Vad tänker du på?

[Fornax]

Blev distraherad av hur hon var när jag såg klippet igår ...

Vem är "hon", Hannah Widell?

ja helt klart hon också.

[klorofyll]

Blev distraherad av hur hon var när jag såg klippet igår och behövde kolla idag igen. Jag kan hålla med om att hon inte är helt oskarp i sina svar, hon gaggar inte bara fram dumheter. Men jag tycker hon verkar halvt förstörd ändå efter alla hårda år och att hon inte är skarp nog att dölja att hon fortfarande är på droger och väldigt nära botten. Hon är inte heller skarp nog att hantera hans frågor utan att han och tittarna överraskat tänker "Okeeeeeey...???" efter flera av hennes konstiga svar.
Blir inte förvånad om hon är nästa stora stjärna som slänger in handduken för tidigt. Tror förresten hon kan vara sänkt av vilka nedåtpiller som helst.

Själv orkar jag inte se klippet igen. Men om du jämför med klipp där Courtney Love besöker David Letterman Show, så börjar du förstå vad jag menar, jag kan inte tro att det är samma person. Men jag minns exempelvis att hon påstod att hon alltid varit en "pålitlig person", "någon man kunde känna förtroende för", och det är ganska oväntat att hon säger det, när hon gör det så förstår jag att det är sant. Sedan ger hon verkligen intryck av att vilja göra en bra intervju, hon har gett den 20 minuter vilket hon är väl medveten om, varken mer eller mindre, för mig tycks det som att hon ger intervjuaren en chans, om han inte hade varit bra, så hade det heller inte blivit en bra intervju. Hon säger: "Kurt was a pigg, but a beautiful one. I'm a pigg too." Hon verkar ha lyckats ta sig igenom en kris, där hon har fått uppfostra ett barn på egen hand, jag måste säga att hon är skarp. I slutet säger hon att han kan ställa någon mer fråga, bara de inte handlar om Kurt, och då fick hon ett par bra frågor, men jag minns dem tyvärr inte. Jag tycker att det är klokt att inte vara intresserad av att diskutera Kurt Cobain.

[Fornax]

Själv orkar jag inte se klippet igen. Men om du jämför med klipp där Courtney Love besöker David Letterman Show, så börjar du förstå vad jag menar, jag kan inte tro att det är samma person. Men jag minns exempelvis att hon påstod att hon alltid varit en "pålitlig person", "någon man kunde känna förtroende för", och det är ganska oväntat att hon säger det, när hon gör det så förstår jag att det är sant. Sedan ger hon verkligen intryck av att vilja göra en bra intervju, hon har gett den 20 minuter vilket hon är väl medveten om, varken mer eller mindre, för mig tycks det som att hon ger intervjuaren en chans, om han inte hade varit bra, så hade det heller inte blivit en bra intervju. Hon säger: "Kurt was a pigg, but a beautiful one. I'm a pigg too." Hon verkar ha lyckats ta sig igenom en kris, där hon har fått uppfostra ett barn på egen hand, jag måste säga att hon är skarp. I slutet säger hon att han kan ställa någon mer fråga, bara de inte handlar om Kurt, och då fick hon ett par bra frågor, men jag minns dem tyvärr inte. Jag tycker att det är klokt att inte vara intresserad av att diskutera Kurt Cobain.

Kollade just hennes besök på Letterman 2004, 2010 och 2015.
Besöket 2004 var rena cirkusen, riktigt underhållande på sina sätt men också lite sorgligt. 2010 verkade hon riktigt skärpt, som att hon tagit det lugnt ett längre tag. Vid besöket 2015 verkade hon just blivit nykter efter en hård period. Hon kunde snacka ordentligt nog så man fattade att hon var nykter... men vad gjorde hon dygnet innan??
När man hör hur hon låter på klippet som du länkade till så skulle jag säga att hon på sätt och vis låter skarpare, kanske mer erfaren, men hon verkade må bättre 2010. Då vid 2010 hade hon inte lika eftertänksamma svar kanske men det var mindre sludder och man fick inte samma känsla av att människan befinner sig på ruinens brant.
Jag hoppas hon får ett bra 2016.

[klorofyll]

Jag såg också hennes andra besök hos letterman 1999. Jag tycker att det är tråkigt. Man blir exploaterad i TV, eller vad man skall säga.

