Pilatus,
Kant skriver att ”erfarenheten” (= den förnimbara verkligheten) är formad av subjektet
(= jaget/referensen) som ”erfar”. Det Antic efterfrågar (förutsatt att jag här tolkat honom rätt)
är hur universum är beskaffat innan/före jaget kommer in i bilden och ”formar” verkligheten.
Om frågan ställts till mig skulle svaret bli, det abstrakta grundtillståndet, G.
/ Illusionen
Vad utgör medvetandets referens?
Moderator: Moderatorgruppen
Vad utgör medvetandets referens?
Antic skrev:Det var inte vad jag efterfrågade. Citerar mig själv.
"Utan att någon upplever det."
Du har ställt den frågan tidigare. Jag uppfattar frågan som meningslös. Kunskap om verkligheten kan vi bara få genom de slutsatser vi drar utifrån våra iakttagelser och de modeller vi konstruerar av verkligheten. I detta fall av universum. Jag svarade på "Tala om något som universum är?"
Illusionen har formulerat en hypotetisk modell av verkligheten. Kant skulle inte godkänna den. En hypotetisk modell bevisar ingenting.
Kant funderade på frågan i tio år innan han besvarade frågan som Hume ställde om att vi logiskt inte kan bevisa någonting om den verklighet vi observerar.
Kant kom fram till att vi måste kombinera både empirism och rationalism. Utan sinnena skulle vi inte kunna bli medvetna om något som helst objekt, och utan förståelse skulle vi inte kunna utveckla något begrepp om det. Processen att få den kunskap som erfordrades var en förening av varseblivning, föreställningsförmåga och förståelse. Som att sensibilitet och förståelse arbetade tillsammans.
Moderator
Vad utgör medvetandets referens?
Illusionen skrev:Pilatus,
Kant skriver att ”erfarenheten” (= den förnimbara verkligheten) är formad av subjektet
(= jaget/referensen) som ”erfar”.
"Enbart det att jag är medveten om min egen existens bevisar existensen av objekt i rymden utanför mig." Kant
Moderator
-
Illusionen
Vad utgör medvetandets referens?
Pilatus skrev:Illusionen skrev:Pilatus,
Kant skriver att ”erfarenheten” (= den förnimbara verkligheten) är formad av subjektet
(= jaget/referensen) som ”erfar”.
"Enbart det att jag är medveten om min egen existens bevisar existensen av objekt i rymden utanför mig." Kant
Det behöver man inte vara en Kant för att inse, men det var inte det frågan handlade om.
Vad utgör medvetandets referens?
Illusionen skrev:Pilatus skrev:Illusionen skrev:Pilatus,
Kant skriver att ”erfarenheten” (= den förnimbara verkligheten) är formad av subjektet
(= jaget/referensen) som ”erfar”.
"Enbart det att jag är medveten om min egen existens bevisar existensen av objekt i rymden utanför mig." Kant
Det behöver man inte vara en Kant för att inse, men det var inte det frågan handlade om.
Kant menade knappast att det räcker med att erfara (ta emot sinnesdata) för att kunna forma några vettiga slutsatser om verkligheten.
Kant kom fram till att vi måste kombinera både empirism och rationalism. Utan sinnena skulle vi inte kunna bli medvetna om något som helst objekt, och utan förståelse skulle vi inte kunna utveckla något begrepp om det. Processen att få den kunskap som erfordrades var en förening av varseblivning, föreställningsförmåga och förståelse. Som att sensibilitet och förståelse arbetade tillsammans.
Moderator
Vad utgör medvetandets referens?
Det är rätt enkelt. Använd lite logik.
Universum får inte var något bestämt om det skall kunna upplevas. Är universum något bestämt så upplevs det inte, utan ses som det är.
Universum måste kunna upplevas annorlunda, beroende på vem, var och hur någon upplever universum. Alla sätt att uppleva universum kommer att vara precis lika rätta oavsett hur mycket det än skiljer på dem...eftersom universum inte är något bestämt, utan blir, i upplevelsen.
Därför existerar varken tid, rum eller materia, annat än i upplevelsen.
