Subjektivitetens Systematiska Förtryck

[SigurdV]

Tack för dina personliga tyckanden och upplevelser!

Jag tycker nog att han har rätt i
att man borde söka sanningen
i stället för att bara tycka som andra tycker.

Är sanning omodernt?
Validitet, verifikation, konfirmation...
Vad som helst utom "sanning" ska det visst heta numera.

Man kan ju också tycka som man själv tycker och ge belägg för sina åsikter - inte behöver man "tycka som andra".... Men väl ge belägg eller förklara så andra förstår varför man har de åsikter man har. Syftet behöver inte vara att andra ska övertygas, bara att de ska förstå varför man har de åsikter man har. Då kanske vi tillsammans kan finna sanningen. Alltför mycket i den filosofiska debatten tycks gå ut på att vinna, övertyga andra om att man har rätt.

Idag använder man sanningen när det passar, tycks det, och lögnen om den antas fungera bättre. Sanningen verkar inte ha något egenvärde utan är bara ett verktyg för att få makt, eller behålla makt. Oavsett vilket område det gäller, politik, vetenskap, religion.

Men jag kanske bara är ute och reser, har missuppfattat det hela...

Nej... jag tycker inte du missuppfattar.

Kanske vi ska fortsätta diskutera logikens grunder?
Sanning kan definieras via existens och negation...

1. att säga om det som är, att det är, är sant
2. att säga om det som är, att det inte är, är falskt
3. att säga om det som inte är, att det är, är falskt
4. att säga om det som inte är, att det inte är, är sant

[Algotezza]

Om premissen är falsk (till exempel en kontradiktion) och oavsett om slutsatsen är sann eller falsk är slutledningen logiskt giltig.

[SigurdV]

Om premissen är falsk (till exempel en kontradiktion) och oavsett om slutsatsen är sann eller falsk är slutledningen logiskt giltig.

Nix,
En implikation är sann endast om premissen är sann och slutsatsen är sann.
Låter banalt och självklart men så är det.

Tyvärr har ThinkThat fel i denna fråga. Men jag misstänker att de flesta som inte fått undervisning i logik skulle hålla med ThinkThat
Så hur förklarar man situationen för den outbildade utan att utbilda honom/henne i logik?

En LOGISK implikation är falsk ENDAST om premissen är falsk OCH slutsatsen är sann.
Man har helt enkelt definierat "LOGISK IMPLIKATION" på det viset.

Nu definierar du en annan sorts implikation som du inte ger något bättre namn än
"SANN implikation" ... Det är arrogant, diktatoriskt och imperialistiskt ... varför skulle dina definitioner vara sannare än någon annans?

Här får du ett exempel på en implikation som är sann just därför att ingen av de ingående satserna är sanna:

Om du har rätt i frågan så är du en grönmögelost

Vet vi att implikationen är sann SÅ vet vi att du har fel DÄRFÖR att vi vet att du inte är en grönmögelost SÅ vi försöker alltså på ett fint och skonsamt sätt tala om för dig att du har fel...

Avslutningsvis tänker vi oss att det bara finns en lampa i rummet och det är mitt i natten... Då hävdar du kanske att OM du släcker lampan SÅ blir det mörkt?

Men om jag tänder min cigarett-tändare samtidigt som du släcker lampan blir det väl inte mörkt? Och om du inte släcker lampan så kanske det blir mörkt därför att proppen gick?

Men ändå vill vi väl normalt hävda att om man släcker lampan så blir det mörkt?
Det där med implikation kan faktiskt vara lite knepigt...

[SigurdV]

Om premissen är falsk (till exempel en kontradiktion) och oavsett om slutsatsen är sann eller falsk är slutledningen logiskt giltig.

Nej... jag håller inte med om det.
Ingen giltig slutledning får innehålla falska premisser eftersom då allting kan bevisas!
https://en.wikipedia.org/wiki/Principle_of_explosion

Allt du behöver göra för att visa att en slutledning INTE är giltig
är att den innehåller en falsk premiss. Undantaget är:
https://en.wikipedia.org/wiki/Reductio_ad_absurdum
Men då är det ett ANTAGANDE som är falskt!

