Finns Gud?

[Antic]

Det skall inte behöva krånglas med att märkas ord. Du vet mycket väl vad jag menar när jag skriver objektivt. Iofs kan jag klistra in texten "exakt likadant för alla" varenda gång, men blir inte det lite omständigt om du ändå vet vad jag menar?

För övrigt har jag kommit längre i tänkandet och börjar förstå hur matematiska paradoxer fungerar.

[Antic]

Ingenting som vi sätter ut mått på går att uppleva. 1 kilometer upplevs som olika lång från gång till gång. Tiden känns olika snabb från dag till dag. Vi kan helt enkelt inte uppleva något som är matematiskt bestämt.

Hur kan vi egentligen lita på något som vi sätter ut ett fast mått på? Vi kan ju aldrig uppleva måttet i alla fall. Vad vi gör när vi sätter ut siffror och värden, är att skapa en värld till som skiljer sig markant från den värld som vi upplever.

Zenons rörelseparadox är något som är både matematiskt möjligt och matematiskt bestämt. Matematik är delbar i det oändliga och skulle göra all förflyttning omöjlig eftersom det då det vore en (matematisk) oändlighet till allt. Hur en oändlighet än ser ut, går den aldrig att nå. Men, matematik är inget som vi kan uppleva, bara veta.

Därför kan vi förflytta oss över matematiska oändligheter utan problem. Matematik betyder med andra ord ingenting i upplevelsen. Världen vi upplever och världen vi mäter ut är två helt och hållet skilda världar. Därför kommer matematiken inte alltid att stämma med världen vi upplever. Vi kan inte sätta matematiska värden på något vi som upplever och vi kan heller inte uppleva något som är matematiskt bestämt.

Vi kan veta att något är omöjligt, men gå rakt igenom det i upplevelsen eftersom vi helt enkelt inte kan uppleva en matematisk omöjlighet.

Det i sin tur kan vara intressant, för det som kanske är matematiskt oändligt, kanske inte alls är det i upplevelsen, eller till och med tvärtom.

Naiv realism bygger på den matematiska världen, där det finns fysik utanför våra kroppar som är något speciellt, luft, exakta frekvenser, fasta avstånd, materia osv. En sådan värld skulle inte ha något med upplevelsen att göra lika mycket som det vore helt omöjlig att uppleva.

[Pilatus]

Ingenting som vi sätter ut mått på går att uppleva.

Försöker du trötta ut forumet med att upprepa vad ingen hävdar?

[klorofyll]

Jag kom på en annan approach! Jag vet inte vad ni diskuterar. Men om ni tänker såhär, vad skiljer era "synsätt" rent praktiskt, vad får det ena eller andra synsättet för konsekvenser i det dagliga livet??

[Pilatus]

Jag kom på en annan approach! Jag vet inte vad ni diskuterar. Men om ni tänker såhär, vad skiljer era "synsätt" rent praktiskt, vad får det ena eller andra synsättet för konsekvenser i det dagliga livet??

Bokstavstro, respektive agnosticism, frågan om Guds existens är meningslös. Ateister hävdar att Gud inte existerar. Hur har de kommit fram till det? Laboratorieexperiment, eller rationella överväganden? Därmed menar jag inte att Bibeln är meningslös och bortom möjligheten att förstå.

[Algotezza]

Jag kom på en annan approach! Jag vet inte vad ni diskuterar. Men om ni tänker såhär, vad skiljer era "synsätt" rent praktiskt, vad får det ena eller andra synsättet för konsekvenser i det dagliga livet??

Tror man på Gud och dessutom tror det är meningsfullt att be till Gud, kan det ha en terapeutisk verkan i ens vardagsliv - man kan känna sig avslappnad och mindre stressad över livet för när det skiter sig ber man till exempel till Gud om inre balans. Det underlättar om man då tror att Gud verkligen finns jämfört med om man ber utan att tro han/hen/hon finns.

Dessutom tror man på Gud är man aldrig helt ensam om sitt livs bekymmer. Man behöver inte hela tiden förlita sig på andra. Finns ingen som fattar hur man har det gör Gud det. Som att skriva i sin dagbok det som andra inte vill/kan ta till sig. Men Gud lyssnar - om man tror han gör det...

