undertecknar ett sekretesskontrakt där han mot vite lovar att inte sprida hemligheten vidare. Detsamma borde funka oavsett om arbetsgivaren är privat eller staten.
Hade jag vetat några statshemligheter som ett land som jag sympatiserar med, t.ex. USA, hade haft nytta av, så hade jag gjort allt för att hjälpa dem med det, utan kostnad even. Fast nu vet jag inga "statshemligheter" (vad är det egentligen?),
Jag ser yttrandefriheten som en princip snarare än ett uppnåeligt tillstånd i en stat, något som är värt att sträva efter men aldrig kan uppnås helt och hållet, ungefär som demokrati.
Vidare anser jag att yttrandefrihet principiellt inte bör blandas ihop med skyldigheter, som så många här på forumet gör. En frihet är en frihet från någonting och är inte automatiskt bunden till något krav. Man kan däremot säga att vår yttrandefrihet är begränsad av lagar, folkvett osv.
Har ni hört talas om freenet? Där råder i princip fullkomlig yttrandfrihet, vilket endast möjliggörs av möjligheten att vara anonym och säker mot förföljelse. (Det är åtminstone tanken, jag försöker fortfarande sätta mig in i hur säker teknologin egentligen är.)
Vidare anser jag att yttrandefrihet principiellt inte bör blandas ihop med skyldigheter, som så många här på forumet gör. En frihet är en frihet från någonting och är inte automatiskt bunden till något krav. Man kan däremot säga att vår yttrandefrihet är begränsad av lagar, folkvett osv.
Har ni hört talas om freenet? Där råder i princip fullkomlig yttrandfrihet, vilket endast möjliggörs av möjligheten att vara anonym och säker mot förföljelse. (Det är åtminstone tanken, jag försöker fortfarande sätta mig in i hur säker teknologin egentligen är.)
Makterna skrev:Jag såg ingen poäng med ditt inlägg, så om du hade nån får du nog förtydliga den.
Jag är ledsen men precis vad är det du inte förstår?
Visst, många länder som kallar sig "västerländska demokratier" är ofullkomliga, t.ex. vad beträffar yttrandefrihet. Det vore önskvärt om de västerländska demokratierna fortsatte sin utveckling och blev ännu mer västerländskt demokratiska (eller, som jag skulle kalla det, ännu mer frihetliga och rättstrygga). Låt inte utvecklingen stanna.
Det är väl denna, av många kallad den västerländska fundamentalismen, som är ifrågasatt. Är det så att andra kulturer har andra värderingar så måste vi lära oss att ta hänsyn till dessa och till exempel låta bli att häda Islam. Alternativet är att fortsätta i den koloniala/imperialistiska traditionen och fortsätta (ibland med vapenmakt) att tvinga på jordens befolkning våra värderingar, vår kultur och vår livsstil.
Makterna skrev:Jag såg ingen poäng med ditt inlägg, så om du hade nån får du nog förtydliga den.
Jag är ledsen men precis vad är det du inte förstår?
Det du skrev uppfattade jag som ett iofs sant men samtidigt meningslöst konstaterande av fakta. Kanske hade du någon poäng som isåfall gick mig förbi. T.ex. att du försvarar lagen om hets mot folkgrupp och att den på något vis kommer bli bättre sen trots att yttrandefriheten fortfarande urholkas... Vad vet jag.
[/quote]Visst, många länder som kallar sig "västerländska demokratier" är ofullkomliga, t.ex. vad beträffar yttrandefrihet. Det vore önskvärt om de västerländska demokratierna fortsatte sin utveckling och blev ännu mer västerländskt demokratiska (eller, som jag skulle kalla det, ännu mer frihetliga och rättstrygga). Låt inte utvecklingen stanna.
