Vad utgör medvetandets referens?

[Illusionen]

De få, men avslöjande, frågor jag ställt till dig har du valt att inte besvara !

/ Illusionen

Har du ställt frågor till mej? Har isåfall gått mej förbi, men ställ igen så svarar jag.

I mitt föregående inlägg skriver jag citat,
"Om du besitter de egenskaper du vill göra gällande, är därför mitt förslag att du öppnar en egen tråd,
med anknytning till rubricerat ämne och där redovisar något kreativt du själv tagit fram och publicerat,
t ex en artikel eller uppsats."

För att kunna bedöma din trovärdighet ber jag dig att öppna en egen tråd med följande rubrik.
Jag använder själv rubriken i ett av de inlägg du klassar som "skitsnack", så det blir intressant att
att ta del av ditt alternativ.

Jaget:s subjektiva och komplexa relation till rum-tiden.

I tidigare inlägg anges att problemet vi står inför, vad gäller begreppet ”jaget”, är att förklara hur jaget,
den subjektiva upplevelsen/förnimmelsen, kan uppstå ur, och/eller kopplas via samband till, något materiellt.
Principen som söks är den atomära modell, som beskriver relationen mellan jaget och rum-tid inklusive materia.

/ Illusionen

https://www.youtube.com/watch?v=SAZ7euewPTk

[Pilatus]

Antic (uttalas det antiiik eller anTick?), om du fick fatt i en regnrock gjord av kalium, vars material du inte känner till, alternativt att du inte känner till hur kalium och vatten fungerar ihop. Skapar DU då upplevelsen i regnet?

Ja. Vilken skulle annars göra det?

Din dyrt inköpta kalium-regnrock skulle bli helt förstörd av den plötsliga regnskuren. Men din upplevelse skulle bli ihågkommen länge!


Kalium (K) in water (H2O)

[Pilatus]

Principen som söks är den atomära modell, som beskriver relationen mellan jaget och rum-tid inklusive materia.

Hade det inte varit enklare att fråga: Hur kan vi uppleva något? Det är en tillräckligt lurig fråga som sysselsatt många.


The Human Condition (1933), René Magritte

In front of a window seen from inside a room, I placed a painting representing exactly that portion of the landscape covered by the painting. Thus, the tree in the picture hid the tree behind it, outside the room. For the spectator, it was both inside the room within the painting and outside in the real landscape.

[Anne]

Mhmm... nu vet jag inte var jag ska börja. Antic (uttalas det antiiik eller anTick?), om du fick fatt i en regnrock gjord av kalium, vars material du inte känner till, alternativt att du inte känner till hur kalium och vatten fungerar ihop. Skapar DU då upplevelsen i regnet?

Ja. Vilken skulle annars göra det?

Här har du orsaken till mitt nick
https://sv.wikipedia.org/wiki/ANTIC

(Anledningen att jag frågade om ditt nick är att när scirocco och jag hade en pratstund på en bänk reagerade han på att jag sa AnTick när han själv tänkt sig Antiiik. Jodå, du förekommer utanför din kropp också
Har haft sällskap av en datanisse ikväll. Jag frågade honom vad som står i din länk, vad det betyder. Han sa att det var en tänkare som skilde mellan ettor och nollor, men att det här var ju ett urgammalt system från 80-talet eller så. Det borde ju, om det stämmer, innebära att antiiik är ett rimligt uttal )

Men du - hur gör du den brinnande regnrocken till din skapade upplevelse om du inte känner till den kemiska reaktionen i förväg? Medger du att det är en objektiv upplevelse?
Vidare undrar jag - du gillar ju att fotografera, men vad använder du för apparat och hur framkallas motivet och vem ska kunna se vad du fotograferat?

[Antic]

Hur tänker du nu?

Jag har aldrig sagt att vi själva bestämmer hur världen skall se ut eller reagera. Bara att vi skapar upplevelsen av världen. Vår upplevelse är bestämd att skapa världen på ett visst sätt som kommer vara nästan likadant för alla med samma eller liknande typ av upplevelse. Vi upplever världen "intersubjektivt". Inget av det som vi upplever inom oss skulle ens vara möjligt utanför upplevelsen. Det är därför vi upplever istället för att se något som det är. Att en värld utanför inte skulle vara som våra sinnen visar oss är inget nytt, det visste man redan på de grekiska filosofernas tid.

Allt du vet, är det som du upplever helt och hållet inom dig och slocknar dina sinnen finns inget kvar av det som du känner till.

Du kan trösta dig med att, funnes det en värld utanför våra kroppar (vilket vore omöjligt) så skulle allt vi upplever inom oss bara vara en illusion av något som inte fungerar och ser ut på det sättet. Men nu är det inte så, världen vi upplever är helt äkta eftersom upplevelsen är allt som finns.

[Anne]

Det där upplever jag som väldigt förvirrande skrivet, till den grad att jag inte riktigt orkar nysta i det.