Så hur definierar DU logisk giltighet?
Jag kan tänka mig att du menar att den är korrekt utförd...
Enligt slutledningskonstens alla regler?
I så fall vill jag se din lista på dessa regler.

[Algotezza]

Om premissen är falsk (till exempel en kontradiktion) och oavsett om slutsatsen är sann eller falsk är slutledningen logiskt giltig.

Nej... jag håller inte med om det.
Ingen giltig slutledning får innehålla falska premisser eftersom då allting kan bevisas!
https://en.wikipedia.org/wiki/Principle_of_explosion

Allt du behöver göra för att visa att en slutledning INTE är giltig
är att den innehåller en falsk premiss. Undantaget är:
https://en.wikipedia.org/wiki/Reductio_ad_absurdum
Men då är det ett ANTAGANDE som är falskt!

Så hur definierar DU logisk giltighet?
Jag kan tänka mig att du menar att den är korrekt utförd...
Enligt slutledningskonstens alla regler?
I så fall vill jag se din lista på dessa regler.

Det jag skisserat är det kontrafaktiska problemet.

Ur wikipedia

Kontrafaktiska villkorssatser eller kontrafaktiska implikationer är satser av typen: "Om A vore - vilket A inte är - så vore B".

Satserna "Om Hitler hade invaderat England 1939, så hade Tyskland vunnit andra världskriget" och "Om Hitler hade invaderat England 1939, så hade Tyskland ändå inte vunnit andra världskriget" är båda kontrafaktiska.

----

"Om A vore..." är ju faktisk falsk!

[SigurdV]

Om premissen är falsk (till exempel en kontradiktion) och oavsett om slutsatsen är sann eller falsk är slutledningen logiskt giltig.

Nej... jag håller inte med om det.
Ingen giltig slutledning får innehålla falska premisser eftersom då allting kan bevisas!
https://en.wikipedia.org/wiki/Principle_of_explosion

Allt du behöver göra för att visa att en slutledning INTE är giltig
är att den innehåller en falsk premiss. Undantaget är:
https://en.wikipedia.org/wiki/Reductio_ad_absurdum
Men då är det ett ANTAGANDE som är falskt!

Så hur definierar DU logisk giltighet?
Jag kan tänka mig att du menar att den är korrekt utförd...
Enligt slutledningskonstens alla regler?
I så fall vill jag se din lista på dessa regler.

Det jag skisserat är det kontrafaktiska problemet.

Ur wikipedia

Kontrafaktiska villkorssatser eller kontrafaktiska implikationer är satser av typen: "Om A vore - vilket A inte är - så vore B".

Satserna "Om Hitler hade invaderat England 1939, så hade Tyskland vunnit andra världskriget" och "Om Hitler hade invaderat England 1939, så hade Tyskland ändå inte vunnit andra världskriget" är båda kontrafaktiska.

----

"Om A vore..." är ju faktisk falsk!

Ja det var en annan femma!
Problemet finns men är inte så ofta diskuterat.

Men jag tycker du framställer det felaktigt ... kanske i pedagogiskt syfte?
Den falska satsen är en DEL av en premiss, den är inte premissen själv.

Och jag tycker det är oklart om det verkligen rör sig om en falsk sats.

En sats måste PÅSTÅS för att ha ett sanningsvärde! Och satsen i implikationens förled föregås av ordet "OM" : OM tändstickan stryks mot askens plån SÅ fattar tändstickan eld.

Man påstår alltså inte ATT tändstickan stryks mot plånet.
Bara att om tändstickan SKULLE strykas mot plånet ...
Alltså att // OM satsen vore sann SÅ ...// vad nu saken än må gälla.

Satsen saknar en avgörande komponent, nämligen: SITUATIONEN!

Satsen (som jag ser det) saknar sanningsvärde (är inte sann), vilket i detta fallet betyder att den INTE är falsk. Den skulle vara falsk om den hävdades i innevarande situation (kontext) men så görs inte.

Kontextens inverkan på satsers mening var inte helt insedd
under första halvan av nittonhundratalet
och är inte tillfredsställande utredd ännu den dag som är.