Det är väl denna, av många kallad den västerländska fundamentalismen, som är ifrågasatt. Är det så att andra kulturer har andra värderingar så måste vi lära oss att ta hänsyn till dessa och till exempel låta bli att häda Islam. Alternativet är att fortsätta i den koloniala/imperialistiska traditionen och fortsätta (ibland med vapenmakt) att tvinga på jordens befolkning våra värderingar, vår kultur och vår livsstil.
Min logik är som följer:
1. Statens syfte är att maximera lyckan hos folket.
2. Lyckan hos folket maximeras genom att principer om frihet och tolerans upprätthålls.
3. Det finns också en misstanke om att muslimer mår dåligt av att Jyllands-Posten (som inte ens ges ut i arabvärlden) publicerar karikatyrer, som inte stämmer riktigt - se nedan.
4. Det gäller då att analysera vilket som maximerar lyckan bäst; frihet vilket retar muslimer, eller begränsad frihet vilket retar de människor som uppskattar en principiell frihet och räds ett scenario där friheten urholkas bit för bit beroende på vilken lobbyistkraft som är mest skrikig och hotfull.
Min slutsats är att friheten leder till större lycka än annars. En rekommendation till de människor som tror på religioner och känner sig tvugna att bekämpa det som religionens dogmer föreskriver är "ondska", är att slappna av och leva sitt liv för sin egen del istället för religionen/kollektivet. Religion kan medföra både gott och ont, men när det gäller avbildningsförbudet och Jihad-påbudet så är konsekvenserna uppenbart negativa.
Mår verkligen muslimer dåligt av Muhammed-avbildningar?
Den intolerans/aggression som muslimer uppvisar kallas inom psykologin för moralpanik, och den uppstår när man blivit upplärd med dogmen "det är ondska att avbilda Muhammed" och samtidigt blivit upplärd med dogmen "det godaste som finns är att föra heligt krig mot ondskan". Men hur mår muslimen innerst inne när han först hör talas om att någon dansk tidning hädat Muhammed, och sedan springer omkring och tuttar eld på allt som verkar danskt? Mår han dåligt? Är han deperimerad? Det tror jag inte! Tvärtom känner han sig stolt och duktig när han gör precis som han uppfattar att Koranen föreskriver; att han för heligt krig mot ondskan, eller går runt och mumlar och är upprörd i största allmänhet. Att försvara Muhammed handlar om ett inlärt beteende, inte om att muslimerna lider av att höra talas om karikatyrer som de inte ens sett.
Alltså: Det stämmer nog inte att man mår dåligt över att vara arg och upprörd. Se på pensionärer, deras största hobby är att sitta med kikare och klaga på grannens köksgardiner. De TROR sig bli störda över alla luddfilter som inte rengjorts och alla ynglingar med bakvänd keps, men i själva verket är det en pseudostörning; dessa små "irritationsmoment" med tillhörande åthutning, verkar i själva verket som underhållning och terapi för dem.
Även om muslimerna nu HADE mått dåligt av karikatyrerna tror jag inte traumat är värre än att de repar sig efter någon vecka.
-
AlLvEtArEn
- Inlägg: 83
- Blev medlem: 27 feb 2005 22:50
Makterna skrev:Min logik är som följer:
1. Statens syfte är att maximera lyckan hos folket.
2. Lyckan hos folket maximeras genom att principer om frihet och tolerans upprätthålls.
Ett bra exempel på värderingar men inga naturlagar.
Man hade lika gärna kunnat påstå:
1. Statens uppgift är att följa Guds lag.
2. Folket uppnår den högsta lyckan om de lever enligt gud påbud.
Ett annat exempel på värderingar.
Jag tror att man måste lära sig se till även den andres värderingar. Man kan inte anta att det jag tycker är rätt. Därav bör vi ta hänsyn till att så många muslimer känner sig kränkta av Muhammedavbildningarna. Vårt samhälle kommer inte att någon skada av att vi låter bli att göra karikatyrer av Muhammed.
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 3 och 0 gäster