Vad tänker du på?

[Ben]

[Pilatus]

round in circles

[klorofyll]

Ja, vi har ju en idé om vad som är vackert. Om Karl Isaksons rena färgplan tycks harmonisera med motivets uppbyggnad, dess form, så händer något i vårt medvetande. Ett milt glädjerus inför upptäckten av något som gav oss en känsla av behag. Hans målningar gör det.

Andra bilder kan väcka vår nyfikenhet, eller förskräckelse, eller något annat, men vi blir berörda. Besvärligare blir det då de negativa känslorna tar över, eller likgiltigheten. Vi förnekar vid någon punkt att en bild har med konst att göra.


Francisco Goya, What Courage! 1810-1813

Det får mig att tänka på fixeringar. Att vi ibland dras till sådant som vi inte mår bra av. Många har nog tavlor på väggarna som de egentligen mår dåligt av, som skapar en för dem dålig stämning/atmosfär. Anledningen kanske då är att tavlan är så "vacker" eller "skickligt målad", ett respekterat konstverk. Livet är komplicerat, vi försöker i bästa mån förenkla det, en del saker väljer vi att bry oss om. Samtidigt tror jag att det finns förskräckligt många människor som är tvungna att anstränga sig för att bry sig om olika saker, som exempelvis tavlan där hemma vilken man egentligen starkt ogillar.

[Algotezza]

Vanans makt och vanmakt... hemmablindhet...

[Pilatus]

Många har nog tavlor på väggarna som de egentligen mår dåligt av, som skapar en för dem dålig stämning/atmosfär. Anledningen kanske då är att tavlan är så "vacker" eller "skickligt målad", ett respekterat konstverk.

Vad innebär det att någon mår dåligt av de tavlor de har på sina väggar? Om det verkligen är ett gott originalverk så säljer man väl tavlan om man tycker den hängt länge nog på sin plats?

Värst är då kulturen helt sviker och folk hänger upp någon vedervärdig Bruno Amadio-reproduktion på sin vägg, föreställande gråtande barn. Bara i Sverige såldes 1,3 miljoner exemplar.

[Algotezza]

Konst vi fått och inte gillar säljer vi eller ger bort. Gör inte alla så? Varför plåga sig själv?

En av våra favoriter - Madeleine Pyk.

[klorofyll]

Pilatus, Algotezza

Att veta vad man vill är en lyx. Vissa är beroende av konst. De blir alldeles för känslomässigt engagerade. Ansträngningen för att få ordning på alltihop blir överväldigande.

Överdriver jag?

[Pilatus]

Att veta vad man vill är en lyx.

Det går att reda ut, man kan skriva upp allt man är intresserad av. Försöka finna varför vissa saker intresserar mer än andra, reducera listan till några få områden och jobba vidare med vad man kommit fram till. Det brukar alltid finnas något som man är bra på och som man trivs att jobba med. Hur gå vidare?

[reflex]

Vilken midsommar!
Just nu är det bara plus en grad ute. Tur man har vedspis.
Länge sen vi hade en sån här blomsterprakt i midsommar här i våra trakter. Syrenerna står i fullaste blom. Midsommarblomster och liljekonvaljer likaså. Jag kan inte minnas att det har varit så här sent tidigare, men minnet är ju kort. Jag har fyllt sextiosju och en sån här sen syrenblomning har nog inte inträffat många gånger under den tiden.

[Pilatus]

Tur man har vedspis.

Ja, det är trevligt med vedspis, de sprider en skön värme och vedeldning doftar gott, speciellt om man har litet björk att elda med. Tråkigt nog har vi inte björk för tillfället. Men jag har köpt en ny såg, en Bosch AKE 30 LI. Konstiga beteckningar, med det betyder att den är batteridriven. Den räcker fint för kaminen och behovet här. Det finns ett våtmarksområde i anslutning till tomten där det faller en björk då och då. Det kan man dryga ut vad som finns här på den egna tomten.

[Anne]

Det är väl inte så många andra här som läser Hemmets Journal antar jag? Jag läste att en professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet berättade att nästan alla talgoxar i Sverige sjöng med trestaviga stavelser för femtio år sedan. Ti-ta-ta. De flest sjunger nu med två stavelser. Ti-ta.

[reflex]

Det är väl inte så många andra här som läser Hemmets Journal antar jag? Jag läste att en professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet berättade att nästan alla talgoxar i Sverige sjöng med trestaviga stavelser för femtio år sedan. Ti-ta-ta. De flest sjunger nu med två stavelser. Ti-ta.

Nja, ti-ta-ta, sjöng dom inte. ti-ti-ta, ska det vara.
Lustigt nog så hörde jag nu i vår ta-ti-ti, istället. Dom ska då ändra på allting!

[Algotezza]

Det är väl inte så många andra här som läser Hemmets Journal antar jag? Jag läste att en professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet berättade att nästan alla talgoxar i Sverige sjöng med trestaviga stavelser för femtio år sedan. Ti-ta-ta. De flest sjunger nu med två stavelser. Ti-ta.

Intressant. De har kanske tagit efter datorernas binära system, ettor och nollor. Du sjunger de binära strängar nu.

[Ben]

födelsedag idag för mig.

[Anders]

Har den äran