Mystiska upplevelser
du försöker finna en gripbar identitet men misslyckas.
du känner dig isolerad från världen.
ett objekt uppstår när det identifieras, när det - finns. objekt är allstå identitet. objektet är produkten. objektet är rummet.
subjektet är livet, processen, tiden, riktningen, rörelsen, som finner.
att vara autentisk är att finna att subjeket inte någon - ting i tid, det är inte ett objekt - att finna, det är tiden. att vara autentisk är att vara nyskapande, att vara tiden.
subjektet är ingenting och objektet är allting, all - ting , ingenting är inte skilt från allting, allting uppstår genom ingenting, produkten skapas genom processen, rummet skapas genom tiden.
när du slutar att leta i rummet och vänder dig mot tiden, när du slutar leta efter någonting, hittar du ingenting, det är du.
när du hittar dig själv upphör du.
Mystisiska upplevelser
Moderator: Moderatorgruppen
Att helt slå sig fri från sin prägling och helt förlägga sin psykologiska jagmodell är heller inte det lättaste.
Även fast jag kan förstå rent intellektuellt att det inte finns något jag, kan jag inte agera utifrån det.
Jag försöker, men snärjer in mig själv i tankebanor exempelvis "Nej, så där ska jag inte tänka. Nu ska jag försöka tänka såhär istället" vilket brukar resultera i att man tänker på att man borde tänka på ett speciellt sätt istället för att tänka på sättet. Det är också svårt att försöka sluta tänka.
Sen faller man hela tiden in i gamla vanor och mönster. Dock tror jag att jag nått nån form av insikt. Jag brukar kunna distansera mig från mig själv och hindra mig själv från att reagera vanemässigt. Speciellt när folk försöker göra mig sura. Då brukar jag se en tankebild av hur min hjärna "infectas" av "att vara lack-tillståndet", men jag brukar lägga undan det istället, för jag vet att det inte behöver vara så.
Även fast jag kan förstå rent intellektuellt att det inte finns något jag, kan jag inte agera utifrån det.
Jag försöker, men snärjer in mig själv i tankebanor exempelvis "Nej, så där ska jag inte tänka. Nu ska jag försöka tänka såhär istället" vilket brukar resultera i att man tänker på att man borde tänka på ett speciellt sätt istället för att tänka på sättet. Det är också svårt att försöka sluta tänka.
Sen faller man hela tiden in i gamla vanor och mönster. Dock tror jag att jag nått nån form av insikt. Jag brukar kunna distansera mig från mig själv och hindra mig själv från att reagera vanemässigt. Speciellt när folk försöker göra mig sura. Då brukar jag se en tankebild av hur min hjärna "infectas" av "att vara lack-tillståndet", men jag brukar lägga undan det istället, för jag vet att det inte behöver vara så.
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 10 och 0 gäster