Att vi upplever saker och ting marginellt olika som exempelvis graden av sälta i en maträtt är nog de flesta överens om. Lite annorlunda blir det om man menar när vi äter salt smakar det apelsin för mig och lakrits för dig, men att vi rubricerar tinget (salt) med samma ord och utgår därmed utifrån att vi har en liknande upplevelse.

Ditt (förlåt, men nu kan jag inte låta bli att fnissa lite, för det är ju så skruvat ) avståndstagande från matematiken. Jag skulle vilja säga att matematik handlar mycket om avstånd. Katter är matematiska genier. Om du är av uppfattningen att du lever i en fysisk värld gör du en matematisk beräkning när du för handen mot kaffekoppen, lyfter den och för den mot din mun. Om du menar att avstånd saknas egentligen så innebär det att hela mänskligheten är ett enat medvetande och precis allting runtomkring, möblerna osv. är en illusion. För att tinget ska existera på riktigt krävs nämligen en separation, ett avstånd, dvs. matematik.

Jag vet inte hur rubbet hänger ihop. Du kanske vet det? (Notera avstånd, "jag" "du"...)

[Algotezza]

Vad betyder referens?
person som man hänvisar till för upplysningar (till exempel när man söker plats); ha goda referenser goda rekommendationer
hänvisning (till litteratur eller källor)
(språkvetenskaplig term) förhållandet mellan ett språkligt uttryck och det som uttrycket syftar på i omvärlden || -en; -er

från http://www.synonymer.se/sv-syn/referens

Man kan undra vilken betydelse det handlar om? Skulle kanske retts ut från början. Finns säkert fler än dessa två.

Det kan ju inte vara den första betydelsen men den andra?

Det språkliga uttrycket är "jag/jaget". Vad det syftar på i omvärlden kan ju bara våra fysiska organismer. Vad vi har i skallen eller i djupet av vårt medvetande finns ej direkt i omvärlden men vi kan ju avslöja det via våra fysiska organismer och genom hur vi talar och agerar.

Alla som om sig själv säger "jag" utgör således referens för detta språkliga uttryck.

[Pilatus]

[i]Vad betyder referens?

Man kan undra vilken betydelse det handlar om? Skulle kanske retts ut från början. Finns säkert fler än dessa två.

Medvetandet har ju som främsta referens vår omvärld som uppfattas genom våra sinnen och tolkas av hjärnan (cortex). I Illusionens fall är ingenting enkelt dock, allt detta med vår värld är inte riktigt som vi uppfattar det, det vore en illusion att tro.

[Algotezza]

[i]Vad betyder referens?

Man kan undra vilken betydelse det handlar om? Skulle kanske retts ut från början. Finns säkert fler än dessa två.

Medvetandet har ju som främsta referens vår omvärld som uppfattas genom våra sinnen och tolkas av hjärnan (cortex). I Illusionens fall är ingenting enkelt dock, allt detta med vår värld är inte riktigt som vi uppfattar det, det vore en illusion att tro.

Kan inte se det finns något sätt att ta reda på världens verkliga utseende och egenskaper bortom vårt förnimmande genom att via något slags genom ett slags dekonstruktionsprocess av det förnumna komma fram till vad som ligger till grund för det förnumna. Men hur verifierar vi då att den processen leder fram till ett korrekt resultat?

Tror vi för nöja oss med sannolikheter här, att världen ungefär har de egenskaper vi förnimmer den har. Vi upplever den i alla fall så pass korrekt att vi kan leva och verka i världen, överleva i den, åtminstone ett tag.

[Pilatus]

Medvetandet har ju som främsta referens vår omvärld som uppfattas genom våra sinnen och tolkas av hjärnan (cortex). I Illusionens fall är ingenting enkelt dock, allt detta med vår värld är inte riktigt som vi uppfattar det, det vore en illusion att tro.

Kan inte se det finns något sätt att ta reda på världens verkliga utseende och egenskaper bortom vårt förnimmande genom att via något slags genom ett slags dekonstruktionsprocess av det förnumna komma fram till vad som ligger till grund för det förnumna. Men hur verifierar vi då att den processen leder fram till ett korrekt resultat?

Tror vi för nöja oss med sannolikheter här, att världen ungefär har de egenskaper vi förnimmer den har. Vi upplever den i alla fall så pass korrekt att vi kan leva och verka i världen, överleva i den, åtminstone ett tag.

Vi vet att våra sinnen ibland bedrar oss, men vi räknar med att våra sinnen står i en viss systematisk relation till en objektivt existerande verklighet (kritisk realism). Kanske skall man fråga sig om vi vinner i kunskap, genom att omgestalta vår syn på världen. Naturligtvis skulle det vara en stor vetenskaplig bedrift att finna en modell som förenar kvantmekanik och relativitetsteori. Men ...

[SigurdV]

Medvetandet har ju som främsta referens vår omvärld som uppfattas genom våra sinnen och tolkas av hjärnan (cortex). I Illusionens fall är ingenting enkelt dock, allt detta med vår värld är inte riktigt som vi uppfattar det, det vore en illusion att tro.