Och var glad för att det finns mer än ett enda rätt sätt att uppleva universum på. Du skulle inte tycka om ett universum som vore något bestämt. Än mindre skulle du kunna leva i ett sånt universum.
Universum får inte var något bestämt om det skall kunna upplevas. Är universum något bestämt så upplevs det inte, utan ses som det är.
Universum måste kunna upplevas annorlunda, beroende på vem, var och hur någon upplever universum. Alla sätt att uppleva universum kommer att vara precis lika rätta oavsett hur mycket det än skiljer på dem...eftersom universum inte är något bestämt, utan blir, i upplevelsen.
Därför existerar varken tid, rum eller materia, annat än i upplevelsen.
Och var glad för att det finns mer än ett enda rätt sätt att uppleva universum på. Du skulle inte tycka om ett universum som vore något bestämt. Än mindre skulle du kunna leva i ett sånt universum.
Vad utgör medvetandets referens?
Antic skrev:Är universum något bestämt så upplevs det inte, utan ses som det är.
Om jag ser ett föremål (en bok) som den är, upplever jag den inte då?
Antic skrev:Universum måste kunna upplevas annorlunda, beroende på vem, var och hur någon upplever universum. Alla sätt att uppleva universum kommer att vara precis lika rätta oavsett hur mycket det än skiljer på dem...eftersom universum inte är något bestämt, utan blir, i upplevelsen.
Annorlunda? Att vi är olika subjekt betyder inte att vår upplevelse skiljer sig i grunden.
Moderator
Vad utgör medvetandets referens?
Att uppleva är inte att se något som det är. Du kan inte se en bok "som den är" och samtidigt uppleva den. Säger inte det sig självt?
Så en fluga och du uppfattar universum likadant i grunden?
Knappast.
Så en fluga och du uppfattar universum likadant i grunden?
Knappast.
Vad utgör medvetandets referens?
Antic skrev:Att uppleva är inte att se något som det är. Du kan inte se en bok "som den är" och samtidigt uppleva den. Säger inte det sig självt?
Nej, jag tänker mig att jag ser boken "som den är" ungefär som den projiceras genom ett kameraobjektiv. Det är min visuella upplevelse av boken. Jag kan göra en teckning av den. Du skulle kunna peka på den och säga att teckningen föreställer William Butler Yeats, Valda dikter.
Antic skrev:Så en fluga och du uppfattar universum likadant i grunden? Knappast.
Var det en fluga du jämförde med? Jag hade mänskliga varelser i tankarna då jag skrev om likheter mellan olika subjekts upplevelser.
Moderator
Vad utgör medvetandets referens?
Jo, fast det finns ju fler än människor som upplever?
Jag säger så här. Låt en fluga sätta ut alla mått och värden i universum åt dig, men försök inte följa dem. (är mitt tips)
Och hur du än gör så upplever du boken. Sätter du värden och mått på din bok så är de helt kopplade till upplevelsen av den.
Vore universum på ett speciellt sätt så skulle ingen av er uppleva utan se universum som det är, och kunde ni bryta logik och ändå uppleva så skulle en av er uppleva fel. Därför får inte universum vara något specifikt utan måste bli något specifikt för den som upplever, oavsett hur denne upplever universum.
Makes sense?
Jag säger så här. Låt en fluga sätta ut alla mått och värden i universum åt dig, men försök inte följa dem. (är mitt tips)
Och hur du än gör så upplever du boken. Sätter du värden och mått på din bok så är de helt kopplade till upplevelsen av den.
Vore universum på ett speciellt sätt så skulle ingen av er uppleva utan se universum som det är, och kunde ni bryta logik och ändå uppleva så skulle en av er uppleva fel. Därför får inte universum vara något specifikt utan måste bli något specifikt för den som upplever, oavsett hur denne upplever universum.
Makes sense?
Vad utgör medvetandets referens?
Antic skrev:Jag säger så här. Låt en fluga sätta ut alla mått och värden i universum åt dig, men försök inte följa dem. (är mitt tips)
Njae, jag tror jag avstår ... jag undviker gärna en så dålig jämförelse.