Min semantiska teori skiljer sig från mängden just i kravet att:
FÖR att satsen ska kunna ha ett bestämt sanningsvärde
så ska dess situation vara bestämd genom identitets-satser.

Satsen måste, så att säga ; förankras i verkligheten.
https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6jlig_v%C3%A4rld

Under den första halvan av 1900-talet hade filosofer problem med att förklara vad satser som "Jag kunde ha varit kock" egentligen betyder. I och med introducerandet av tanken på möjliga världar (som är ett arv från Leibniz) så kunde man förklara vad som menades, och tanken är att satser som "Jag kunde ha varit kock" uttalar sig om en annan möjlig värld. Vad möjliga världar egentligen är finns det olika åsikter om.

[Algotezza]

Ur Wikipedia

En implikation är generellt, en benämning på satser av formen "om A så B", som kallas villkorssatser. En implikation kan vara materiell, tautolog, formell eller kontrafaktisk. Materiell implikation: p → q är falsk om p är sann och q är falsk och sann i övriga fall.

[klorofyll]

Lös denna klurighet om ni kan, ni som talar om logik...
http://www.humorbrevet.se/viewjoke.asp?id=9129

[SigurdV]

Lös denna klurighet om ni kan, ni som talar om logik...
http://www.humorbrevet.se/viewjoke.asp?id=9129

Han pekar på ena vägen och frågar eremiten: Kommer du att svara nej om nästa vandrare som frågar efter den rätta vägen skulle undra om den väg jag pekar på är den rätta vägen...

I en något svårare variant talar han ett för dig okänt språk om vilket det enda du vet är att abba och ubba motsvarar ja och nej men du vet inte vilket: Ser du hur du frågar då?

Sen finns det än svårare varianter som alla bygger på samma logiska struktur.

[SigurdV]

Ur Wikipedia

En implikation är generellt, en benämning på satser av formen "om A så B", som kallas villkorssatser. En implikation kan vara materiell, tautolog, formell eller kontrafaktisk. Materiell implikation: p → q är falsk om p är sann och q är falsk och sann i övriga fall.

Förstår inte din "materiella implikation"
Sen har du fel, p → q är falsk när p är falsk och q falsk/sann.

Nja... du har förstås tillåtelse att definiera dina ord som du vill.
Men annars finns det social och vetenskaplig samstämmighet om vad orden ska betyda!

För materiell implikation skall enligt konsensus gälla:
p → q är falsk om och endast om q är falsk och p är sann!
I alla de andra möjliga fallen är p → q sann!

Uttrycks det inte klart nog här ovan ^?

Sanningstabellen för den implikation den formella logiken använder sig av är alltså:

1. Om p är sann och q är sann så är " p → q " sann
2. Om p är sann och q är falsk så är " p → q " falsk
3. Om p är falsk och q är sann så är " p → q " sann
4. Om p är falsk och q är falsk så är " p → q " sann

Gör nu upp en sanningsvärdestabell för "din" implikation...
Varför ska någon av tabellerna anses som den "rätta" tabellen?

[Sceptisk]

Sats-logik är ändå en underkategori av formell logik som i sin tur är en underkategori av logiken som själva studiet av argument. Om man skulle säga att all logik skulle vara sats-logik så förväxlar man kategorierna med varandra och riskerar att sätta vagnen före hästen. Hästen i detta fallet är logiken eller logikern som studerar argument för att se om de är hållbara, sedan finns det olika slags logik för olika slags argument. Informell logik, formell logik, matematisk logik, symbolisk logik, o.s.v.

[SigurdV]

1. Om p är sann och q är sann så är " p → q " sann
2. Om p är sann och q är falsk så är " p → q " falsk
3. Om p är falsk och q är sann så är " p → q " sann
4. Om p är falsk och q är falsk så är " p → q " sann

Totalt fel.
Endast 1) och 2) är rätt.
Du kan från ett falskt på påstående dra vilka slutsatser som helst. Därför är 3) 4) falska.