Jag har läst att om man tillåter sig att kännas vid sina problem och sin situation, d.v.s. om man bearbetar istället för att fly, så mår man bättre på sikt. Exempelvis kanske man inte riktigt är medveten om vad man gått igenom och hur stark man egentligen är, om man förstår det har man anledning att känna sig stoltare och får bättre självförtroende.

En tanke jag har är hur vi ger andra människor en chans... Det kan vara ytligt, vänskapligt eller som relation o.s.v. Om man slutar helt med att ge andra människor chanser så mår man nog inte så bra. En sak jag undrar är om vänskap kan bli lika stark som kärlek?

[Ben]

har suttit och försökt reparera min sångspelning i ett program. den blev nedsparad med för mycket EQ.

Här är resultatet

https://soundcloud.com/melovi/bembee

[Ben]

[Antic]

Multitrack app test där jag spelar två gitarrer (enkelt komp). Ville testa en ny inspelnings app till surfplattan men jag fick ha lurar med mig idag för medhörning. enkelt komp, ändå missar jag på ett ställe. Nåja, det var bara en enkel test i alla fall. Att dubba funkade fint. Bra, då kan jag spela alla instrument själv men kontrabasen var lite lurig att få sladden till lurarna att räcka.
http://picosong.com/Ea49

[Fornax]

Jag har tänkt lite på det här med dinosaurierna. På en nivå är de ju självklara, man har vuxit upp med vetskapen om triceratopsar och tyrannosaurusar. Att de fanns, att de dog ut och så. Men det slog mig, jag försökte sätta mig in i de nu som rådde då, att liksom det som fanns på jorden var de som knatade omkring och fanns, de var det som... Var det som hände? Nää, jag kan ändå inte liksom tro på dem som det konkret levande! Kan ni förstå den?

Förstår helt klart dilemmat.
Ser det som att evolutionen fick lite extra fnatt där för ca 150 miljoner år sen när sauropoderna uppstod. Fastnade för den här bilden på en mamenchisaurus för några veckor sen.
Fick ett ryck och ville photoshoppa in en häst precis bredvid för att få perspektiv på den där halsen men hann släppa tanken.



Läste förresten i samma veva om den största dinosauriern någonsin, Amphicoelias Fragillimus, som tyvärr aldrig verkar ha funnits enligt de flesta källor. Bl a. https://en.wikipedia.org/wiki/Amphicoelias
Tycker det är lite tråkigt, hade gärna delat jord med en sån där koloss.

[Zokrates]

Du får pänggaar...

http://www.dailymail.co.uk/video/news/v ... reets.html

[Ben]

https://soundcloud.com/melovi/bembee

Zokrates vad tycker du om reperationen av ljudfilen? Suttit i tre dagar och vänt fram och tillbaka på EQ:n ...

[klorofyll]

Jag tycker att det är fantastiskt hur en natts sömn kan ändra en person; en deprimerad kan bli glad, en mjuk kan bli hård, en galen kan bli realistisk.

[Pilatus]

Jag tycker att det är fantastiskt hur en natts sömn kan ändra en person; en deprimerad kan bli glad, en mjuk kan bli hård, en galen kan bli realistisk.

Du överdriver, att vårt välbefinnande ändras något påverkar inte det som utgör vårt jags karakteristika. Någon har ett mer svängigt humör än någon annan, en är mer cyklisk mellan att vara deprimerad och litet mer uppåt. Vi är som vi är, personer med egenskaper som varierar något.

[klorofyll]

Jag tycker att det är fantastiskt hur en natts sömn kan ändra en person; en deprimerad kan bli glad, en mjuk kan bli hård, en galen kan bli realistisk.

Du överdriver, att vårt välbefinnande ändras något påverkar inte det som utgör vårt jags karakteristika. Någon har ett mer svängigt humör än någon annan, en är mer cyklisk mellan att vara deprimerad och litet mer uppåt. Vi är som vi är, personer med egenskaper som varierar något.

Jag tror också att människor har en viss karaktär som är oföränderlig, men jag tror att olika beteenden premieras i olika miljöer, det är därför man kan säga: förr i tiden var jag si och så. I själva verket är man fortfarande så, det är bara det att beteendet inte längre premieras...