Moderator
Vad utgör medvetandets referens?
Du kan inte uppleva en bok som den är.
Däremot kan du uppleva en bok som den blir.
(blir när du upplever den)
Samma sak gäller universum. Du kan inte uppleva något som är något, däremot något som blir något. Och universum blir inte som det är, för då kunde du inte uppleva universum alls.
Läxan för dig Pilatus. (tänk logiskt bara)
Inget blir som det är.
Däremot kan du uppleva en bok som den blir.
(blir när du upplever den)
Samma sak gäller universum. Du kan inte uppleva något som är något, däremot något som blir något. Och universum blir inte som det är, för då kunde du inte uppleva universum alls.
Läxan för dig Pilatus. (tänk logiskt bara)
Inget blir som det är.
Vad utgör medvetandets referens?
Antic skrev:Samma sak gäller universum. Du kan inte uppleva något som är något, däremot något som blir något. Och universum blir inte som det är, för då kunde du inte uppleva universum alls.
Du ändrar tempus från presens till futurum. Vad är poängen med det? Alla förstår väl att att det vi ser och upplever finns i nutid; "jag ser en bok". Om det är något som är i blivande så är det ju ännu inte avslutat, det skall bli till något som det ännu inte är?
Eller så menar du bakvänt att världen, boken blir inför våra ögon, att tingen skapas i någon slags mental varseblivningsprocess? Eftersom vår upplevelse materiellt består av elektrokemiska processer i hjärnan?
Perception är ett tämligen genomforskat område. Redan för Epikuros är sinnevärlden en säker värld - i motsats till den idéernas värld som Platon talat om och som till sist bara är spekulationer, drömmar.
Det är inte lätt att se vad det är du försöker tillföra.
Moderator
Vad utgör medvetandets referens?
Antag att Kalle och Pelle tillsammans upplever sin omvärld.
Kalle kan ändå inte veta om Pelles upplevelse överensstämmer med hans egen.(och tvärt om).
För att undersöka saken skaffar Kalle och Pelle en massa mätinstrument med vars hjälp de kan undersöka och få en gemensam "vetenskaplig" syn på sina upplevelser. De kallar denna för den fysiska verkligheten och har den som utgångspunkt för förståelsen av sina upplevelser av omvärlden. De har därmed skapat en gemensam och konstgjord bild av verkligheten som är mycket användbar i det praktiska livet.
Kalle kan ändå inte veta om Pelles upplevelse överensstämmer med hans egen.(och tvärt om).
För att undersöka saken skaffar Kalle och Pelle en massa mätinstrument med vars hjälp de kan undersöka och få en gemensam "vetenskaplig" syn på sina upplevelser. De kallar denna för den fysiska verkligheten och har den som utgångspunkt för förståelsen av sina upplevelser av omvärlden. De har därmed skapat en gemensam och konstgjord bild av verkligheten som är mycket användbar i det praktiska livet.
filosofi är att göra det begripliga obegripligt
Vad utgör medvetandets referens?
Pilatus skrev:Du ändrar tempus från presens till futurum. Vad är poängen med det? Alla förstår väl att att det vi ser och upplever finns i nutid; "jag ser en bok". Om det är något som är i blivande så är det ju ännu inte avslutat, det skall bli till något som det ännu inte är?
Eller så menar du bakvänt att världen, boken blir inför våra ögon, att tingen skapas i någon slags mental varseblivningsprocess? Eftersom vår upplevelse materiellt består av elektrokemiska processer i hjärnan?
Perception är ett tämligen genomforskat område. Redan för Epikuros är sinnevärlden en säker värld - i motsats till den idéernas värld som Platon talat om och som till sist bara är spekulationer, drömmar.
Det är inte lätt att se vad det är du försöker tillföra.
Fel Pilatus.
Skapas i nutid.
Du skapar något genom att uppleva, och det du upplever existerar inte utan din upplevelse. Titta på en bok, upplevelsen av en bok skapas.
Titta bort, den existerar inte längre.
Inget är, eftersom allt skapas av upplevelsen.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 21 och 0 gäster