Men det är inte lönt att be om pengar eller andra materiella fördelar för egen del. Men be gärna att nära och kära ska få vara/bli friska och slippa olyckor. Be också för världen! Tron kan försätta berg sägs det. Inte minst via bönen. Kanske är det bara önsketänkande. Vem vet? Man vet ju själv vad man mår bra av. Man får pröva sig fram.

[Pilatus]

Man vet ju själv vad man mår bra av. Man får pröva sig fram.

I det fallet som du beskriver råder total jämlikhet mellan gudar, tror man de kan hjälpa så må det ju vara bra. Tror man det inte så får man pröva något annat.

[Antic]

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.

Dvs det oberoende universum utanför upplevelsen. I ett sådant universum kan ingenting hända helt enkelt för att ett sådant universum saknar fysik. Därför hoppar Bibeln till när första upplevelsen skapas. Om man frågar sig hur långt det var mellan "begynnelsen" och "första skapelsedagen" så kan man lugnt säga, ingen tid alls eftersom tid inte ens existerar än.

Och Gud sade, - Varde ljus, och det var ljus

Upplevelsen av universum börjar skapas, och påbörjas med upplevelsen av ljus.

Och Gud skilde ljuset och mörkret åt och kallade det ljusa för dag och det mörka för natt.

Här skapas upplevelsen av tid och det är först nu som något kan hända och det kan bli tal om skapelsedagar som växlar.

Hela skapelseberättelsen forsätter i samma stil där upplevelse efter upplevelse skapas som skall passa ihop med det oberoende universum utanför upplevelsen. Det som skapas är alltså inget fysiskt universum utan upplevelsen av ett fysiskt universum.

Enda undantaget i hela skapelseberättelsen är liv. Det är det enda som skapas som inte är en upplevelse. Men även livet behöver upplevas så det skapas en upplevelse av livet också.

[Pilatus]

Enda undantaget i hela skapelseberättelsen är liv. Det är det enda som skapas som inte är en upplevelse.

Så vad slags substans består då "livet" av?

[Antic]

Inte den blekast aning faktiskt, bara att det behövs ett medvetande för att kunna uppleva det.

[Pilatus]

Inte den blekast aning faktiskt,

Det var det jag misstänkte.

bara att det behövs ett medvetande för att kunna uppleva det.

Ett medvetande som upplever är ju något, något substantiellt. Medvetandet kan ju inte vara en upplevelse av en upplevelse. Så bakom Antics påståenden finns inte någon kunskap om verkligheten.

[Antic]

Vilken verklighet? Din upplevda eller min?

Ett medvetande är något som upplever någots existens genom att skapa en upplevelse av denna. Det som är något är jaget, och jaget är inte detsamma som medvetandet. Medvetandet är bara till för att uppleva jaget (livet) med. Du säger "min hjärna", "mitt medvetande" och "mina upplevelser" eftersom du inte talar i person som medvetandet, utan det som du är, jaget (existensen). Jaget skulle existera utan medvetandet, men aldrig tvärtom.

[Illusionen]

Vilken verklighet? Din upplevda eller min?

Ett medvetande är något som upplever någots existens genom att skapa en upplevelse av denna. Det som är något är jaget, och jaget är inte detsamma som medvetandet. Medvetandet är bara till för att uppleva jaget (livet) med. Du säger "min hjärna", "mitt medvetande" och "mina upplevelser" eftersom du inte talar i person som medvetandet, utan det som du är, jaget (existensen). Jaget skulle existera utan medvetandet, men aldrig tvärtom.

Kan du förklara i vilket avseende som jaget skiljer sig från medvetandet ?

[Pilatus]

Du säger "min hjärna", "mitt medvetande" och "mina upplevelser"...

... min person, mitt jag etc. I mitt medvetande existerar upplevelsen av allt det som förknippas med vår person, hur vi reagerar, vår vilja, vår kognitiva förmåga, vår tro på vad det nu kan vara.

[Antic]

Kan du förklara i vilket avseende som jaget skiljer sig från medvetandet ?

Ungefär som Pilatus var inne på. Vi måste ha en existens som oberoende av upplevandet, precis som det oberoende universum utanför upplevelsen. Det betyder också att vi måste uppleva oss själva. Upplevelsen i sig (medvetandet) har ingen existens och ingen annan funktion än att uppleva något utanför den som existerar.

Allt vi upplever handlar bara om att uppleva

Allt utanför upplevelsen handlar bara om en sak, existens som skall upplevas