[Fornax]

Jag tycker att det är fantastiskt hur en natts sömn kan ändra en person; en deprimerad kan bli glad, en mjuk kan bli hård, en galen kan bli realistisk.

Ja en natts sömn kan ibland göra underverk, det räcker ofta att heta känslosvall hinner svalna lite. Men pratar vi om hur en person ändrar sin själva karaktär, sitt humör och kanske inställning till livet som hängt med under en längre tid så tror jag inte det är något som förändras till något bestående över en natt mer än i undantagsfall. Det skulle jag gissa växer fram under en längre period. En deprimerad person är deprimerad av en orsak och de orsakerna försvinner sällan under en natt. Ett exempel på undantag är att man kan ha varit deprimerad pga sin arbetssituation och plötsligt fått ett nytt mer tillfredsställande jobb som såklart då kan få en ett skina upp till något mer långvarigt.
Men i de flesta fall när människor förändras över en natt så gissar jag att nästa natts sömn lika gärna kan ta personen tillbaka till det gamla beteendet igen. Det räcker ibland med att läsa nyheterna för att gå från glad till deprimerad eller från mjuk till hård, eller att man stöter på andra vars beteenden inte heller premieras i sällskapet och vips är man tillbaka på ruta ett igen.

Eller menar du att du stöter på människor som under långa perioder är enbart deprimerade, glada, mjuka, hårda, galna eller realistiska och som sen efter en natts sömn förändrar sig och plötsligt har gått från t ex. enbart deprimerad till glad? Uppfattar inte du också det som att det oftast är mer variation än så på människors humör?

Jag tror också att människor har en viss karaktär som är oföränderlig, men jag tror att olika beteenden premieras i olika miljöer, det är därför man kan säga: förr i tiden var jag si och så. I själva verket är man fortfarande så, det är bara det att beteendet inte längre premieras...

Håller till stor del med även om det knappast jämt funkar så. Om relationer ska fungera så gäller det att man anpassar sig efter de man stöter på i livet med tanke på hur olika människor är. Där har vi också anledningen till mycket av eländet i världen, när människor från olika livsstilar, folkslag och religioner möts och de inte har förmågan att respektera och anpassa sig efter varandras olikheter, normer och värderingar utan nästan per automatik nöjer sig med att se de oliktänkande motparterna som oförnuftiga, svåra och icke samarbetsvilliga.

Respekt och förståelse tror jag är nyckelorden här som mänskligheten hade gynnats mycket av om människor bara förstod vikten av dem. Vi har alla förmågan att både ge och ta - att kompromissa, men vi väljer att inte göra det med vem som helst.

[klorofyll]

Eller menar du att du stöter på människor som under långa perioder är enbart deprimerade, glada, mjuka, hårda, galna eller realistiska och som sen efter en natts sömn förändrar sig och plötsligt har gått från t ex. enbart deprimerad till glad? Uppfattar inte du också det som att det oftast är mer variation än så på människors humör?

Mitt mående pendlar väldigt, men det finns naturligtvis större förändringar över tid, mentalitet, som kan vara glädje, stabilitet, realism och typ av tankar, ändras och förankras långsamt, man blir äldre och annorlunda. Men jag tycker ändå att sömnen har en märkligt nykter inverkan på oss.

Håller till stor del med även om det knappast jämt funkar så. Om relationer ska fungera så gäller det att man anpassar sig efter de man stöter på i livet med tanke på hur olika människor är. Där har vi också anledningen till mycket av eländet i världen, när människor från olika livsstilar, folkslag och religioner möts och de inte har förmågan att respektera och anpassa sig efter varandras olikheter, normer och värderingar utan nästan per automatik nöjer sig med att se de oliktänkande motparterna som oförnuftiga, svåra och icke samarbetsvilliga.

Respekt och förståelse tror jag är nyckelorden här som mänskligheten hade gynnats mycket av om människor bara förstod vikten av dem. Vi har alla förmågan att både ge och ta - att kompromissa, men vi väljer att inte göra det med vem som helst.

Många är väldigt deprimerade, jag är det (men inte just nu) och jag tror att om bara människor lyfts en liten aning ur depressionen och börjar kämpa, börjar ge 110% så skulle det ge utmärkt resultat. Det är därför som det är så viktigt att vi alltid försöker vara snälla mot varandra. Den där passiviteten som är resultatet av depression är skadlig. Vi måste tänka på ett nytt sätt.