FÖRSTÅR du inte att jag ger en definition?
Jag drar ingen slutsats från p!
När jag säger att OM P ÄR SANN SÅ ÄR Q SANN

Du försöker kräva ett kausalt samband mellan p och q,
så att man vet nånting om den andra när man vet nåt om den ena.
Men det vore i så fall inte ett logiskt eller semantiskt samband!
FÖR ur logisk synpunkt så FÅR p och q vara fullständigt oberoende av varandra.

Gå nu och prata med universitetsfolket eller slå upp en lärobok i logik!
Där kan du se själv hur du skämmer ut dig genom att inte veta hur LOGIKER
(alltså INTE du) definierar materiell implikation.

In propositional logic, material implication is a valid rule of replacement that allows for a conditional statement to be replaced by a disjunction in which the antecedent is negated.

The rule states that P implies Q is logically equivalent to not-P or Q
and can replace each other in logical proofs.
P → Q ⇔ ¬ P ∨ Q

Du verkar inte förstå att i det logiska fackspråk som lärs ut
I ALLA VÄSTERLÄNDSKA LÄNDER så betyder utsagan "Om P så Q"
att P inte är fallet eller att Q är fallet!

[Algotezza]

Sats-logik är ändå en underkategori av formell logik som i sin tur är en underkategori av logiken som själva studiet av argument. Om man skulle säga att all logik skulle vara sats-logik så förväxlar man kategorierna med varandra och riskerar att sätta vagnen före hästen. Hästen i detta fallet är logiken eller logikern som studerar argument för att se om de är hållbara, sedan finns det olika slags logik för olika slags argument. Informell logik, formell logik, matematisk logik, symbolisk logik, o.s.v.

Om vi överför ett antal premisser till satslogiska formler och kommer fram till en viss slutsats skulle man då kunna komma fram till en helt annan slutsats om man översatte premisserna till någon annan form av formell logik? Jag menar, de olika formerna av formell logik står väl inte i motsättning till varandra?

Sedan använder man väl inte formell logik bara för att se om argument är hållbara utan även när man utför själva det logiska resonemanget?

[SigurdV]

Sats-logik är ändå en underkategori av formell logik som i sin tur är en underkategori av logiken som själva studiet av argument. Om man skulle säga att all logik skulle vara sats-logik så förväxlar man kategorierna med varandra och riskerar att sätta vagnen före hästen. Hästen i detta fallet är logiken eller logikern som studerar argument för att se om de är hållbara, sedan finns det olika slags logik för olika slags argument. Informell logik, formell logik, matematisk logik, symbolisk logik, o.s.v.

Om vi överför ett antal premisser till satslogiska formler och kommer fram till en viss slutsats skulle man då kunna komma fram till en helt annan slutsats om man översatte premisserna till någon annan form av formell logik? Jag menar, de olika formerna av formell logik står väl inte i motsättning till varandra?

Sedan använder man väl inte formell logik bara för att se om argument är hållbara utan även när man utför själva det logiska resonemanget?

Satser i olika logiska system MÅSTE väl inte vara översättbara till varandra?
Och... ja! Våra tankeprocesser (sedda som händelser/handlingar)
följer de logiska lagarna.

[Algotezza]

Sats-logik är ändå en underkategori av formell logik som i sin tur är en underkategori av logiken som själva studiet av argument. Om man skulle säga att all logik skulle vara sats-logik så förväxlar man kategorierna med varandra och riskerar att sätta vagnen före hästen. Hästen i detta fallet är logiken eller logikern som studerar argument för att se om de är hållbara, sedan finns det olika slags logik för olika slags argument. Informell logik, formell logik, matematisk logik, symbolisk logik, o.s.v.

Om vi överför ett antal premisser till satslogiska formler och kommer fram till en viss slutsats skulle man då kunna komma fram till en helt annan slutsats om man översatte premisserna till någon annan form av formell logik? Jag menar, de olika formerna av formell logik står väl inte i motsättning till varandra?

Sedan använder man väl inte formell logik bara för att se om argument är hållbara utan även när man utför själva det logiska resonemanget?

Satser i olika logiska system MÅSTE väl inte vara översättbara till varandra?
Och... ja! Våra tankeprocesser (sedda som händelser/handlingar)
följer de logiska lagarna.

Jag skrev "om"...

Tror inte våra tankeprocesser alltid är så logiskt laglydiga...