Kan inte se det finns något sätt att ta reda på världens verkliga utseende och egenskaper bortom vårt förnimmande genom att via något slags genom ett slags dekonstruktionsprocess av det förnumna komma fram till vad som ligger till grund för det förnumna. Men hur verifierar vi då att den processen leder fram till ett korrekt resultat?

Tror vi för nöja oss med sannolikheter här, att världen ungefär har de egenskaper vi förnimmer den har. Vi upplever den i alla fall så pass korrekt att vi kan leva och verka i världen, överleva i den, åtminstone ett tag.

Vi vet att våra sinnen ibland bedrar oss, men vi räknar med att våra sinnen står i en viss systematisk relation till en objektivt existerande verklighet (kritisk realism). Kanske skall man fråga sig om vi vinner i kunskap, genom att omgestalta vår syn på världen. Naturligtvis skulle det vara en stor vetenskaplig bedrift att finna en modell som förenar kvantmekanik och relativitetsteori. Men ...

En inte så ovanlig metod utomlands...
https://en.wikipedia.org/wiki/Bayesian_probability

Se t ex på:
https://en.wikipedia.org/wiki/Quantum_Bayesianism

[Antic]

Det där upplever jag som väldigt förvirrande skrivet, till den grad att jag inte riktigt orkar nysta i det.

Att vi upplever saker och ting marginellt olika som exempelvis graden av sälta i en maträtt är nog de flesta överens om. Lite annorlunda blir det om man menar när vi äter salt smakar det apelsin för mig och lakrits för dig, men att vi rubricerar tinget (salt) med samma ord och utgår därmed utifrån att vi har en liknande upplevelse.

Ditt (förlåt, men nu kan jag inte låta bli att fnissa lite, för det är ju så skruvat ) avståndstagande från matematiken. Jag skulle vilja säga att matematik handlar mycket om avstånd. Katter är matematiska genier. Om du är av uppfattningen att du lever i en fysisk värld gör du en matematisk beräkning när du för handen mot kaffekoppen, lyfter den och för den mot din mun. Om du menar att avstånd saknas egentligen så innebär det att hela mänskligheten är ett enat medvetande och precis allting runtomkring, möblerna osv. är en illusion. För att tinget ska existera på riktigt krävs nämligen en separation, ett avstånd, dvs. matematik.

Jag vet inte hur rubbet hänger ihop. Du kanske vet det? (Notera avstånd, "jag" "du"...)

Felet är nog att du försöker tänka dig allting i rent fysiska termer. Fysiken är ju "resultatet av upplevelsen", inte "upphovet till den". Jag kan förstå att det kan vara svårt att sätta sig in i hur jag tänker om man försöker tänka på traditionellt sätt, det går inte att göra i såna här sammanhang.

Felet är att du tänker som du blivit lärd att göra. Finns det inte en fysisk värld utanför ditt medvetande så är den "inte riktig". Faktum är att du skulle inte märka den minsta skillnad om det fanns en fysisk värld utanför din kropp eller inte eftersom du upplever allt helt och hållet i dig själv.

Om det fanns så skulle enda skillnaden vara att det du upplevde inte blev äkta. Plus att den bara skulle fungera för en enda typ av upplevelse. Vad som vore betydligt värre vore att den skulle bli objektiv och inte gå att uppleva alls.

[Antic]

Vi vet att våra sinnen ibland bedrar oss, men vi räknar med att våra sinnen står i en viss systematisk relation till en objektivt existerande verklighet (kritisk realism). Kanske skall man fråga sig om vi vinner i kunskap, genom att omgestalta vår syn på världen. Naturligtvis skulle det vara en stor vetenskaplig bedrift att finna en modell som förenar kvantmekanik och relativitetsteori. Men ...

(gäller bara för vår egen upplevelse och skulle inte vara likadant för något annat sätt att uppleva)

[Pilatus]

Vi vet att våra sinnen ibland bedrar oss, men vi räknar med att våra sinnen står i en viss systematisk relation till en objektivt existerande verklighet (kritisk realism). Kanske skall man fråga sig om vi vinner i kunskap, genom att omgestalta vår syn på världen. Naturligtvis skulle det vara en stor vetenskaplig bedrift att finna en modell som förenar kvantmekanik och relativitetsteori. Men ...

(gäller bara för vår egen upplevelse och skulle inte vara likadant för något annat sätt att uppleva)

Vad är det som gäller för vår egen upplevelse? En objektivt existerande verklighet, enligt ett mycket vanligt sätt att se saken, eller hur tänkte du att verkligheten gestaltar sig?

[Antic]

Allt vi mäter och sätter siffror på gäller bara för oss själva, ingen annan. En annan typ av upplevelse uppfattar universum helt annorlunda än oss där inte ens tidsuppfattningen är det minsta lik vår. Vi kan inte bara utgå från oss själva och säga att det skulle gälla för alla andra typer av upplevelser också, det vore bra naivt av oss att göra.